X
Annons
X
Kommentar

Jenny Jägerfeld: Därför bör du lära dig konsten att kallprata

Känns det ytligt och meningslöst att prata om vädret? Tvärtom har kallpratet en rad viktiga funktioner. Är du man upplevs du dessutom lättare att tycka om och har bättre förutsättningar i förhandlingar om du inleder med några klassiska kallpratsfraser.

Läs mer om Psykologen
 Se ”Abigails party” av Mike Leigh och känn dig som ett socialt geni, det är ett av Jenny Jägerfelds tre tips. Här Joe Absolom och Jill Halfpenny i pjäsen på Menier Chocolate Factory i London.
Se ”Abigails party” av Mike Leigh och känn dig som ett socialt geni, det är ett av Jenny Jägerfelds tre tips. Här Joe Absolom och Jill Halfpenny i pjäsen på Menier Chocolate Factory i London. Foto: Nigel Norrington/IBL

Vad gjorde du i helgen? Tänk att bussen alltid ska vara sen! Ja, nu är det ju nästan f ö r varmt! Vi hör de här fraserna överallt; på arbetsplatsen, busshållplatsen, bröllopet.

I Sverige kallar vi det – något nedsättande – för kallprat, men en sådan benämning verkar vi vara mer eller mindre ensamma om. På engelska kallas det för small talk (småprat), på tyska plauder (pladder). I Nationalencyklopedin definieras kallprat som "samtal utan egentligt innehåll."

Ett annat ord är "fatisk kommunikation", ett begrepp som myntades 1923 av den polske antropologen Bronislaw Malinowski. Han använde det för att beskriva kommunikation som varken syftar till informationsöverföring eller utbyte av åsikter eller fakta.

Annons
X

Många hävdar med bestämdhet att de inte tycker om att kallprata, att de hellre vill prata om viktigare och djupare ämnen som faktiskt spelar roll. Kallpratet uppfattas som ytligt, tråkigt och meningslöst. Jag håller givetvis med om att det känns rätt ointressant att ännu en gång lyssna på trötta spaningar om Stockholms bostadsmarknad eller huruvida det är troligt att det blir regn imorgon eller inte, men meningslöst, det är kallpratet inte! Meningen ligger dock inte i de faktiska utsagornas innehåll, utan i själva pratandet i sig.

Sådan information kan vara central för ditt beslut om du vill komma närmare människan du har framför dig, eller om det är någon du gör bäst i att undvika.

Kallpratet har en rad högst väsentliga funktioner.

Det kan vara ett sätt att starta en konversation när vi inte känner varandra. Genom att slänga ur oss en fras om vädret eller Allsvenskan visar vi att vi har vänskapliga intentioner och är ute efter någon form av positiv interaktion.

Kallpratet är också viktigt när vi redan känner varandra. Det känns betydligt trevligare att påbörja ett samtal med kollegan vid kaffebryggaren klockan nio på måndagen med: "Gjorde du något kul i helgen?" än att vid första åsynen säga: "Angående mitt pm så vore det önskvärt om du inkom med åsikter före kl 17."

På samma vis som kallprat kan vara en bra konversationsöppnare kan det också vara ett artigt sätt att avsluta ett samtal. Att omedelbart efter att ha avhandlat något viktigt med en vän säga "hejdå" och gå sin väg, alternativt lägga på luren så där abrupt som de gör i amerikanska filmer, skapar en känsla av avvisande hos de flesta av oss.

Då kan några fraser av typen "Ja, men då får du ha det så fint på landet då" minska känslan av att ha blivit bortstött och göra avskedet mjukare.

"Jorå, så att eh..." Kallpratet fungerar också som ett sätt att fylla ut tystnad. I många kulturer uppfattas tystnad mellan två individer som obekväm. Spänningen kan mildras av en kallpratsfras innan man kan börja tala om något mer substantiellt.

Faktum är att kallpratet också kan skydda dig. När du lyssnar på några till synes poänglösa fraser som någon annan häver ur sig får du en chans att bedöma hur du känner inför personen. Gillar du hens sätt att prata om andra människor eller tar personen varje chans att prata illa om sina släktingar, arbetskamrater eller expartners? Sådan information kan vara central för ditt beslut om du vill komma närmare människan du har framför dig, eller om det är någon du gör bäst i att undvika.

Mäns mer utbredda underlåtenhet att kallprata kan handla om att fler män anser att syftet med talande är just överföring av information, kunskap eller åsikter.

Kallpratet är förstås även ett sätt att se om ni kan hitta någon gemensam grund att bygga vidare på. I mitt eget fall blev till exempel "Jaha, är du också östgöte?" början på en vänskap som varat i 22 år. Hade jag istället börjat med att gråtande berätta att min pojkvän just gjort slut, hade min framtida väninna förmodligen backat en smula. Tyngden i den emotionella utsagan hade varit mer än vad vår spirande relation hade kunnat bära. Kallpratet är alltså ett första nödvändigt steg för att sedan komma in på djupare, intressantare ämnen.

Vi är olika bra på att kallprata. En samarbetsstudie från två universitet i München samt ett i USA visar att män generellt är sämre, men får ofta fler fördelar när de väl behärskar konsten. De anses mer samarbetsvilliga, upplevs lättare att tycka om och det är troligare att det går bättre för dem i olika typer av förhandlingar om de har inlett med några kallpratsfraser. Kvinnor får inte ut samma fördelar, troligen för att den här sortens relationella smörjmedel förväntas av dem. Att män inte i samma utsträckning har förväntats ta ett sådant ansvar har troligen lett till att de inte fått samma övning som kvinnor.

Forskarna tror att mäns mer utbredda underlåtenhet att kallprata också kan handla om att fler män anser att syftet med talande är just överföring av information, kunskap eller åsikter.

Grooming är inte ett särskilt effektivt sätt att uppnå sammanhållning eftersom det är en aktivitet som man bara kan göra på en individ i taget.

Den brittiska antropologen och evolutionspsykologen Robin Ian Mac Donald Dunbar hävdar dock att kallprat faktiskt är skälet till att vi över huvud taget kommunicerar med varandra via språk, och att praktisk eller intellektuellt informationsutbyte bara var en oavsiktlig bieffekt.

Han menar att vi, för att kunna fungera i en grupp, måste ha en mekanism som håller oss samman, ett slags socialt och emotionellt kitt. Att kommunicera fakta eller information leder inte automatiskt till detta. Vi måste förstå och känna för varandra på ett mer personligt plan, menar Dunbar.

Apor uppnår detta genom så kallad grooming, det vill säga att plocka loppor från varandra och hålla pälsen ren. Men grooming är inte ett särskilt effektivt sätt att uppnå sammanhållning eftersom det är en aktivitet som man bara kan göra på en individ i taget. Om vi nu ska tro denna evolutionspsykolog så var aporna tvungna att hitta på en helt ny metod för att socialisera och hålla ihop sina grupper – då kom språket.

Så om du vill slippa kamma dina kollegors hår i fortsättningen också, föreslår jag att du istället drar till med kallpratsklassikern: Vackert väder, hörni!

Annons
X
Annons
X

Se ”Abigails party” av Mike Leigh och känn dig som ett socialt geni, det är ett av Jenny Jägerfelds tre tips. Här Joe Absolom och Jill Halfpenny i pjäsen på Menier Chocolate Factory i London.

Foto: Nigel Norrington/IBL Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X