Annons

Anders Rydell:Därför var det ett misstag att ta ner SD-bilden

Norrköpings stadsmuseum ställer ut om nazismen då och nu. Efter SD:s polisanmälan har ett tidningsklipp i utställningen plockats ner.
Norrköpings stadsmuseum ställer ut om nazismen då och nu. Efter SD:s polisanmälan har ett tidningsklipp i utställningen plockats ner. Foto: Alamy

Sverigedemokraterna i Norrköping har polisanmält stadens museum på grund av ett tidningsklipp. Men inte för att man förnekar den historiska kopplingen mellan SD och nazism – den här striden handlar om annat.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Det började redan den 27 januari, på Förintelsens minnesdag, då någon ställde en väska utanför Norrköpings stadsmuseums dörr. Väskan innehöll bland annat tvål och glasögon, och var ett antisemitiskt hot riktat mot utställningen ”Medlöperi och motstånd. Nazismen i Norrköping då och nu”. Museet polisanmälde hotet. 

En dryg vecka senare är det museet som blir polisanmält, av Sverigedemokraterna i Norrköping. I en del av utställningen, som i första hand skildrar nazismens historia i Norrköping, hänger nu ett trettiotal artiklar och löpsedlar om nazism och främlingsfientlighet publicerade på senare år. En av dem, från Folkbladet 2018, handlar om avslöjandet att en en lokal SD-politiker återkommande skrivit på nazistiska Nordiska motståndsrörelsens sajt. I artikeln förekommer en bild på Sverigedemokraternas partistyrelse i Norrköping. Det är denna ”smutskastning” som är orsaken till polisanmälan. Museet väljer att plocka ner artikeln. 

Under lördagen som följer tvingas man ändå hålla stängt, till följd av hot och näthat. 

Annons
Annons

Många har samtidigt reagerat mot händelserna. I veckan genomförde journalisten och författaren Bernt Hermele, aktuell med boken ”Överlevarna. Röster från Förintelsen”, en kupp där han satte upp den borttagna artikeln igen. Och under torsdagen ska föreningen ”Ett Norrköping för alla” anordna en manifestation till stöd för museet. 

Polisen har även meddelat att ingen förundersökning kommer att inledas efter SD:s polisanmälan.

I stället handlar detta om en viktig principfråga för såväl Sverigedemokrater som deras motståndare: makten över det offentliga rummet.

SD hade, enligt museet, bjudits in före öppning för att ge sin bild av historieskrivningen i utställning – något de avböjt. Varför väljer man nu att polisanmäla? Problemet för SD torde inte vara att artikeln anses felaktig eller att man förnekar att partiet haft en koppling till nazismen – ”Det finns en gammal koppling där” sade Darko Mamkovic, partiets ordförande i Norrköping till Folkbladet.

I stället handlar detta om en viktig principfråga för såväl Sverigedemokrater som deras motståndare: makten över det offentliga rummet. För SD i Norrköping är en artikel nämligen någonting annat när den visas på ett museum än när den ligger på en tidningssajt. 

Den digitala och mediala offentligheten är polariserad. I olika medier och forum speglas helt skilda världsbilder och många tar inte del av perspektiv som inte redan är deras egna. En artikel i socialdemokratiska Folkbladet övertygar knappast någon som helst läser sverigedemokratiska Samtiden. På detta plan är kampen om offentligheten till stor del redan avgjord. 

Annons
Annons

Nästa strid handlar om det som man skulle kunna beskriva som offentlighetens hårda kärna: museer, konsthallar, scener, bibliotek, arkiv och andra institutioner. Kampen om att en viss världsbild ska dominera även på dessa arenor har förvisso pågått ett tag, och mellan aktörer med olika agenda. Från Kulturhusets Tintingate 2012 till organiserade påverkanskampanjer som den häromåret för att få bibliotek att köpa in ”Massutmaning”, ekonomen Tino Sanandajis bok om invandring. Men händelserna på Norrköpings stadsmuseum pekar mot en eskalering. 

Det hade varit betydligt bättre om museet hade valt att stå fast vid och försvara sitt innehåll.

Påverkanskampanjer, hot och hat har i många fall visat sig vara effektiva. De leder ofta till att institutionerna böjer sig, tar bort material eller pudlar. Institutionerna står dåligt rustade för ”kulturkriget”. De är ganska dåliga på att försvara sitt innehåll, och sina fattade beslut, i ett allt mer konfliktfyllt debattklimat. 

Trots att utställningen i Norrköping redan i förväg hade granskats av kommunens jurister valde man även här att plocka ner artikeln. Det är den typ av krishantering och skademinimering som företag brukar ägna sig åt – men som offentliga institutioner inte borde göra. 

Det hade varit betydligt bättre om museet hade valt att stå fast vid och försvara sitt innehåll, med starka argument. När institutioner tvingas vika sig skapar det ett farligt prejudikat inför framtiden. Och i ett polariserat samhällsklimat är det omöjligt för museer och andra institutioner att vara alla till lags. 

De institutioner som utgör offentlighetens hårda kärna måste agera sammanhållande genom att försvara högre värden – demokrati, yttrandefrihet, jämlikhet. Och inte minst respekten för fakta – hur obekväma dessa än är.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons