Annons

Johan Carlström:Därför vore sänkt ränta en skräll under krisen

Vad blir beskedet från riksbankschef Stefan Ingves?
Vad blir beskedet från riksbankschef Stefan Ingves? Foto: Pontus Lundahl/TT

Den svaga kronan och stora påfrestningar för banksystemet. Det är några av skälen till varför Riksbanken sannolikt inte sänker räntan nu, trots den värsta ekonomiska krisen i mannaminne.

Under strecket
Publicerad

Riksbanken har haft det hett om öronen den senaste tiden och sjösatt massiva stödpaket för att hjälpa ekonomin ur coronakrisen.

Men en sak har den svenska centralbanken inte gjort. Sänkt styrräntan.

Så sent som i december höjdes reporäntan till noll procent. Där har den fått vara kvar.

Det kan verka märkligt. Räntan är normalt Riksbankens främsta vapen och under finanskrisen 2008–2009 sänktes räntan från 4,75 procent till 0,25 procent. Detta trots att inflationen då var betydligt högre och att arbetslösheten inte ökade i alls lika snabb takt som nu.

Och trots att inflationsförväntningarna faller.

Varför gör då inte Riksbanken något liknande den här gången?

Det finns flera skäl.

Det första har att göra med hur restriktioner och rädslan för att bli smittad påverkar effekterna av en räntsänkning.

Riksbankens främsta uppgift är att få upp inflationen till sitt mål på två procent. Det kan den göra genom att sänka räntan, för att på så sätt göra det billigare för hushåll och företag att låna till konsumtion och investeringar. Det brukar normalt göra att inflationen tar fart.

Annons
Annons

Men coronakrisen är annorlunda, i alla fall enligt Riksbankens sex beslutsfattare. Riksbanken tror inte att en räntesänkning skulle leda till högre inflation, eftersom den minskade konsumtionen beror på restriktioner och oro för smittspridning snarare än på att hushåll och företag inte har tillräckligt med pengar att konsumera och investera.

Ett annat skäl till varför Riksbanken inte sänker räntan har att göra med bankerna. En sänkning till minus, från dagens noll procent, skulle innebär att bankerna måste börja betala för att spara pengar hos Riksbanken – en summa som dessutom har ökat den senaste tiden på grund av allt stöd som pumpats ut i systemet för att stötta ekonomin.

Bankernas ökade kostnader skulle i sin tur sätta press på banker som då troligen skulle bli mindre villiga att föra vidare Riksbankens räntesänkning till hushåll och företag.

Ett tredje skäl till varför Riksbanken inte vill sänka räntan har att göra med den svaga kronan som förmodligen skulle försvagas ytterligare om Riksbanken sänker räntan. Det skulle slå hårt mot drabbade branscher, som till exempel detaljhandeln.

Kronan har klarat coronapandemin relativt väl. På tisdagen kostade en dollar 9:33 och en euro 10:47 vilket är ungefär samma nivåer som vid årsskiftet.

Det finns även ett annat skäl till Riksbankens ovilja att sänka räntan. Vice riksbankschef Per Jansson har pekat på att dagens nollränta betyder att bankens utrymme att sänka räntan är begränsat. Han tycker därför att Riksbanken bör därför spara på krutet för att istället kunna stötta återhämtningen av ekonomin i ett senare skede.

Dessutom finns det en sak som de flesta centralbanker verkligen ogillar: att överraska. Ingen av de sex riksbankscheferna har signalerat något som ens skulle kunna tolkas som att en sänkning är på gång. Då vore det en skräll om de faktiskt sänkte.

Men faktum är att ingen av Riksbankens sex beslutsfattare har uteslutit en sänkning. Den kommer i så fall inte under sommaren, utan snarare längre fram.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons