Annons

Jesper Sundén:Därför drivs kriget vidare i Syrien – efter sju år

Efter sju år har Syrienkriget helt förändrats. Det som tidigare var ett inbördeskrig är nu ett slagfält för Ryssland, USA, Turkiet och Iran. De har alla olika agendor och spelar ut varandra när det passar. Det syriska folkets öde står längre ner på prioriteringslistan.

Under strecket
Publicerad

Kvinnor väntar på sin taxi utanför en totalförstörd byggnad i staden Homs.

Foto: Hassan Ammar/APBild 1 av 11

En flygattack i Ghouta, Syrien, den 9 mars 2018. Sedan den senaste offensiven inleddes i februari har 1 100 civila dödats i Ghouta.

Foto: TT/APBild 2 av 11

Hamza Sabbagh kollar på förödelsen från sin balkong i Aleppo, Syria. 21 januari 2018.

Foto: Mstyslav Chernov/APBild 3 av 11

Kriget i Syrien har varit lyckosamt för Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: Alexei Druzhinin/APBild 4 av 11

Kobane i Kurdistan, Syrien. En trasig docka. IS skar ofta sönder gossedjur och dockor. Eller sköt dem. Mars 2015.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 5 av 11

Irans ayatollah Ali Khamenei hyllade nyligen den syriske presidenten Bashar al-Assad: ”Om du och vi, och andra motståndsrörelser, står fast i vår beslutsamhet kan fienden inte åstadkomma någonting”.

Foto: Hasan Sarbakhshian/APBild 6 av 11

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vinkar åt massorna på ett partimöte i helgen. Han håller upp fyra fingrar – det så kallade Rabia-tecknet – som används för att visa stöd för den avsatte egyptiske presidenten Muhammad Mursi, från Muslimska brödraskapet.

Foto: APBild 7 av 11

En medlem i kurdiska YPG vid ett oljeraffinaderi i nordöstra Syrien 2014.

Foto: Alfred Yaghobzadeh/IBLBild 8 av 11

Kurder flyr Afrin i norra Syrien, där strider pågår mellan syriska rebeller strider mot kurder. 7 mars 2018.

Foto: SANA/APBild 9 av 11
Bild 10 av 11

Räddningsarbete pågår efter en flygbombning i det rebellkontrollerade området Tariq al-Bab i den syriska staden Aleppo. 18 juli 2017.

Foto: Khaled Khatib/TTBild 11 av 11

Kvinnor väntar på sin taxi utanför en totalförstörd byggnad i staden Homs.

Foto: Hassan Ammar/APBild 1 av 1
Kvinnor väntar på sin taxi utanför en totalförstörd byggnad i staden Homs.
Kvinnor väntar på sin taxi utanför en totalförstörd byggnad i staden Homs. Foto: Hassan Ammar/AP

Kriget i Syrien har ändrat karaktär. Där det inledningsvis var syrier som slogs för eller emot Assadregimen, med stöd från olika allierade i omvärlden, slåss nu stormakterna för sina egna intressen. Detta ökar risken för direkta konfrontationer dem emellan.

Under årets första månader har Ryssland och Israel fått varsitt stridsflygplan nedskjutet. Det ryska planet sköts ned av rebeller med kopplingar till Turkiet, det israeliska av syriska armén, som samarbetar med Ryssland och Iran. Ett dussintal ryska legosoldater har dödats av USA:s bombplan. Turkiet har fått en helikopter nedskjuten av kurder. Iran har fått en drönare nedskjuten av Israel.

Rörigt? Svårt att hänga med? Här svarar SvD på nio viktiga frågor om kriget.

Annons
Annons

En flygattack i Ghouta, Syrien, den 9 mars 2018. Sedan den senaste offensiven inleddes i februari har 1 100 civila dödats i Ghouta.

Foto: TT/APBild 1 av 2

Hamza Sabbagh kollar på förödelsen från sin balkong i Aleppo, Syria. 21 januari 2018.

Foto: Mstyslav Chernov/APBild 2 av 2
En flygattack i Ghouta, Syrien, den 9 mars 2018. Sedan den senaste offensiven inleddes i februari har 1 100 civila dödats i Ghouta.
En flygattack i Ghouta, Syrien, den 9 mars 2018. Sedan den senaste offensiven inleddes i februari har 1 100 civila dödats i Ghouta. Foto: TT/AP

Vilka är de utländska aktörerna i Syrien?

Ryssland, Turkiet, Iran och USA har alla egen militär i landet. Dessutom finns där ett antal shia-muslimska miliser med koppling till Iran. Störst av dem är libanesiska Hizbollah-milisen, som är terrorstämplad av USA och delvis av EU. Där finns också flera miliser bestående av shia-muslimska irakier och afghaner.

Grannlandet Israel är inte på plats i Syrien, med undantag av att man ockuperar syriska Golanhöjderna sedan 1967. Men Israel attackerar regelbundet mål i Syrien som man ser som hot mot sin egen säkerhet. Det kan handla om baser tillhörande Hizbollah och transporter av vapen som man tror är på väg till Libanon, för att användas mot Israel. Dessutom stöder Israel rebellgrupper i södra Syrien, för att hindra att Iran eller Hizbollah ska få fäste där.

Hamza Sabbagh kollar på förödelsen från sin balkong i Aleppo, Syria. 21 januari 2018.
Hamza Sabbagh kollar på förödelsen från sin balkong i Aleppo, Syria. 21 januari 2018. Foto: Mstyslav Chernov/AP

Vem är allierad med vem?

Ryssland, Iran och de shia-muslimska miliserna stöder den syriska Assadregimen. Turkiet stöder rebellgrupper som vill störta Assad. USA samarbetar med de kurdisk-arabiska SDF-styrkorna som är de som huvudsakligen krigar mot terrorgruppen IS.

Annons
Annons

Kriget i Syrien har varit lyckosamt för Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: Alexei Druzhinin/APBild 1 av 2

Kobane i Kurdistan, Syrien. En trasig docka. IS skar ofta sönder gossedjur och dockor. Eller sköt dem. Mars 2015.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 2 av 2

Länderna som skickat militär till Syrien anger ädla uppsåt för sin närvaro. Det vanligaste är att man säger sig vilja bekämpa terrorism eller skydda civila. Sedan har stormakterna förstås även sina egna skäl som inte har så mycket med syrierna att göra.

Kriget i Syrien har varit lyckosamt för Rysslands president Vladimir Putin.
Kriget i Syrien har varit lyckosamt för Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Alexei Druzhinin/AP

Varför är Ryssland i Syrien?

För Ryssland handlar kriget i Syrien till stor del om att bli en aktör att räkna med. Där har man lyckats över alla förväntningar. Efter annektering av Krimhalvön 2014 var Ryssland isolerat. I dag är Ryssland landet alla i regionen måste prata med.

Ryssland hoppas även få ekonomiska fördelar när Syrien ska återuppbyggas efter kriget. De rika olje- och gasfälten lockar eftersom där finns stora pengar att tjäna. Ett stort problem är bara att större delen av Syriens olje- och gasfält kontrolleras av kurdisk-arabiska SDF-styrkan, som är allierad med USA. Det slag i februari där ryska legosoldater dödades av amerikanska bombplan tros ha handlat om kontrollen av ett stort gasfält.

Kobane i Kurdistan, Syrien. En trasig docka. IS skar ofta sönder gossedjur och dockor. Eller sköt dem. Mars 2015.
Kobane i Kurdistan, Syrien. En trasig docka. IS skar ofta sönder gossedjur och dockor. Eller sköt dem. Mars 2015. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons

Irans ayatollah Ali Khamenei hyllade nyligen den syriske presidenten Bashar al-Assad: ”Om du och vi, och andra motståndsrörelser, står fast i vår beslutsamhet kan fienden inte åstadkomma någonting”.

Foto: Hasan Sarbakhshian/APBild 1 av 2

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vinkar åt massorna på ett partimöte i helgen. Han håller upp fyra fingrar – det så kallade Rabia-tecknet – som används för att visa stöd för den avsatte egyptiske presidenten Muhammad Mursi, från Muslimska brödraskapet.

Foto: APBild 2 av 2

Varför är USA i Syrien?

USA har tillsammans med kurdisk-syriska SDF mer eller mindre krossat terrorgruppen IS, vilket var det uttalade syftet med militärinsatsen. Nu vill USA framför allt hindra Iran från att öka sitt inflytande ytterligare. Detta inflytande har växt enormt sedan USA:s invasion av Irak 2003. Efter att Saddam Husseins regim störtats och demokrati införts kom nämligen landets shia-muslimer till makten. De tidigare motsättningarna mellan Iran och Irak förbyttes då till samarbete, vilket förstärkts genom kampen mot IS i Irak.

I bakgrunden spökar också spänningarna mellan shia-muslimska Iran å ena sidan och USA, Israel och flera sunni-muslimska arabländer på den andra. Spänningar som hotar att leda till ännu ett storkrig i området.

Irans ayatollah Ali Khamenei hyllade nyligen den syriske presidenten Bashar al-Assad: ”Om du och vi, och andra motståndsrörelser, står fast i vår beslutsamhet kan fienden inte åstadkomma någonting”.
Irans ayatollah Ali Khamenei hyllade nyligen den syriske presidenten Bashar al-Assad: ”Om du och vi, och andra motståndsrörelser, står fast i vår beslutsamhet kan fienden inte åstadkomma någonting”. Foto: Hasan Sarbakhshian/AP

Varför är Iran i Syrien?

Iran vill stärka sitt inflytande i regionen, etablera militär närvaro i Syrien och hindra att en fientligt sinnad regim ska ta över om Assad faller. Med goda förbindelser till den syriska och den irakiska regeringen kan iranierna nu få tillgång till Medelhavet och direktkontakt med Libanon. De hoppas också få del av de syriska olje- och gasfyndigheterna som tack för det militära stödet.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vinkar åt massorna på ett partimöte i helgen. Han håller upp fyra fingrar – det så kallade Rabia-tecknet – som används för att visa stöd för den avsatte egyptiske presidenten Muhammad Mursi, från Muslimska brödraskapet.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vinkar åt massorna på ett partimöte i helgen. Han håller upp fyra fingrar – det så kallade Rabia-tecknet – som används för att visa stöd för den avsatte egyptiske presidenten Muhammad Mursi, från Muslimska brödraskapet. Foto: AP
Annons
Annons

En medlem i kurdiska YPG vid ett oljeraffinaderi i nordöstra Syrien 2014.

Foto: Alfred Yaghobzadeh/IBLBild 1 av 2

Kurder flyr Afrin i norra Syrien, där strider pågår mellan syriska rebeller strider mot kurder. 7 mars 2018.

Foto: SANA/APBild 2 av 2

Varför är Turkiet i Syrien?

Turkiets mål i Syrien har varit skiftande, men i botten finns inrikespolitiska skäl. Det handlar om president Recep Tayyip Erdoğan och hans strävan efter mer makt. Den nyligen inledda offensiven mot kurderna i nordvästra Syrien har gjort honom omåttligt populär och förvandlat högerextrema Nationalistpartiet till en allierad. Mycket talar för ett nyval i vår. Efter en valseger kan Erdogan skrota den turkiska parlamentarismen och bli närmast enväldig.

En medlem i kurdiska YPG vid ett oljeraffinaderi i nordöstra Syrien 2014.
En medlem i kurdiska YPG vid ett oljeraffinaderi i nordöstra Syrien 2014. Foto: Alfred Yaghobzadeh/IBL

Nyligen sades att kriget gick mot sitt slut, men nu verkar det värre än på länge? Varför?

Rysslands inträde i kriget 2015 förändrade situationen radikalt. Då var Assadregimen närmast uträknad. I dag står den stark. Sannolikt har kriget avgjorts på så sätt att president Bashar al-Assads regim kommer att behålla makten över större delen av landet.

Nu handlar det om att ta kontroll över så stort territorium och så mycket naturresurser som möjligt innan man kan komma överens om något slags vapenstillestånd. Säkerhetsrådets FN-resolution från februari bryr man sig än så länge inte om.

Kurder flyr Afrin i norra Syrien, där strider pågår mellan syriska rebeller strider mot kurder. 7 mars 2018.
Kurder flyr Afrin i norra Syrien, där strider pågår mellan syriska rebeller strider mot kurder. 7 mars 2018. Foto: SANA/AP
Annons
Annons
Bild 1 av 2

Räddningsarbete pågår efter en flygbombning i det rebellkontrollerade området Tariq al-Bab i den syriska staden Aleppo. 18 juli 2017.

Foto: Khaled Khatib/TTBild 2 av 2

Hur märks det?

Det stora kriget om Assadregimens framtid kan sägas vara över. Nu utkämpas i stället fyra mindre krig om territoriell kontroll.

1. I Afrin krigar turkisk militär och syriska rebellgrupper mot styrkor från kurdiska YPG. Turkiet betraktar YPG som terrorister med koppling till det turkiska PKK, som man även för krig mot på hemmaplan. Kurderna trodde att de skulle få hjälp av USA. I stället har de fått förlita sig på hjälp från regimtrogna syriska miliser.

2. I östra Syrien krigar kurdisk-arabiska SDF-styrkor tillsammans med USA mot de kvarvarande resterna av terrorgruppen IS. Det kriget kan vara på väg att ta slut. SDF vill nämligen flytta sina trupper till Afrin, eftersom USA inte hjälper kurderna där.

3. I Ghouta krigar syriska och ryska trupper mot ett antal rebellgrupper. Syrien och Ryssland har satt in såväl artilleri, bombplan och marktrupper mot området, med ett stort antal civila dödsoffer som följd. Rebellerna skickar även raketer mot bostadsområden i Damaskus. Syriska trupper har under den senaste månaden erövrat stora delar av Ghouta.

4. I Idlib har många rebellgrupper och civila på flykt från bland annat Aleppo samlats. De bombas nu av syriska och ryska trupper. FN presenterade nyligen en rapport som anklagar Ryssland för att ha begått krigsbrott när man i november förra året bombade en marknad där.

Räddningsarbete pågår efter en flygbombning i det rebellkontrollerade området Tariq al-Bab i den syriska staden Aleppo. 18 juli 2017.
Räddningsarbete pågår efter en flygbombning i det rebellkontrollerade området Tariq al-Bab i den syriska staden Aleppo. 18 juli 2017. Foto: Khaled Khatib/TT

Kan en fred i Syrien vara nära?

Det är tyvärr inte alls säkert. Efter sju års krig, över 400 000 döda och 11 miljoner syrier på flykt tycks det omöjligt för rebellerna att besegra Assadregimen militärt. Men det är också svårt att se hur regimen ska kunna uppnå varaktig fred med enbart militära medel. För det krävs en politisk överenskommelse där de olika sidorna kan förmå sig att sluta fred med sina fiender. I dagsläget framstår en sådan lösning som mycket avlägsen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons