Annons

Jan Blomgren:Därför riktar Putin blicken mot krisens Venezuela

President Vladimir Putin skakar hand med Venezuelas President Nicolas Maduro.
President Vladimir Putin skakar hand med Venezuelas President Nicolas Maduro. Foto: Yuri Kadobnov/TT

Varför är Putin så angelägen om att engagera sig i konflikten i Venezuela? Oljepengar, obetalda skulder – och en internationell politisk maktkamp mot USA står på spel.

Under strecket
Publicerad

Det handlar både om politiska och ekonomiska motiv. Vladimir Putin har aldrig velat erkänna att Ryssland tappade sin ställning som en av världens två supermakter, vilket skedde efter Sovjetunionens upplösning 1991. Efter sitt makttillträde 2000 har han därför undan för undan försökt stärka Rysslands ställning i den internationella politiken.

Vad är målsättningen med det?

Internationellt har Putin två mål: Det ena är att ta tillbaka det initiativ Sovjet hade när det gäller Europas säkerhetspolitik efter andra världskriget, det andra är att försöka balansera USA:s dominans i världspolitiken. Putin vill vara en så stark motståndare till USA att Washington tvingas ta hänsyn till Moskva i alla internationella konflikter. Det var också Ryssland som i början av mars tillsammans med Kina stoppade en resolution i FN:s säkerhetsråd som förordade ett nytt presidentval i Venezuela.

Ekonomiskt handlar det förstås om olja, gas och vapenhandel. Ryssland har lånat ut 17 miljarder dollar för vapenköp och investeringar i olja sedan 2006 och enligt Financial Times är Venezuela fortfarande skyldig drygt sex miljarder dollar. Det statliga oljebolaget Rosneft äger också två lukrativa gasfält vid Venezuelas kust.

Annons
Annons

Venezuela har passerat Saudiarabien som landet med mest kända oljereserver, 300 878 miljoner fat, vilket gör landet extra intressant för både USA och Ryssland.

Varför har USA gått ut så hårt med skarpa varningar till Ryssland om militär inblandning i Venezuela?

Den första maj klargjorde Vita Husets nationella säkerhetsrådgivare John Bolton att ,”det här är vår hemisfär och inte en plats där Ryssland borde blanda sig i politiken”. Från USA:s sida fanns också farhågor om att Ryssland skulle agera som i Syrien. Efter att Ryssland intervenerade 30 september 2015 med stora flygattacker mot president Bashar al-Assads motståndare vände krigslyckan och det var ryska stridsflygplan som i praktiken räddade Aassadregimen kvar vid makten.

Har den dåliga relationen mellan USA och Ryssland ytterligare försämrats med tanke på att länderna stödjer olika sidor i konflikten?

Nej, inte särskilt mycket än så länge. Konflikten har snarare belyst en utveckling som varit på gång under Putins styre: Ryssland vill åter bli ett land att räkna med i internationell storpolitik och USA uttrycker sitt missnöje. Den ryske utrikespolitiske analytikern Vladimir Frolov säger att ”en tuff konfrontation med Washington om Venezuela stärker, enligt Kremls logik, Rysslands betydelse i USA:s ögon. Det är politisk teater och teater behöver vackra dekorationer”.

Har Ryssland några militära styrkor i Venezuela?

Nej, inte av betydelse. Ryssland har under många år haft personal på plats för att utbilda på nya ryska vapensystemen, framför allt när det gäller luftförsvar. Det blev också stor uppmärksamhet när två ryska militärplan med hundratalet militärer landade i Caracas i slutet av mars men det finns inga betydande ryska styrkor på plats.

Finns det någon risk att motsättningarna på sikt skapar en militär konfrontation mellan Ryssland och USA i Venezuela?

Den risken är i dag minimal. Donald Trump lovade under sin valkampanj att han inte skulle starta några nya krig och även om John Bolton hetsar lär Trump dra sig för att skicka in militär. För Putin är inte Venezuela någon allierad militär vän och han har ingen anledning att dra på sig USA:s och världssamfundets ilska för att Nicolas Maduro ska sitta kvar som president.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons