Annons

”Därför fungerar det inte att ha anonyma vittnen”

I rättsprocessen har en brottsmisstänkt rätt att bemöta all bevisning som staten lägger fram mot en, skriver artikelförfattaren.
I rättsprocessen har en brottsmisstänkt rätt att bemöta all bevisning som staten lägger fram mot en, skriver artikelförfattaren. Foto: Henrik Montgomery/TT

De som önskar ett system med anonyma vittnen bör rimligen också mena att sådana vittnesmål ska värderas högt. Men det är svårt att tänka sig att en svensk domstol kommer att resonera på det viset, skriver Dennis Martinsson, doktor i straffrätt.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

DEBATT | KRIMINALPOLITIKEN

Åtgärder mot gängbrottsligheten står högt på den politiska agendan. Regeringen bjöd nyligen in samtliga partier, utom SD, till blocköverskridande samtal om just gängkriminaliteten. Som bekant hoppade några partier (M, KD och L) av dessa samtal. Efter dessa avhopp valde regeringen att lägga fram 34 punkter som är tänkta att komma åt gängbrottsligheten. Bland dessa finns ett förslag om att utreda möjligheten att införa ett system med anonyma vittnen. Regeringen har också tidigare i år aviserat detta.

Men är det verkligen särskilt klokt att införa anonyma vittnen? Det enkla svaret på den frågan är nej. Ett system med anonyma vittnen urholkar grundläggande rättssäkerhetskrav. Det finns alltså principiella skäl att vara skeptisk till anonyma vittnen.

I den svenska brottmålsprocessen gäller ett så kallat kontradiktoriskt förfarande. Det betyder att den tilltalade har rätt att bemöta all den bevisning som staten lägger fram mot en. I linje med det har den tilltalade, genom sin försvarare, rätt att exempelvis ställa motfrågor till vittnen. Den grundläggande rätten att bemöta vittnesmål är viktig, inte minst eftersom den ger försvaret en möjlighet att ifrågasätta de uppgifter som ett vittne lämnar. Möjligheten för den tilltalade att ställa motfrågor är också en central del för att garantera en rättvis rättegång; en rättighet som bland annat följer av Europakonventionen.

Annons
Annons

Att dessutom få bemöta olika vittnesmål under huvudförhandlingen är av stor vikt, eftersom det bland annat ger domstolen en möjlighet att värdera vittnenas trovärdighet. Med en öppen och transparent utfrågning i domstolen, kan olika intressen bakom ett vittnesmål klargöras och användas som ett led i bedömningen av trovärdigheten. Det går då också att bemöta vittnets berättelse och dennes egenskaper som till exempel kan påverka hur han eller hon uppfattade en viss händelse eller liknande.

Ett system med anonyma vittnen urholkar alltså grundläggande rättigheter för den tilltalade. Givetvis blir det mycket svårt att försvara sig när den tilltalade inte vet vem det är som vittnar mot en. Det finns en inte alltför obetydlig risk att ett anonymt vittne väljer att vittna av olika skäl. Det skulle till exempel kunna vara så att vittnet och den tilltalade ligger i konflikt med varandra, att den tilltalade är skyldig vittnet pengar eller att vittnen har en relation till målsäganden, och så vidare. Sådana faktorer hade, om de var kända för den tilltalade, självfallet kunna lyftas för att ifrågasätta vittnets trovärdighet. Sådana omständigheter kommer inte att kunna framgå om ett system med anonyma vittnen införs.

Ett införande av anonyma vittnen skulle också kunna riskera att beviskravet i brottmål sänks (se till exempel artikel i Tidningen Advokaten). Bara det faktum att det finns en risk för att beviskravet sänks borde i sig vara tillräckligt allvarligt för att inte tillåta anonyma vittnen.

Ibland påstås att anonyma vittnen bara är tänkta att användas i brottmål som rör gängkriminalitet och som rör de allvarligaste brotten. Det går att invända att det i just mål som rör de allvarligaste brotten, där den tilltalade riskerar livstidsstraff eller ett mycket långt fängelsestraff, som rättssäkerheten måste vara särskilt framträdande.

Annons
Annons

Vid sidan av de rent principiella argumenten, finns invändningar av praktisk natur. Europadomstolen har exempelvis sagt att ett system med anonyma vittnen visserligen kan vara godtagbart. Men Europadomstolen har också sagt, till exempel i fallen van Mechelen v. the Netherlands, Doorson v. the Netherlands, att dylika vittnesmål inte får användas så att en fällande dom enbart – eller i avgörande delar – baseras på ett anonymt vittne. I senare fall har Europadomstolen modifierat detta något (se Pesukic v. Switzerland). Domstolen har då sagt att om det anonyma vittnesmålet helt – eller till stora delar – är avgörande för en fällande dom, måste det ställas krav på ytterligare och omfattande rättssäkerhetsgarantier.

Slutsatsen av Europadomstolens praxis får därför bli följande. Om anonyma vittnen ensamt ska kunna utgöra skäl för en fällande dom, måste staten leverera mycket omfattande rättssäkerhetsgarantier under själva brottmålsprocessen. Försvaret måste exempelvis – vid ett annat tillfälle än under huvudförhandlingen – på något vis kunna förhöra vittnet. Detta för att kompensera för att den tilltalade befinner sig i ett kraftigt underläge. För att ett system med anonyma vittnen ska vara förenligt med Europadomstolens praxis krävs alltså andra reformer som garanterar rätts­säkerheten. Varför ska man då ta en rejäl omväg som ändå resulterar i att staten måste införa åtgärder för att stärka rättssäkerheten?

Ett annat praktiskt problem är hur anonyma vittnesmål kommer värderas av domstolen. Just eftersom försvaret inte har fått möjlighet att ställa frågor till vittnet, har försvaret berövats möjligheter att ifrågasätta de påståenden som vittnet gör. Med tanke på att åklagarsidan i sådana fall har ett uppenbart överläge, kommer det resultera i att domstolarna värderar ett anonymt vittnesmål ytterst lågt. Då har man inte vunnit något på att införa anonyma vittnen.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

Den som förespråkar ett system med anonyma vittnen bör rimligen också mena att man ska värdera sådana vittnesmål högt. Det är, som sagt, svårt att tänka sig att en svensk domstol kommer resonera på det viset. Därför bör man fråga sig följande: Om det redan nu med enkelhet går att föreställa sig att anonyma vittnen inte kommer få något genomslag i praktiken (främst i betydelsen fler fällande domar), varför ska det då införas ett system som kraftigt ruckar på grundläggande rättsstatliga värden?

Dennis Martinsson
lektor i rättsvetenskap och doktor i straffrätt vid Stockholms universitet

Regeringen föreslår ytterligare åtgärder mot gängkriminalitetenregeringen.seNya regler kring vittnen bör införas för att bekämpa den grova brottslighetenriksdagen.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons