Annons

Därför sköt Sverige ner 15 tyska plan i världskriget

I SvD den 22 maj 1940 rapporteras det att en svensk har dött i Vassijaure i Lappland. Den som sköts ihjäl var Sven Sjöberg, här i vit skjorta på en äldre bild.
I SvD den 22 maj 1940 rapporteras det att en svensk har dött i Vassijaure i Lappland. Den som sköts ihjäl var Sven Sjöberg, här i vit skjorta på en äldre bild. Foto: Sven Hörnell

Dramatiken i Sverige under andra världskriget var större än många känner till. I september är det 80 år sedan andra världskriget bröt ut – SvD ger här exempel på händelser som förde in konflikten på svensk mark.

– Jag tror det är okänt för många att minst 15 tyska plan sköts ner av Sverige under kriget, säger militärhistorikern Lars Gyllenhaal.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

En tysk Dornier Do 26 under andra världskriget.

Foto: Berliner Verlag Bild 1 av 1

1 / 9

Svensk dödad – sedan sköts tre tyska plan ner

En tysk Dornier Do 26 under andra världskriget.
En tysk Dornier Do 26 under andra världskriget. Foto: Berliner Verlag

I och med Tysklands angrepp på Norge och Danmark i april 1940 kröp kriget riktigt nära Sverige. Då inträffade också den första allvarliga incidenten på svensk mark. Ett tyskt plan av typen Dornier Do 26 flög flera kilometer innanför Sveriges gräns och besköts då av ett svensk pansartåg i Vassijaure.

När tyskarna besvarade elden träffades en av de svenska soldater som stod på perrongen. 21-årige Sven Sjöberg dog senare av skadorna, vilket resulterade i en svensk protest till Berlin. Tre tyska flygplan sköts sedan ner på svensk mark inom loppet av tre veckor. I ett av fallen dödades flera tyska fallskärmsjägare av svensk luftvärnskanoneld. Totalt sköts minst 15 tyska plan ner under kriget, uppger Lars Gyllenhaal, författare till boken ”Tyskar och allierade i Sverige”.

– Med tanke på att svenska myndighetspersoner ibland oroade sig över Tysklands reaktion på vissa formuleringar i svensk press så lär man nog även ha hyst viss oro över vad nedskjutningar av tyska flygplan kunde tänkas leda till, säger Lars Gyllenhaal.

– Men från tysk sida behövdes fler skäl för att ett krig mot Sverige skulle anses nödvändigt – Sveriges stora yta hade krävt många fler tyska förband i norr. Dessutom hade svenska trupper rätten på sin sida eftersom de försvarade sitt territorium.

Annons
Annons

Amerikanska B-17 Flying Fortress är ett exempel på ett amerikanskt bombflygplan som sköts eller tvingades ner av Sveriges under andra världskriget, uppger Lars Gyllenhaal.

Foto: Granger/REX Bild 1 av 1

2 / 9

Även allierade plan tvingades ner av Sverige

Amerikanska B-17 Flying Fortress är ett exempel på ett amerikanskt bombflygplan som sköts eller tvingades ner av Sveriges under andra världskriget, uppger Lars Gyllenhaal.
Amerikanska B-17 Flying Fortress är ett exempel på ett amerikanskt bombflygplan som sköts eller tvingades ner av Sveriges under andra världskriget, uppger Lars Gyllenhaal. Foto: Granger/REX

Även några allierade plan sköts eller tvingades ner inom svenskt territorium under kriget. Exempelvis skadesköts ett amerikanskt plan av typen Curtiss XP-46 maj 1944 och tvingades nödlanda på Torslanda i Göteborg. Ett brittiskt Halifaxbombplan besköts utanför Falsterbo den 14 februari 1945 och störtade ungefär åtta kilometer från kusten.

– Det var väldigt många kränkningar av svenskt luftrum under kriget, men oftast avstod Sverige från att agera. Totalt var det 3 000 identifierade kränkningar från tyska sida och så många som 8 000 från de allierade. Under krigets sista år när Tyskland ständigt bombades flög många allierade bombflygplan över Sverige, säger Lars Gyllenhaal.

– Det fanns nog flera skäl till att de allierade planen sällan sköts ner av det svenska försvaret. Inte minst att en nedskjutning kunde resultera i bomber eller störtande flygplan som hade kunnat döda svenskar. Sedan var ju en allierad seger rätt sannolik efter 1942.

En av de mest annorlunda upplevelserna i luften hade jaktpiloten Olle Malmsten från Kramfors. Han blev nämligen beskjuten både från tysk och svensk sida nyårsdagen 1941. Sedan två tyska Messerschmitt siktats vid Strömstad begav han sig iväg med sin Gloster Gladiator. Eftersom Olle Malmsten hade haft så bråttom iväg var han iklädd skridskotrikåer. Och över Kattegatt fick han motorstopp.

Han kom därför ur kurs och in över Danmark som var ockuperat av tyskarna. Trycket från luftvärnsgranaternas explosioner kändes in i planet, men när han klarat sig undan denna chock blev han beskjuten igen – av sitt eget luftvärn. En omskakad Olle Malmsten kunde landa helskinnad strax efteråt.

Annons
Annons

SvD den 4 april 1945.

Bild 1 av 1

3 / 9

Svensk sköts ner strax före krigsslutet

SvD den 4 april 1945.
SvD den 4 april 1945.

Den sista luftstriden på svensk mark inträffade ungefär en månad före freden – den 3 april 1945. När Sverige försökte avvisa ett tyskt sjöflygplan nära Simrishamn blir ett svenskt plan träffat. SvD skriver dagen efter om det dramatiska radioutropet då piloten Harry Nordlund från Ullånger säger att planet är träffat och att han måste hoppa. Av okänd anledning lyckas han inte lämna planet utan omkommer.

Läs vad SvD skrev om nedskjutningen härsvd.se

Långt ifrån all dramatik som skedde inom Sveriges gräns under kriget nådde dock fram till svenska folket.

– Jag tror att endast några av nedskjutningarna hamnade i svenska medier eftersom myndigheterna under de första krigsåren var väldigt restriktiva med att låta svenska medier berätta om händelser med tyskar och allierade i svenskt område, säger Lars Gyllenhaal.

När anser du att Sverige var som närmast att dras in i andra världskriget?

– Sannolikt i samband med Sovjets vinterkrig mot Finland eller Tysklands invasion av Norge. Mer spännande är dock de allierade planerna att agera mer kraftfullt mot tyskarna i Norge 1942/43 . Om sådana planer hade realiserats hade de kanske varit lika riskabla för Sverige som vinterkriget.

Annons
Annons

SvD den 23 februari 1944.

Bild 1 av 2

Jan Holgersson farmor och farfar chockades av en sovjetisk bomb.

Foto: Privat Bild 2 av 2

4 / 9

Natten då Sovjets bomber föll över Södermalm

SvD den 23 februari 1944.
SvD den 23 februari 1944.

Under natten 22–23 februari 1944 inträffade den mest dramatiska händelsen i huvudstaden under kriget. Då flygbombades flera platser i södra och norra Stockholm samt östra Sverige. Bland annat förstördes den nyuppförda Eriksdalsteatern. Bomberna fälldes av Sovjetunionen. Än i dag debatteras det om hurvida bomberna avsiktligt fälldes mot Sverige eller om det var ett misstag.

Jan Holgersson farmor och farfar chockades av en sovjetisk bomb.
Jan Holgersson farmor och farfar chockades av en sovjetisk bomb. Foto: Privat

SvD-läsaren Jan Holgersson mejlade in denna bild som föreställer en del av en Sovjet-bomb som fälldes över Stockholm 1944. Skärvan har gått i arv från Jans farfar och farmor. De bodde i Lillängen i Nacka och på kvällen den 22 februari hörde de plötsligt ett kraftigt dån – sedan såg de ett snömoln genom fönstret. Det visade sig att det var en bomb som fällts i deras trädgård. ”Hade den exploderat hade jag inte stått här i dag”, säger Jan Holgersson. Myndigheterna städade snabbt upp efter bomben, men en bit av den hittades senare i trädgården. Fler röster från läsare som upplevde händelsen hittar ni här.

Annons
Annons

SvD den 22 februari 1940 då sovjetiska bomber hade skapat förödelse i Pajala.

Bild 1 av 2

SvD den 4 oktober 1940 då brittiska bomber hade fallit över Malmö.

Bild 2 av 2

5 / 9

Brittiska bomber föll över skånska städer

SvD den 22 februari 1940 då sovjetiska bomber hade skapat förödelse i Pajala.
SvD den 22 februari 1940 då sovjetiska bomber hade skapat förödelse i Pajala.

Ytterligare några svenska städer fick ta emot bomber under kriget.

Pajala, 21 februari 1940:

Orten bombades av sju sovjetiska flygplan. Ett 150-tal bomber släpptes, flera byggnader brann ner, men endast två personer skadades, båda lindrigt. Till en början förnekade Sovjet att bombningen hade ägt rum, men 6 mars erkändes att bomberna fällts. Förklaringen som gavs var att planen flugit vilse under striderna med Finland.

SvD den 4 oktober 1940 då brittiska bomber hade fallit över Malmö.
SvD den 4 oktober 1940 då brittiska bomber hade fallit över Malmö.

Malmö, 3 oktober 1940:

Tidigt på morgonen fälldes tre bomber av ett brittiskt bombflygplan av typen Armstrong Whitworth Whitley. Ingen människa skadades men en svensk protest framfördes till London. England nekade, men bevisen ledde senare fram ett erkännande. Anfallet uppgavs vara ämnat mot polska Stettin.

Lund, 18 november 1943:

Ett brittiskt plan släppte en minbomb och ett antal brandbomber över Lund. Flygplanet kretsade en stund över staden och försvann mot Ystad, där det besköts av svenskt luftvärn. Tusentals fönsterrutor förstördes, men ingen skadades. Det anses ha varit ett brittiskt flygplan på hemväg från Tyskland, som släppt sin återstående bomblast. Minbomben drabbade Bröderna Hanssons trädgårdsmästeri och förstörde alla 17 växthusen samt dödade 150 höns. Efter kriget hörde brittiska myndigheter av sig till bröderna Hansson, som fick ersättning i pengar för sina förluster.

Annons
Annons

SvD den 18 september 1939.

Bild 1 av 1

6 / 9

Svenskt skydd av polska ubåtar gjorde Hitler upprörd

SvD den 18 september 1939.
SvD den 18 september 1939.

Redan under den första krigsmånaden hamnade det neutrala Sverige i en svår valsituation. Tysklands anfall mot Polen hade ju inlett kriget och tre polska ubåtar lyckas snabbt fly till Sverige. Hitler gör då tydligt att han vill ha dessa utlämnade till Tyskland. Men ubåtarna ”Rys” (lo), ”Sep” (gam) och Zbik (vildkatt) samt dess 170 besättningsmän blir kvar i Sverige ända till krigsslutet. Flera av männen har då rotat sig i Sverige – vissa har till och med gift sig – och återvänder aldrig.

”Polen tilläts även ha ambassad i Sverige under hela kriget och några svenskar blev nyckelpersoner i den polska motståndsrörelsen. De svenska insatserna för Polen hör till de starkaste och märkligaste bladen i historien om Sverige under andra världskriget”, menar Lars Gyllenhaal.

Annons
Annons

SvD den 25 januari 1940 – rapporter om en stupad svensk i Finland. Över 9 000 frivilliga svenskar deltog på finsk sida under kriget.

Bild 1 av 1

7 / 9

Stridsflygplan monterades i Sverige – på vägen till Finland

SvD den 25 januari 1940 – rapporter om en stupad svensk i Finland. Över 9 000 frivilliga svenskar deltog på finsk sida under kriget.
SvD den 25 januari 1940 – rapporter om en stupad svensk i Finland. Över 9 000 frivilliga svenskar deltog på finsk sida under kriget.

Sverige har anklagats för feghet som inte officiellt gick in vid Finlands sida när jätten i öst, Sovjet, satte in sitt angrepp den 30 november 1939. Det togs dock flera initiativ av Sverige som Lars Gyllenhaal betraktar som ”synnerligen oneutrala”. På svensk mark monterades de 20 jaktflygplan, Gloster Gladiator, som Finland fick köpa av Storbritannien.

Sverige blev sedan åter mellanstation när Frankrike gav 50 jaktflygplan till Finland. ”Den svenska samlingsregeringen försåg också i smyg Finland med ammunition och vapen. Även flygplan lånades ut”, skriver Lars Gyllenhaal i boken ”Tyskar och allierade i Sverige”.

Annons
Annons

Tyska soldater passerar genom Sverige 1941 på väg till östfronten. Bilden är från uppehållet i Hallsberg.

Foto: TT Bild 1 av 1

8 / 9

Kritiserade ”tysktåg” genom Sverige

Tyska soldater passerar genom Sverige 1941 på väg till östfronten. Bilden är från uppehållet i Hallsberg.
Tyska soldater passerar genom Sverige 1941 på väg till östfronten. Bilden är från uppehållet i Hallsberg. Foto: TT

Till de mest välkända händelserna på svensk mark under kriget hör förstås ”tysktågen”. Svensk regeringen tillät till att börja med tåg med tyska sjukvårdare åka genom Sverige till det attackerade grannlandet Norge.

– Tyskarna utnyttjade detta genom att kamouflerade vapenspecialister föreställande vårdpersonal åkte med, säger Lars Gyllenhaal.

Sedan norrmännen gett upp sommaren 1940 tilläts även tyska soldater på permission att åka med tåg genom Sverige till Norge.

– Även detta utnyttjades dock genom att det inte bara var soldater på permission utan handlade om rena truppförflyttningar. Även tyska artilleripjäser och olika militärfordon fanns med på tågen, säger Lars Gyllenhaal.

Året efter kom en ny svekdebatt då Engelbrechtdivisionen, efter den berömda midsommarkrisen, tilläts åka från södra Norge till norra Finland för att delta i kriget mot Sovjet. Drygt 10 000 soldater tog sig genom Sverige ombord på 105 tåg.

Annons
Annons

SvD den 25 november 1944.

Bild 1 av 1

9 / 9

Sovjetisk ubåt sänkte svenskt passagerarfartyg

SvD den 25 november 1944.
SvD den 25 november 1944.

I svenska vatten orsakade ett antal attacker både dramatik och tragik under kriget. En av de mest omtalade händelserna var när det svenska passagerarfartyget S/S Hansa sänktes av den sovjetiska ubåten L21 den 24 november 1944. Båten var på väg från Nynäshamn till Visby – 84 personer omkom och två överlevde. Läs vad SvD skrev dagen efter händelsen här. Under andra världskriget sänktes minst sju fartyg av sovjetiska ubåtstorpeder.

De flesta svenska fartygen sänktes dock av tyska marinen. Särskilt uppmärksammat var när ubåten Ulven sänktes av en tysk mina och 33 sjömän omkom. Mer än 2 000 svenska sjömän dog under kriget – av dessa var minst 1 500 civila.

Annons
Annons
Annons
Annons