X
Annons
X

Därför hävdar Trump att han kan benåda sig själv

Han har "absolut rätt" att benåda sig själv om det skulle bli nödvändigt, har president Donald Trump twittrat. Och han har deklarerat att han "kan göra vad han vill" med USA:s justitiedepartement och dess utredning om rysk inblandning i presidentvalet. SvD reder ut Trumps utomordentligt ovanliga tolkning av en presidents befogenheter.

Foto: Evan Vucci/AP Bild 1 av 1

Del 1 av 4

Vad har presidenten påstått?

undefined
Foto: Evan Vucci/AP

Presidenten twittrade i juni att han har "absolut rätt att BENÅDA mig själv".

Han la till att "varför skulle jag göra det när jag inte gjort något fel".

Uttalandet kom efter att Trumps advokater, och särskilt den tidigare New York-borgmästaren Rudy Giuliani, gjort uttalanden i samma riktning. Uttalandena har som syfte att stärka Trumps ställning inför en eventuell intervju med den särskilda åklagaren Robert Mueller. Han utreder sedan ett drygt år rysk valpåverkan i presidentvalet och om Trumps kampanj var i maskopi med ryssar.

Trump har gång på gång försökt underminera trovärdigheten i utredningen genom att hävda att den är politiskt motiverad, en "häxjakt". Förhandlingar om att få till en intervju med presidenten som del i utredningen har pågått i månader mellan Mueller och Trumps advokater. Trump hävdar att han vill ställa upp, men flera av hans advokater anser att det vore riskabelt.

Den särskilda åklagaren, Mueller, kan misstänkas vara ännu mer intresserad av att intervjua presidenten under ed sedan två av Trumps tidigare närmaste män, ex-kampanjchefen Paul Manafort och "fixaren" Michael Cohen befunnits skyldiga till grova federala brott.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Evan Vucci/AP Bild 1 av 1

Del 2 av 4

Varför påstod Trump att han kan benåda sig själv?

undefined
Foto: Evan Vucci/AP

Först och främst – Trumps uttalande om den absoluta rätten till benådning är unikt i historien, vilket var orsaken till uppståndelsen.

Om man följt främst Giulianis uttalanden under året så verkar det som presidenten och hans jurister försöker definiera presidentens makt så brett som möjligt, inför att ryssutredningen väntas kunna avslutas senare i år. Exempelvis har Giuliani hävdat att den särskilda åklagaren inte har rätt att tvinga honom till ett förhör, och att allt Muellers utredare kan göra "är att skriva en rapport".

Trump har hävdat att han "kan göra vad han vill med justitiedepartementet" vilket inkluderar möjligheten att han beslutar att lägga ned ryssutredningen om den blir alltför obekväm.

Uttalandena är en del av ett politiskt spel som ser ut att syfta till att minimera de potentiella skadeverkningarna för presidenten av den särskilda åklagarens utredning.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: IBL Bild 1 av 1

Del 3 av 4

Har Trump rätt?

undefined
Foto: IBL

Det korta svaret är att ingen vet, eftersom det aldrig föreslagits förut. Trump och hans advokater hävdar att han har den rätten, men det finns gott om andra juridiska experter på konstitutionen som hävdar motsatsen.

Uttalandet krokar rakt in i den amerikanska grundlagen, konstitutionen, som alla presidenter svär att beskydda. Närmare bestämt handlar det om Artikel II som reglerar presidentmakten, "the Executive Branch".

Den ger presidenten rätt att utdela benådningar, "pardon". Men det finns inskränkningar i den rätten – presidenten kan bara benåda för federala brott, inte delstatliga, och den gäller inte i fall med riksrätt.

De få historiska exempel som finns indikerar också att en presidents makt inte är så absolut som Trump hävdar. Det handlar dels om Richard Nixon, som exempelvis tvingades lämna ifrån sig hemliga bandinspelningar från Vita huset, dels Bill Clinton som tvingades till förhör som ledde till att han ställdes inför riksrätt.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Jon Elswick/AP Bild 1 av 1

Del 4 av 4

Kommer Trump att försöka benåda sig själv?

undefined
Foto: Jon Elswick/AP

Troligen inte. Dels har han twittrat själv att han inte har någon sådan plan, dels säger hans egna medarbetare att det i så fall skulle resultera i att han ställs inför riksrätt i något som skulle likna en konstitutionell kris.

Frågan om riksrätt är dock avhängig en rad andra faktorer, primärt hur kongressvalet i november går. Republikanerna kontrollerar nu kongressens båda kammare. Om Demokraterna tar makten i åtminstone en av dem så ökar risken för riksrättsåtal mot Trump, förutsatt att det bedöms finnas något att åtala honom för. Att hans tidigare personliga advokat Michael Cohen erkänt federala brott som han i sin tur anklagar Trump för ökar risken för riksrätt.

Men att driva ett riksrättsåtal innebär också en politisk risk, som Demokraterna i så fall, om de når framgångar i november, måste väga mot möjligheten att avsätta Trump.

Å andra sidan, om Trump skulle försöka benåda sig själv så finns möjligheten att även många republikanska politiker tycker att det hela gått för långt och vänder sig mot sin egen president.

När det gäller särskilda åklagare, som Robert Mueller, så är den vedertagna praxisen att de endast kan avsättas av den som tillsatte dem. I Muellers fall är det vice justitieminister Rod Rosenstein.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X