Annons

Blev parlamentariker i EU – för att fly lagen

Ioannis Lagos från grekiska Gyllene gryning, förs bort av polis.
Ioannis Lagos från grekiska Gyllene gryning, förs bort av polis. Foto: Konstantinos Tsakalidis/AP

En mordmisstänkt grekisk politiker och en korruptionsanklagad lettisk borgmästare hoppas på EU-parlamentet för att kunna slingra sig ur rättvisans grepp på hemmaplan. Parlamentarikerna är åtalsimmuna.

Under strecket
Publicerad

Nils Ušakovs.

Foto: AP Bild 1 av 3

Carles Puigdemont, tidigare ledare i spanska Katalonien och numera efterspanad av Madrid.

Foto: Carsten Rehder/AP Bild 2 av 3

EU-parlamentet i Bryssel.

Foto: Yvonne Åsell Bild 3 av 3

BRYSSEL. Det grekiska, nynazistiska partiet Gyllene gryning fick i EU-valet i slutet av maj tillräckligt många röster för att kunna sända två politiker till Bryssel.

Högst upp på partiets kandidatlista stod Ioannis Lagos – en av flera Gyllene gryning-politiker som just nu står åtalad för att han varit med och startat och driver en terrororganisation. Medlemmar i partiet ska enligt åtalet ha beställt, sanktionerat och deltagit i mordet på en antifascistisk musiker och en pakistansk invandrare. De anklagas också för flera våldsamma attacker på och hot mot vänsteraktivister, utlänningar, journalister och politiska motståndare.

Ioannis Lagos är släppt mot borgen, men får inte lämna landet – ett problem som han genom att ställa upp i EU-valet säkert hade tänkt skulle vara löst. EU-parlamentarikerna är immuna mot åtal.

De folkvalda i Bryssel kan inte åtalas om inte en majoritet av kollegorna i EU-parlamentet röstar för att skyddet för det specifika fallet ska lyftas. Det ska då gälla misstänkta brott som ska ha ägt rum utanför parlamentarikerns roll som folkvald politiker.

Annons
Annons

Nils Ušakovs.

Foto: AP Bild 1 av 2

Carles Puigdemont, tidigare ledare i spanska Katalonien och numera efterspanad av Madrid.

Foto: Carsten Rehder/AP Bild 2 av 2
Nils Ušakovs.
Nils Ušakovs. Foto: AP

Men att häva immuniteten är en lång procedur. Lagos bör ha tänkt att han genom att ta upp en plats i EU-parlamentet skulle kunna köpa sig en hel del tid, kanske en femårsperiod utan kallelser till domstolsförhör. Kanske en flyktväg via Bryssel.

En annan politiker vars namn i hast sattes högst upp på en kandidatlista till EU-parlamentet är borgmästaren i Riga, Nils Ušakovs. Under flera månader har han utretts för korruption och bedrägerier till ett värde av närmare 30 miljoner euro, under sin som borgmästare i den lettiska huvudstaden.

I april i år stängdes Ušakovs av från sin tjänst. Hans kandidatur till EU-parlamentet dök sedan upp mycket plötsligt – dagen efter att flera lettiska medier publicerat nya, graverande uppgifter om hans roll i korruptionshärvan.

Efter EU-valet sade Ušakovs formellt upp sig från borgmästarposten och ska nu installeras i Bryssel. Han kan plötsligt inte åtalas på hemmaplan.

Carles Puigdemont, tidigare ledare i spanska Katalonien och numera efterspanad av Madrid.
Carles Puigdemont, tidigare ledare i spanska Katalonien och numera efterspanad av Madrid. Foto: Carsten Rehder/AP

En svår juridisk-teknisk nöt att knäcka för EU-parlamentet blir nu också vad man ska göra med de två platser i Bryssel som enligt EU-valresultatet i Spanien borde vikas åt de katalanska separatistledarna Carles Puigdemont och Toni Comín, som bägge befinner sig i landsflykt i Belgien.

Annons
Annons

EU-parlamentet i Bryssel.

Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1

Skulle de återvända till Spanien skulle de genast gripas för uppror mot staten och andra brottsrubriceringar omkring den olovliga folkomröstning om självständighet som Puigdemont, som tidigare var Kataloniens regionledare, och hans partivänner utlyste i Katalonien för två år sedan.

När Puigdemont och Comín i förra veckan ville komma in i EU-parlamentet blev de stoppade i dörren. Enligt spansk vallag måste varje ny EU-parlamentariker innan han eller hon tar plats i Bryssel sväras in vid en högtidlig ceremoni i Madrid — där de båda katalanerna alltså inte kan sätta fot utan att bli frihetsberövade. Carles Puigdemont insisterade inför ett pressuppbåd i Bryssel på att hans åtalsimmunitet började gälla så fort valresultatet kommit ut den 26e maj. Han är fortfarande portad från byggnaden.

EU-parlamentet i Bryssel.
EU-parlamentet i Bryssel. Foto: Yvonne Åsell

I EU-parlamentets historia har åtalsimmuniteten lyfts bort flera gånger. Den tillkom för att inte parlamentarikerna ska kunna snärjas i olika åtal i rent politiska syften.

EU-parlamentet lyfte till exempel immuniteten för en tysk ledamot som med kokain i blodet orsakat en bilolycka med dödlig utgång – en tysk åklagare ville åtala honom för dråp.

Den franska extremhögerns ledare Marine Le Pen, som också varit EU-parlamentariker, har blivit fråntagen sin immunitet från Bryssel flera gånger efter förfrågan från franska åklagare, som velat åtala henne för hets mot folkgrupp och för att ha spridit vålds- och terrorpropaganda.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons