Annons

Johan Carlström:Därför kan vi tvingas vänja oss vid hög arbetslöshet

Finansminister Magdalena Andersson håller pressträff för att presentera nya prognoser för svensk ekonomi.
Finansminister Magdalena Andersson håller pressträff för att presentera nya prognoser för svensk ekonomi. Foto: Janerik Henriksson/TT

Det kommer att dröja flera år för svensk arbetsmarknad att återhämta sig från coronakrisen. Det visar regeringens prognoser. Antalet konkurser och hushålls hårdare tag om plånboken är två faktorer som talar för en lång konvalescenstid för ekonomin.

Under strecket
Publicerad

Att människor blir arbetslösa. Så svarade finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff under tisdagen på vad hon såg som det mest allvarligt med utsikterna för svensk ekonomi.

Finansministern hade precis chockhöjt sin arbetslöshetsprognos till nio procent i år, jämfört med bara sju procent i en tidigare prognos. Det motsvarar mer än 100 000 förlorade jobb. Enligt regeringens prognoser kommer det att dröja flera år innan arbetslösheten letat sig tillbaka till dagens nivåer.

Prognoser bör dock tas med en stor nypa salt, särskilt nu för tiden. Exakt vad som kommer att hända med arbetslösheten beror helt på hur snabbt ekonomin återhämtar sig. I bästa fall sker det så fort som Sverige och andra länder lättar på sina restriktioner. Men det finns också en hel del som talar för motsatsen.

Exakt vad som kommer att hända med arbetslösheten beror helt på hur snabbt ekonomin återhämtar sig. I bästa fall sker det så fort som Sverige och andra länder lättar på sina restriktioner. Men det finns också en hel del som talar för motsatsen.

Annons
Annons

För det första ökar nu antalet konkurser bland företag. Trots regeringens ansträngningar kommer många svenska företag att gå under. Då finns det inga jobb att återvända till när den mest akuta fasen av coronakrisen har förpassats till historien. Krisen innebär också att många företag tvingas låna och samla på sig högre skulder. Ekonomiskt pressade företag kommer sannolikt att avstå från att investera och istället skära i sina kostnader. Det är dåliga nyheter för både ekonomin och jobben.

Coronakrisen riskerar också att leda till att hushållen håller hårdare i plånboken. Rekordmånga svenskar har redan varslats och världens börser rasat de senaste veckorna. Många hushåll har dessutom blivit påminda om hur sårbar svensk bostadsmarknad kan vara vid en kris. Kombinationen riskerar att hålla tillbaka hushållens efterfrågan på olika varor och tjänster, och därmed öka arbetslösheten.

Coronakrisen har också satt ljuset på hur globaliseringen gjort världsekonomin känslig för störningar i de globala produktionskedjorna. Det riskerar att spä på protektionism och vara dåligt för världsekonomin. I förlängningen riskerar utvecklingen att slå mot svensk arbetsmarknad eftersom svenska företag säljer runt häften av sina varor till andra länder.

Coronakrisen kan också få många att omvärdera gamla mönster. Kommer företag att ändra sin syn på hur mycket tid deras anställda faktiskt behöver tillbringa på kontoret eller på affärsresor? Och hur viktiga är egentligen olika evenemang och mässor?

Frågetecken kvarstår. Men klart är att coronakrisen kommer att drabba ekonomin hårt. Enligt regeringens prognos kommer den svenska bruttonationalprodukten (BNP) att krympa med nästan fem procent i år, mätt som tillväxt per svensk – ungefär lika mycket som under finanskrisens värsta år 2009.

Det är därför som regeringen har sjösatt en mängd krisåtgärder den senaste tiden. De två största är sänkta arbetsgivareavgifter och den så kallade korttidspermitteringen som gör det billigare för företag att behålla sin personal. Sammanlagt innebär tilltagen att Sveriges statsskuld ökar från 35 till 40 procent, på bara ett år.

Och det är antagligen bara början. Magdalena Andersson har sagt att hon är redo att satsa ännu mer skattepengar för att stötta ekonomin när coronapandemin väl klingat av. Men oavsett åtgärd kvarstår utmaningen: Tiotusentals förlorar sina jobb.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons