Annons

Patricia Hedelius:Därför räcker inte 25 miljarder i vinst

Det är inte illa att tjäna 280 miljoner kronor – om dagen. De svenska storbankerna, inklusive numera finska Nordea, har tillsammans gjort en vinst på nära 25 miljarder kronor i år. Märkligt nog räcker det inte, på börsen har bankaktierna handlats ned efter rapporterna och läget är pressat. Något som man som bankkund ska passa på att utnyttja.

Under strecket
Publicerad
Foto: TT Bild 1 av 1
Foto: TT Bild 1 av 1
Foto: TT

Årets tongivande nyhet har Swedbank stått för. Det kan knappast ha undgått någon SVT:s avslöjande om misstänkt penningtvätt i Swedbanks baltiska verksamhet. Vilket ökat fokus på problem även i de andra bankerna. Penningtvätt blev också det dominerande temat i rapporterna för det första kvartalet och frågan fortsätter sänka investerarnas humör.

Swedbank har redan lagt ned extra miljoner men räknar med att kostnadsökningen för att skärpa rutinerna kommer att landa på en miljard för året. Men en stor skada är redan skedd. Beskedet att Swedbank samarbetar fullt ut med de myndigheter i Sverige, Baltikum och USA som genomför olika utredningar om Swedbanks historiska regelefterlevnad inom penningtvätt lugnade inte. Det medför mer osäkerhet än vad aktiemarknaden för närvarande klarar av att smälta.

Annons
Annons

Amerikanska myndigheter är ökända för att både ta god tid på sig och ta bra betalt för det, vilket SvD skrivit om tidigare. Inte ens beskedet nu i helgen att tidigare statsminister Göran Persson blir den som greppar ordförandeklubban i banken efter att folkrörelsernas starke man Lars Idermark har tvingats bort, lyckas dämpa osäkerheten om stora framtida skadestånd.

Nordea, som sålde sin baltiska verksamhet så sent som i höstas, är inte heller förskonade från kritik när det gäller penningtvättsfrågan. Vd Casper von Koskull påpekar att bankens rutiner brustit i Danmark och att man avsätter nära en miljard kronor för rättsliga efterverkningar. Den kryptiska skrivningen om att man är föremål för utredning av amerikanska myndigheter kvarstår också i delårsrapporten, vilket såklart avhåller investerare från att gå ned i vilopus.

Problem med penningtvättsfrågor avgränsas inte enbart till att bedriva bank i Baltikum.

SEB, som har en väletablerad verksamhet i Baltikum, har också dragit på sig ovälkommen uppmärksamhet runt penningtvättsfrågor i och med SvD:s avslöjande om att Finansinspektionen slagit ned på brister. I kvartalsrapporten nämns dock penningtvätt knappt även om vd Johan Torgeby tar upp behovet om en ökad samverkan mellan banker och myndigheter för att bekämpa ”ekonomisk” brottslighet.

Problem med penningtvättsfrågor avgränsas inte enbart till att bedriva bank i Baltikum utan är i högsta grad en relevant fråga i all bankverksamhet, även den svenska. Men fokus på grannländerna på andra sidan Östersjön gav dock Handelsbanken ett visst andrum i just penningtvättfrågan det här kvartalet.

Annons
Annons

Sammantaget har dock lagstiftningen skärpts de senare åren och med det nyväckta intresset för frågan kommer kostnaderna för regelefterlevnad för alla bankerna sannolikt öka i år. Det ökar pressen på lönsamheten. För Nordea och Handelsbanken som under flera kvartal haft svårt att hålla i kostnaderna blir det extra tufft.

Det andra dominerande temat var inte heller så roligt för aktieägarna. Bankernas kärnverksamhet, in- och utlåning, gav förvisso nära 30 miljarder kronor i netto bara i kvartalet. Men det var betydligt mindre än vad aktieanalytikerna hoppades på. Lågräntemiljön, i synnerhet på den svenska marknaden, är en utmaning för bankerna.

Ser man till det samlade budskapet i bankrapporterna så ser utsikterna riktigt trista ut.

En reporänta på minus ska egentligen slå över på kundernas konton, men det är i praktiken ogörbart om man inte är beredd på kundstorm. I stället kompenserar bankerna sig igenom bolånemarginalerna som subventionerar nollräntan på lönekontona. Därmed kan man tro att Riksbankens höjning av räntan skulle ge lättnader till bankerna – men räntenettona visar på motsatsen.

Bankerna har valt att inte föra över hela höjningen till bolånekunderna, vilket betyder att bankens egna kostnader ökat men intäkterna har inte ökat i samma omfattning. Det ger en marginalpress. Men även en ökad konkurrens från bolåneutmanare bidrar till pressen.

Ser man till det samlade budskapet i bankrapporterna så ser utsikterna riktigt trista ut. Svårigheter att hålla kostnaderna i schack, risk för dyra böter i spåren av penningtvätt och press i kärnverksamheten kommer inte få analytikerkåren eller aktieägarna att flossa loss av glädje i närtid.

För kunderna är det läge att utnyttja bankens motvind. Ett par knapptryckningar bort kan man dock som kund lätt kolla andra ränteerbjudanden och därmed ofta få ett effektivt förhandlingsvapen. Bra kunder vill bankerna gärna behålla och kan då tvingas ge motsvarande erbjudande, ofta betydligt lägre räntenivå än vad banken erbjuder som listpris.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons