Annons

De är SvD Ledares nya kolumnister

Özge Öner, Johan Ingerö och Paula Röttorp.
Özge Öner, Johan Ingerö och Paula Röttorp. Foto: Staffan Löwstedt

Våren är, trots snöovädret, på väg och idag kan vi med glädje berätta att de nya kolumnisterna på SvD Ledare heter Johan Ingerö, Paula Röttorp och Özge Öner. Dessutom kommer Stefan Fölster under mars–oktober att ansluta till kolumnistskaran under Katarina Barrlings uppehåll. Ledarsidan har så klart intervjuat de nya rösterna!

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

1 / 4

Johan Ingerö

Vem är du?

En trebarnspappa från Järfälla som arbetar med välfärdspolitik på tankesmedjan Timbro.

Vad har du gjort tidigare?

Presschef hos dåvarande socialminister Göran Hägglund, ledarskribent på SvD, pr-konsult, Neo-redaktör, vårdbiträde och barnskötare. För att nämna något.

Varför vill du skriva i SvD?

SvD är min tidning, och jag har en bakgrund på ledarsidan.

Vad kan läsarna förvänta sig av dina texter?

En hel del välfärdspolitik, eftersom det är vad jag arbetar med till vardags. Men säkert en del annat också. Jag försöker att vara så bred som möjligt.

Vad läser och lyssnar du helst på?

Jag läser mest faktaböcker och biografier, men försöker hålla mig till skönlitteratur under semestrarna. Lyssnar helst på hårdrock och country.

Vilken är den viktigaste välfärdsfrågan som behöver lösas?

Vårdköerna. Sveriges sjukvård häller hög kvalitet men tillgängligheten är bland de sämsta i Europa. Politikerna betonar ständigt vårdens resurser, men allt tyder på att den är felorganiserad och då räcker det inte med att hälla in fler miljarder.

Du är en flitig bevakare och kommentator av amerikansk politik. Sitter Donald Trump kvar ännu en period?

Jag skulle säga att hans chanser är ganska goda. Ekonomin går bra och Demokraterna har betydande interna problem. Mitt tips är att om han inte blir åtalad för något så blir han omvald.

Vilken fråga borde vi prata mer om?

Hur vi vill att Sverige och Europa ska se ut om tjugo år. Jag saknar de längre perspektiven i dagens debatt.

Har du någon dold talang du kan berätta om?

Jag är musikalisk, och gick som barn på Adolf Fredriks Musikskola. Jag hann även med ett par år som barnsångare på Operan, innan målbrottet kom och hårdrocken tog över.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

2 / 4

Paula Röttorp

Vem är du?

Jag är advokat på Hannes Snellman Advokatbyrå AB och chef för byråns svenska verksamhet. Annars är jag en liberal, urban förälder med ett stort intresse för rättighetsfrågor vilket jag bland annat får utlopp för som styrelseledamot i Centrum för Rättvisa.

Vad har du gjort tidigare?

Sedan jag blev klar med mina studier har jag arbetat som affärsjurist. Innan dess var jag vikarierande ledarskribent på den här ledarsidan och hade ett flertal andra jobb vid sidan av studierna.

Du ägnar dig åt juridiken, som i likhet med politiken verkligen påverkar människors utrymme i samhället. Vad skulle du beskriva som den stora skillnaden mellan politik och juridik?

Stringensen. Dvs juridiken arbetar med så exakta begrepp som bara är möjligt medan politiken nästan alltid är medvetet vag.

Varför vill du skriva i SvD?

Politik och samhällsfrågor har legat mig varmt om hjärtat sedan mina aktivistår i Liberala Ungdomsförbundet för 25 år sedan.

Vad kan läsarna förvänta sig av dina texter?

Frågor kring företagande och rättstaten men säkert en del annat också.

Vi arbetade tillsammans som sommarvikarier 2000 när SvD låg i Marieberg. Vad tog du med dig från ledarskrivandet?

En bred allmänbildning och jag lärde mig att nästan vilket ämne som helst blir spännande när man sätter sig in i det. Sedan var det en fantastisk skrivarskola inte minst tack vare den dåvarande politiske redaktören Håkan Hagwall som räddade mig från juriststudentens ofta stolpiga och stela uttryck.

Vad läser och lyssnar du helst på?

Löpande så är det nog mest P1 (där min man också jobbar) och The Economist – men vad gäller läsning är jag en allätare.

Vilken fråga borde vi prata mer om?

Inom näringslivet diskuteras digitalisering och teknikskifte men vad det innebär för krav på framtidens utbildningar, behovet av rörlighet över gränserna eller företagsklimatet sägs det inte så mycket om från politiskt håll.

Har du någon dold talang du kan berätta om?

Brunt bälte i judo.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

3 / 4

Özge Öner

Vem är du?

Jag är nationalekonom och universitetslektor. Jag undervisar och forskar om ekonomiska och sociala frågor, med fokus på deras geografiska dimensioner. Jag är turkisk till födseln, och svensk av övertygelse.

Vad har du gjort tidigare?

Jag växte upp i Ankara, och flyttade till Istanbul för universitetsstudier i nationalekonomi—en resa som slutade med att jag också sjöng i ett band. Jag flyttade till Sverige för ett masterprogram i Jönköping, vilket slutade med att jag doktorerade där och ser på staden som mitt andra hem.

Varför vill du skriva i SvD?

Många av de empiriska data och de akademiska diskussioner jag brottas med dagligen bär på värdefulla insikter för en bredare publik.

Vad kan läsarna förvänta sig av dina texter?

Jag ämnar skriva om forskning, böcker, argument och empiriska fenomen som är relevanta för den offentliga debatten. Ämnen kommer att variera från familjernas roll i ekonomin till migration; från socialt kapital till städernas och landsbygdens utveckling.

Vad läser och lyssnar du helst på?

Nu för tiden läser jag mest facklitteratur och forskning i de sociala vetenskaperna. Musikaliskt är jag allätare med en förkärlek för jazz.

Vilken fråga borde vi prata mer om?

Jag tycker att vi borde prata mer om den typen frågor som gör oss djupt obehagliga till mods. Vi behöver särskilt ifrågasätta och analysera den kontinuerliga evolutionen av våra sociala interaktioner och vår kultur.

Har du någon dold talang du kan berätta om?

Jag sjunger. Allt från metalcovers till turkisk och svensk folkmusik.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

4 / 4

Stefan Fölster

Vem är du?

Författare med fokus på innovativa samhällsreformer. Har bland annat skrivit bästa boken år 2015 enligt Economist och Financial Times. Chef för Reforminstitutet.

Vad har du gjort tidigare?

Tidigare adjungerad professor i nationalekonomi vid KTH och chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Varför vill du skriva i SvD?

Man kan inte missa chansen att få vara med på Sveriges mest spänstiga ledarsida.

Vad kan läsarna förvänta sig av dina texter?

Nytänkande på områden där den svenska debatten har kört fast.

Vad läser och lyssnar du helst på?

Förutom SvD förstås, så läser jag helst tidningen Economist och böcker av nytänkare, eller lyssnar på min kloka fru.

Vilken fråga borde vi prata mer om?

Sociala investeringar. Det talas mycket om integration och jämlikhet, men i praktiken försummar Sverige satsningar på barn i riskmiljöer som skulle behövas för att höja deras chanser att bli produktiva och ansvarstagande vuxna. Satsningarna försummas trots att de skulle vara oerhört lönsamma.

Du är barnbarn till Gunnar och Alva Myrdal. Föll äpplet långt från trädet?

Inte så långt som man kan tro. Alva och Gunnar var gammaldags socialdemokrater, väldigt olikt senare års populister. Här är ett redigerat utdrag ur en artikel som jag skrev för några år sedan:

Alvas far hade några av de bästa svenska värderingarna i överdrift. Under första världskrigets livsmedelsransonering förbjöd han frun att smussla undan egenproducerad mat till barnen. Ärlighet och ansvarstagande för hela samhället höll han, och många andra svenskar, heligare än något annat utan att orda mycket om det. Det var inte med bidrag som samhället skulle byggas utan med utbildning och arbete.

Svenskars pålitlighet var helt avgörande för Sveriges lyft från fattigast till näst rikast i Europa under de hundra åren fram till slutet på 1960-talet. Det är i vart fall slutsatsen i senare års forskning. Sedan dess har svenskar stadigt sågat på grenen vi sitter på. Och det har inte varit invandringens fel.

Min morfar, Gunnar Myrdal, skrev på 1980-talet att "svenskar har blivit ett folk av fifflare", och tänkte då på hur skatter och regler staplades på varandra så att allt fler svartjobbade eller betalade underhand för lägenhetskontrakt. Politik kom att handla mer om att lova förmåner, och mindre om eget ansvar. Folkhemstanken förvanskades från att gemensamt ta ansvar för de mest behövande och investera i deras framtid till att låta alla leva med händerna i varandras fickor.

Tja, många av de reformer som jag driver försöker återskapa ett välfärdssystem som uppfyller Alva och Gunnars krav på det inte skall fresta till fusk och överutnyttjande, samtidigt som det skall främja sociala investeringar. Deras vurmande för dagis byggde ju i första hand på att främja en social investeringar för barn som då oftare växte upp i en påver hemmiljö.

Du har ständigt utmanat invanda tankemönster. Vilket är det svåraste tabut på svensk arbetsmarknad?

Möjligen att skatt på arbete måste förbli välfärdens viktigaste finansieringskälla. Steg för steg tvingas Sverige visserligen till reträtt, med olika riktade skattesänkningar på arbete. Men få törs säga öppet att arbete i framtiden, och i kölvatten av digitalisering och robotisering, sannolikt inte kan eller bör vara det främsta skatteunderlaget. Byt till mer av konsumtionsbeskattning, och socialförsäkringar med större inslag av eget obligatorisk sparande. Det passar också ett modernt, mer flexibelt och internationaliserat arbetsliv bättre.

Till sist, har du någon dold talang du kan berätta om?

Jag är rätt bra på att planera äventyr som alla hittills överlevt, trots att vi tvingats rejält utanför komfortzonen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons