Annons

Därför måste vi hålla tillbaka våra primitiva lustar

Foto: Illustration av Thomas Molén.

Alla människor har drifter och fördomar som vi måste reglera för att bete oss någorlunda civiliserat – problemet är bara att de ibland styr oss utan att vi är medvetna om det.

Under strecket
Publicerad

Att vi är dåliga på att hantera våra omedvetna impulser kan delvis ligga bakom den starka boendesegregation som blir tydlig i data från Statistiska centralbyrån. Men också att det 2015 enligt SCB bland styrelseordförandena i Sveriges börsbolag bara fanns 5 % kvinnor och bland professorerna på universiteten bara 24 % kvinnor. Lustigt nog är skevheten alltså som störst just bland dem som får mest betalt för att tänka rationellt, som företagsledare och professorer. Det är svårt att tro att detta är orsakat av medvetna önskemål om skevheter, särskilt som svenskar ju som sagt uttrycker att de vill något annat när de blir tillfrågade – om folk inte bara ljuger, förstås.

Att omedvetna fördomar får annars rationella människor att göra fel har även visat sig i ett experiment på något man kallar motivated reasoning. Här fick försökspersonerna lösa ett matteproblem. Det visade sig att om man formulerade problemet så att det handlade om något politiskt – vapenlag- stiftning i USA (experimentet utfördes där) – räknade politiskt engagerade människor fel på ett problem de klarade att lösa utmärkt om det var formulerat neutralt.

Annons
Annons

Visade problemet att vapenkontroll fungerade för att sänka brottsligheten, räknade de med högeråsikter oftare fel. Visade problemet å andra sidan att vapenkontroll inte fungerade, räknade de med vänsteråsikter oftare fel. Och det var inte bara några stycken – människor med starka politiska åsikter som också var bra på matematik hade 45 procentenheter större sannolikhet att räkna fel.

Lustigt nog är skevheten alltså som störst just bland dem som får mest betalt för att tänka rationellt, som företagsledare och professorer.

Troligen resulterar många människors fördomsfulla ageranden i det lilla, inklusive egna omedvetna preferenser i val av karriärväg, i större mönster av segregation och olika behandling – man är inte bara fördomsfull mot andra utan även mot sig själv.

Så hur ska man tänka och agera vid rekrytering, när man helst skulle vilja ”känna in” människors personlighet för att sätta ihop ett bra team? Att i en sådan situation lita till sin magkänsla är exakt den sortens tänkande som gör att fördomar kan få fritt utlopp – forskning indikerar att man helst anställer personer som liknar en själv. Det är istället en situation då man måste vara särskilt vaksam.

Det uppenbara alternativet blir att bedöma helt på meriter vid tjänstetillsättningar. Men hur gör man det när de meriter man ska använda i bedömningen är skevt fördelade även de, på grund av att andras omedvetna preferenser gett utslag vid tidigare tillfällen? Det blir en svår balansgång av att lita på egen magkänsla, testresultat och andras omdömen, som egentligen inte har något riktigt rätt svar.

Annons
Annons

Att lösa problemet med diskriminering är inte enkelt. Men att känna till sina egna omedvetna fördomar är en bra början; då vet man vad man har att slåss mot. Vi har alla fördomar och vi kan alla göra något åt dem. Vi är varken helt styrda av vårt omedvetna eller av vårt medvetande. Vi är varken helt igenom automater eller helt igenom medvetna aktörer. Vi är både och. Det går också att träna sig till bättre resultat. Människor som utför shooter bias-tester uppvisar lägre tendens att agera mot sina principer om de innan testet för sig själva formulerar tumregeln ”jag skjuter bara om jag ser ett vapen” istället för att skjuta mot vad som verkar vara hotfulla människor.

Det går alltså att med hjälp av medveten intervention parera omedvetna fördomar och lära sig hantera dem. I alla fall delvis och i alla fall kortvarigt.

Vårt omedvetna är fullt av primitiva lustar och fördomar som de flesta av oss kontinuerligt undertrycker för att i slutändan uppföra oss åtminstone någorlunda civiliserat. Den amerikanske neurobiologen Robert Sapolsky har beskrivit det som att olika delar av hjärnan tävlar om att få bestämma våra beteenden – ungefär som i Pixar och Disney-filmen Insidan ut. En av de viktigaste funktionerna hos den delen av hjärnan som är relativt störst hos människor i jämförelse med andra djur – neocortex – verkar vara just förmågan att hejda impulser. Vi kan ofta, men inte alltid, undertrycka sådana impulser som vi förstår är skadliga för oss själva eller för samhället, bara vi får möjlighet att tänka efter. Det är kombinationen av omedvetna impulser och medveten intervention som resulterar i de beteenden vi slutligen utför, som resulterar i de vi ”är”.

Annons
Annons

Vårt omedvetna är fullt av primitiva lustar och fördomar som de flesta av oss kontinuerligt undertrycker för att i slutändan uppföra oss åtminstone någorlunda civiliserat.

Psykologer och kognitionsforskare beskriver det som att vi har två system för vårt tänkande: system 1 och system 2. Med detta menar man inte att vårt tänkande styrs från två olika delar av hjärnan, snarare att vi hanterar information på två olika sätt, där system 1 bygger på system 2. Båda dessa tankeprocesser innefattar inte bara tankar, utan även känslor.

System 1 hanterar typiskt tankeprocesser som är omedvetna, även om de ibland bubblar upp till medvetandet. De är snabba, ofrivilliga och parallella, det vill säga att det pågår flera samtidigt. Exempel på sådana processer är generell kroppskontroll, reflexer och omedvetna fördomar. Vi kan alltså sam- tidigt, utan att tänka på det, andas, promenera och bli rädda när något slingrar sig i gräset intill oss. Den här sortens snabbt uppkomna tankar har till stor del sitt ursprung i det genetiska arvet, eller så har vi lärt oss dem via den sortens enkla inlärning som kallas betingning, eller associativ inlärning. Det här sättet för hjärnan att fungera på kallas också implicit, automatiskt eller omedvetet.

System 2 hanterar istället tankeprocesser som är medvetna, långsamma, arbetsamma och seriella (till skillnad från parallella) – det verkar som att vårt medvetna tänkande bara kan hantera en uppgift i taget. Exempel på sådana processer är när vi funderar över vad vi ska laga till middag, vilket ord som fattas i korsordet, eller när vi medvetet vill undertrycka våra fördomar. Sådana tankar har delvis sitt ursprung i omedvetna processer – de bubblar upp från system 1 – men verkar också genereras av sin egen aktivitet. System 2-sättet för hjärnan att fungera på kallas också explicit, kontrollerat eller medvetet.

Annons
Annons

Den här teorin om hur hjärnan hanterar information kallas dubbelprocessteorin (dual process theory). Viktigt är att det inte är vattentäta skott mellan de två systemen – de kommunicerar med varandra och tankeprocesser sker ofta med inblandning av båda. Kunskap vi tillägnar oss genom medveten övning (system 2) kan efter hand hanteras omedvetet (system 1) varefter vi inte behöver ägna färdigheterna medveten uppmärksamhet längre. Till exempel behöver vi efter ett tag inte längre vara koncentrerade för att cykla, prata eller uppföra oss enligt samhällets normer. Viktigt är också att tänkande (system 2) bygger på och är helt beroende av processer på lägre nivåer (system 1).

En person som fördjupat sig i de två systemen är nobelpris- tagaren Daniel Kahneman, som skrev om det i sin bok Tänka, snabbt och långsamt. Men även Sigmund Freud pratade om hur tankar formas medvetet eller omedvetet, och hur de är förnuftsstyrda (”jaget”/”överjaget”) eller känslo-/driftstyrda (”detet”). Tanken går att spåra ända tillbaka till psykologins fader, William James, som skilde mellan associativt tänkande och logiskt, rationellt tänkande, och förmodligen längre tillbaka än så.

Den här boken handlar om de evolutionära processer som har format och formar våra omedvetna impulser och vårt medvetna tänkande. Dels den biologiska evolutionära process som över årmiljoner danat vår hjärna, vår kropp och deras funktioner. Dels den snabba sållningsprocess som sker vid associativ inlärning, då vi lär oss att koppla ihop beteenden med direkta konsekvenser. Slutligen handlar den inte minst om den kulturevolutionära process som har format mänsklighetens gemensamma tänkande.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons