Annons

Därför nominerades Hitler till fredspriset

Josef Stalin och Adolf Hitler finns bland de som har nominerats till Nobelpriset genom åren. Skaffa dig snabbkoll: Här listas 15 av Nobelhistoriens mest uppmärksammade skandaler.

Under strecket
TT, SvD
Uppdaterad
Publicerad

Affischer på Josef Stalin och Adolf Hitler.

Foto: TT Bild 1 av 2
Foto: TT Bild 2 av 2

1 / 15

Affischer på Josef Stalin och Adolf Hitler.
Affischer på Josef Stalin och Adolf Hitler. Foto: TT
Foto: TT

1901. Fel, fel, fel. Sully Prudhomme, en fransk bakåtsträvande poet, fick litteraturpriset. 42 svenska kulturpersonligheter, däribland August Strindberg och Anders Zorn, rasade och attackerade Svenska Akademien. De ansåg att priset borde ha gått till den mer nyskapande Lev Tolstoj i stället.

Annons
Annons
Foto: Pressens bild Bild 1 av 2

SvD 5 december 1908.

Bild 2 av 2

2 / 15

Foto: Pressens bild

1908. Rudolf Eucken fick litteraturpriset – problemet var bara att nästan ingen hade hört talas om honom. Senare visade det sig att pristagaren var en kompromiss mellan två rivaliserande falanger inom Svenska Akademien. Eucken var en kompromiss som väldigt få ville ha. SvD skriver den 5 december att ”Svenska Akademien har gjort sitt sämsta val”.

SvD 5 december 1908.
SvD 5 december 1908.
Annons
Annons
Foto: AP Bild 1 av 1

3 / 15

Foto: AP

1911. Manschauvinism. Marie Curie belönades med kemipriset. Men strax innan prisceremonin uppdagades det att hon hade prasslat med en gift kollega, Paul Langevin. Den försmådda hustrun skvallrade till den franska pressen som skrev frenetiskt. Den totalt mansdominerade Vetenskapsakademien uppmanade Curie att stanna hemma. Hon kom ändå — och gjorde dundersuccé.

Efter reklamen visas:
Mellan raderna NOBELVECKA UTAN LITTERÄR GLANS
Annons
Annons
Foto: AP Bild 1 av 2
Bild 2 av 2

4 / 15

Foto: AP

1919. Ond och god. Kemipriset går till tysken Fritz Haber för syntesen av kväve, fundamentet till det moderna jordbruket. Så långt allt väl. Men samme Haber hade även utvecklat stridsgaser under första världskriget, något som fick de allierade länderna att gå i taket över priset. Kritiken var stor bland annat i franska Le Journal som SvD citerar: ”Skulle icke våra gemensamma minnen med Sverige ha kunnat inviga de som beslutar om priset en smula mera klokhet?”. Läs hela texten här.

Annons
Annons
Foto: Pressens bild Bild 1 av 1

5 / 15

Foto: Pressens bild

1939. Det märkliga inträffar att Adolf Hitler nomineras till Fredspriset. 1938 hade ju Storbritanniens dåvarande premiärminister Neville Chamberlain kommit hem efter Münchenöverenskommelsen och uttalat de bevingade orden "I believe it is peace for our time" utanför 10 Downing Street. Chamberlain nominerades till fredspriset 1939 av flera olika personer.

Detta reagerade den svenska socialdemokratiska riksdagsledamoten Erik Brandt på.

– Han tyckte att om man ska hylla Chamberlain för att han har bett Hitler att inte starta krig, så kan man väl ge Nobelpriset till Hitler för att han inte har startat krig, berättar Gustav Källstrand, förste intendent vid Nobelmuseet.

Brandt menade att vara ironisk, men det var inte alla som uppfattade detta.

– Det togs emot ganska dåligt, och han själv tog tillbaka nomineringen och skrev att det inte var allvarligt menat, säger Källstrand.

Annons
Annons
Foto: AP Bild 1 av 1

6 / 15

Foto: AP

1945. Sovjets diktator Josef Stalin nominerades två gånger. 1945 av Halvdan Koht, norsk historiker och tidigare utrikesminister, för sina insatser för att avsluta andra världskriget. Tre år senare, 1948, av den tjeckiske professorn Wladislav Rieger. Även Italiens fascistiske diktator Benito Mussolini har nominerats.

Enligt Gustav Källstrand är det dock egentligen inte så konstigt att det funnits en del märkliga nomineringar genom åren.

– I de andra priserna är det så att man ber människor komma in med nomineringar, men man ber inte urskiljningslöst utan man skickar inbjudningar till enskilda forskare, universitet och vetenskapsakademier eller liknande. Men i fredspriset är det en mycket öppnare process.

Annons
Annons
Foto: Rolf Hamilton Bild 1 av 1

7 / 15

Foto: Rolf Hamilton

1949. Antonio Egaz Moniz får medicinpriset för ”upptäckten” av lobotomi, en behandlingsmetod som senare hamnade på den medicinska vetenskapens mest illaluktande skräphög.

Annons
Annons
Foto: Svenskt pressfoto Bild 1 av 1

8 / 15

Foto: Svenskt pressfoto

1958. Boris Pasternak, mannen bakom Doktor Zjivago, får litteraturpriset, men tvingas tacka nej av dåvarande Sovjetunionen.

Annons
Annons
Foto: TT Bild 1 av 2
Bild 2 av 2

9 / 15

Foto: TT

1964. Jean Paul Sartre tackar helt frivilligt nej. Rykten gör dock gällande att han sedan ångrade sig och ville ha prispengarna, något han inte fick. Författaren Sivar Arnér säger att Sartre bara blir större av att tacka nej. Dramatens regissör Alf Sjöberg kallar Sartre för vår tids Leonardo da Vinci – läs mer här vad SvD skrev.

Annons
Annons
Foto: Pressens bild Bild 1 av 2

SvD den 11 december 1970.

Bild 2 av 2

10 / 15

Foto: Pressens bild

1970. Fegt, sa Moberg. Författaren Alexsander Solzjenitsyn ansåg sig tvingad att tacka nej – av rädsla för att inte få återvända till Sovjetunionen om han kom till Sverige. I en känd tv-debatt angrep Vilhelm Moberg (bilden) Olof Palme där han anklagade regeringen för att ha handlat fegt. Se tv-klassikern här.

SvD den 11 december 1970.
SvD den 11 december 1970.
Annons
Annons
Foto: NICK UT Bild 1 av 1

11 / 15

Foto: NICK UT

1973. De två dödsfienderna Henry Kissinger (USA) och Le Duc Tho (Nordvietnam) delar på fredspriset. Den senare tackade nej och kriget slutade inte för det.

Annons
Annons
Foto: Olle Lindborg/TT Bild 1 av 2

SvD den 10 december 1974.

Bild 2 av 2

12 / 15

Foto: Olle Lindborg/TT

1974. Eyvind Johnson och Harry Martinson delade på litteraturpriset. Problemet var bara att de själva var medlemmar av Svenska Akademien, som delar ut priset. En häftig jävsdiskussion följde.

SvD den 10 december 1974.
SvD den 10 december 1974.
Annons
Annons
Foto: Jeff McIntosh Bild 1 av 1

13 / 15

Foto: Jeff McIntosh

2003. Raymond Damadian ansåg att även han borde ha prisats för upptäckten av magnetresonanskameran. Men i stället för att knyta näven i fickan köpte han helsidesannonser i New York Times, Washington Post och Los Angeles Times. Annonserna, som kostade hundratusentals dollar, bestod av en bild på en upp och nedvänd Nobelmedalj med texten: ”The shameful wrong must be righted”.

Annons
Annons
Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1

14 / 15

Foto: Jonas Ekströmer/TT

2003. Ring, ring. Dåvarande statsminister Göran Perssons numera klassiska mobilsamtal – mitt under den finaste middagen av dem alla. Persson försvarade sig senare med att han var tvungen. Dåligt! säger stilexperten Magdalena Ribbing.

Annons
Annons
Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1

15 / 15

Foto: Henrik Montgomery/TT

2007. Slickepott. Samma middag, fast fyra år senare. Fredrik Reinfeldt gör misstaget att slicka sig om fingrarna. Ooops! Åren därefter sköter han sig och håller händerna där de ska vara. Bilden är från 2008.

Sök själv – så har SvD skrivit om Nobelpriset genom åren

Laddar…

Med några enkla knapptryck kan du söka dig fram till SvD:s alla artiklar om Nobelpriset. Skriv exempelvis in ordet ”nobelpriset” i sökverktyget här ovan. Om du vill söka på något särskilt år så kan du söka på datum samt även lägga in namnet på den du vill läsa om i sökrutan. I SvD arkiv finns alla artiklar sedan starten 1884.

Annons
Annons
Annons
Annons