Annons

Inger Enkvist:De bakom förstörelsen har inga svar

Foto: Staffan Löwstedt
Under strecket
Publicerad

Kolumn | Skola och utbildning

Den franska skolan har utsatts för experiment som liknar de svenska, fast de i Frankrikes fall inte började förrän på 1980-talet. Då infördes lärarhögskolor, pedagogikinstitutioner och läroplaner ungefär som dem vi känner till i Sverige i dag. Den franska ”republikanska” skola som tidigare gav en god intellektuell bas åt alla och bidrog till integration, har med den nya pedagogiken fått snabbt ökande problem, framför allt i storstädernas ytterområden. En tung kritiker är matematikern Laurent Lafforgue, en briljant forskare som fått Fieldsmedaljen, det som brukar kallas Nobelpriset i matematik.

Lafforgue är en av dem som inbjudits till en berömd serie av förhör som organiserades i franska senaten 2015 för att undersöka vad som gått fel med fransk utbildning. Han inledde med att understryka hur mycket hans familj har den tidigare offentliga franska skolan att tacka för och hur häpen och förfärad han känner sig inför att denna har förstörts inifrån av pedagoger och politiker. Han ser problemen som så stora att han numera ägnar en del av sin tid åt skolfrågor. Han är övertygad om att det inte går att lappa och laga det nuvarande systemet utan att man måste göra något genomgripande. Han är alltså matematiker men betonar betydelsen av språket som bas för alla ämnen. Här några av hans förslag:

Annons
Annons

Låg- och mellanstadierna ska vara helt inriktade på att eleverna ska behärska språket korrekt muntligt och skriftligt. Eleverna behöver läsning, rättstavning, grammatikövningar och uppsatsskrivning. Eleverna ska samtidigt få en kulturell stimulans som ska nära dem under resten av livet. På högstadiet och i gymnasiet bör eleverna liksom tidigare generationer läsa klassisk litteratur.

Att förstå äldre litteratur är en övning i att analysera en tanke genom dess språkliga form, och texter från en annan epok erbjuder ett motstånd som gör att tanken skärps. Att jämföra olika aspekter på litterära och historiska texter är att träna tänkandet. Det som de vuxna kan göra är att ge de unga många aspekter att jämföra och ett precist språk för att utföra den operationen.

Mellanstadiet bör avslutas med en examen, därför att eleven inte kan förstå högstadiets innehåll utan vissa förkunskaper. En sådan examen skulle kunna innehålla en diktamen, grammatikfrågor, en liten uppsats, ett matematiskt problem och vissa räkneuppgifter. För elever som inte klarar provet bör ett eller två kompletterande år erbjudas. För högstadiet föreslås ett differentierat utbud där vissa skolor skulle kunna erbjuda exempelvis klassiska språk eller intensivundervisning i moderna språk.

Ett annat viktigt förslag är att lägga ner de nuvarande lärarhögskolorna och institutionerna i utbildningsvetenskap, eftersom det är naivt att tro att en förbättring skulle kunna komma från dem som drivit fram förstörelsen. Det är förstås ett problem för politiker både i Frankrike och i Sverige att genomföra en reform som berör den grupp som de brukar använda som experter vid reformer.

De behöver därför lyssna till andra experter, som exempelvis Lafforgue.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons