Annons

Regeringen: ”Lagen behöver ses över”

För att använda den nya tekniken på flygplatser krävs en lagändring. Illustrationsbild.
För att använda den nya tekniken på flygplatser krävs en lagändring. Illustrationsbild. Foto: Tomas Oneborg

Polisen har rätt att använda kameror för ansiktsigenkänning redan i början av nästa år. Men för att bruka tekniken på flygplatser krävs en lagändring.

– Vi anser att behovet finns, men då måste lagen ändras, säger Elena Mazzotti Pallard, jurist på Datainspektionen. Justitieminister Morgan Johansson (S) indikerar att så kommer att ske.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

En av polisens övervakningskameror på Sergels Torg i Stockholm.

Foto: TT Bild 1 av 1

Det är på Skavsta flygplats som polisen vill inleda en testverksamhet med ansiktsverifiering vid gränskontrollen.

Kameran tar en bild av passageraren. Med hjälp av biometrisk ansiktsverifiering jämförs bilden med den biometriska bild som är lagrad på en minneskrets i passet.

I en första fas behöver polisen testa tekniken för att utveckla den programvara som används. I fas två ska tekniken användas av gränskontrollanter vid Skavsta flygplats.

Polisen gör bedömningen att testet är nödvändigt för att ansiktsverifieringen i skarp drift i fas två ska kunna göras på ett rättssäkert och icke-diskriminerande sätt.

Men Datainspektionen säger nej redan till ett test:

– Vår bedömning är att polisen har ett tydligt behov av att få utföra det tänkta testet. Men för att det ska bli möjligt krävs en ändring i lagstiftningen. Därför skickar vi vårt svar på polisens förhandssamråd för kännedom till regeringen, berättar Elena Mazzotti Pallard, jurist på Datainspektionen.

Den nya tekniken kan börja användas i förundersökningar i början av 2020.

Annons
Annons

En av polisens övervakningskameror på Sergels Torg i Stockholm.

Foto: TT Bild 1 av 1

Justitieminister Morgan Johansson (S) skriver i ett mail till SvD:

”Ansiktsigenkänning kan vara ett värdefullt verktyg. Enligt en EU-förordning ska ansiktsigenkänning kunna användas bland annat vid gränskontroller i hela Schengenområdet och detta troligtvis från 2022. Det innebär att Sverige kommer att behöva se över lagstiftningen så att den tillåter ansiktsigenkänning i sådana situationer.”

Polismyndigheten har tidigare fått klartecken att använda tekniken för ansiktsigenkänning kopplat till polisens nationella forensiska centrum, NFC.

Polisen får då rätt att söka träffar i signalementsregistret med hjälp av en ny programvara. Som redan sker med fingeravtryck och DNA.

En av polisens övervakningskameror på Sergels Torg i Stockholm.
En av polisens övervakningskameror på Sergels Torg i Stockholm. Foto: TT

Elisabet Leitet, projektledare på NFC, berättar att den nya tekniken kan börja användas i förundersökningar i början av 2020. Några frågor återstår fortfarande:

– Vi tittar på hur länge materialet ska lagras och vilket it-system som ska kopplas kring ansiktsigenkänningen, säger Elisabet Leitet.

Med hjälp av ansiktsigenkänning kommer polisen att kunna jämföra med bilder på misstänkta eller redan dömda. Bortom skymmande huvor, kepsar och solglasögon. Identifiering i realtid är inte tillåten.

Folk ser större integritetsrisker när företag står som huvudman för datainsamling.

– Det effektiviserar arbetet med att sålla i det inkomna bildmaterialet, då det ofta är tidskrävande att granska bildmaterial för utredningssyften, säger Markus Lahtinen, forskare på ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som specialiserat sig på kamerabevakning.

Bör allmänheten vara orolig?

– Det finns tillsynsmekanismer som reglerar teknikanvändningen så att den personliga integriteten säkerställs. Resultaten från en undersökning som vi nyligen beställde från Sifo visar att folk ser större integritetsrisker när företag står som huvudman för datainsamling, berättar Markus Lahtinen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons