Annons

De gör tvärtemot väst – hämtar hem IS-barnen

Zagidat Abakarova var 29 år när hon reste in i Syrien från Turkiet. Hon födde två barn i kalifatet. Till höger: Tjetjeniens huvudstad Groznyj.
Zagidat Abakarova var 29 år när hon reste in i Syrien från Turkiet. Hon födde två barn i kalifatet. Till höger: Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Foto: Maria Georgieva

Många barn och kvinnor som levt under IS blodiga regim har flugits hem till Ryssland och andra öststater – med Tjetjeniens hjälp. Metoden skiljer sig från den som tillämpas i väst.

Människorättsaktivisten Kheda Saratova jobbar med att identifiera kvinnorna och barnen.

Nu stärker hon Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrovs humanitära varumärke genom att få hem ryska medborgare från kalifatets ruiner.

Under strecket
Publicerad

Kheda Saratova sitter som medlem i Tjetjeniens människorättsråd. Hon intar ofta statens position i politiska frågor. Tjetjeniens starke ledare Ramzan Kadyrov har flera intressen i att finansiera återvändarnas flygningar från Syrien. ”Ramzan, alla Rysslands mammor tackar dig”, står det på Saratovas skylt.

Foto: Maria Georgieva

Kheda Saratova hjälper ryska medborgare som åkte till IS att återvända. Hon tror att uppemot 2 000 efterlysts som saknade av sina släktingar. Officiellt avslutade Ryssland sitt återvändarprogram 2017. Det finns inga federala program i nuläget. – Det var mycket dåligt att de avbröt programmet. Barnombudsmannen avbröt programmet. Betydligt fler barn hade kunnat vara hemma nu.

Foto: Maria Georgieva

Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov (till höger) och hans närmaste man, parlamentsledamoten Adam Delimchanov. Den sistnämnde är efterlyst i Dubai som misstänkt för att legat bakom mordet på Sulim Jamadajev 2009.

Foto: Musa Sadulayev/NTB Scanpix

Fembarnsmamman Zalina Gabibulayeva ville själv inte vara med på bild. Hennes 11-åriga Fatima passar sin bror Mohammed i lägenheten i centrala Groznyj. Fatima trivdes i kalifatet innan bombningarna, och beskriver att det fanns en vardag också.

Foto: Maria Georgieva

Zalinas yngste son Mohammed föddes i ett kurdiskt flyktingläger efter att Zalina och barnen smugglades ut ur IS-kontrollerat territorium i mitten av 2017.

Foto: Maria Georgieva

Zagidat Abakarova, var 29 år när hon reste till Syrien i slutet av 2014. Hon fick hjälp att återvända från Syrien med Khedas hjälp, och arbetar med psykologstöd åt andra återvändare som volontär. Hon vittnar om svält och hårda bombningar i Raqqa.

Foto: Maria Georgieva

Dzjannet Erezchebovas (bakom skrivbordet) dotter försvann I Mosul I November 2016. Hon har letat efter henne sedan dess. Två anhöriga, en blind man man och hans fru, har rest till Tjetjenien från grannrepubliken Dagestan för att leta efter sina döttrar. De ber om Khedas och Dzjannets hjälp. De vill inte tro att döttrarna rest till Syrien för att kriga. – Vi vet exakt var de befinner sig. Den yngre dottern är fängslad. Namnet som nämns är Zalugova Magomedova.

Foto: Maria Georgieva

Kheda Saratova sitter som medlem i Tjetjeniens människorättsråd. Hon intar ofta statens position i politiska frågor. Tjetjeniens starke ledare Ramzan Kadyrov har flera intressen i att finansiera återvändarnas flygningar från Syrien. ”Ramzan, alla Rysslands mammor tackar dig”, står det på Saratovas skylt.

Foto: Maria Georgieva

Kheda Saratova hjälper ryska medborgare som åkte till IS att återvända. Hon tror att uppemot 2 000 efterlysts som saknade av sina släktingar. Officiellt avslutade Ryssland sitt återvändarprogram 2017. Det finns inga federala program i nuläget. – Det var mycket dåligt att de avbröt programmet. Barnombudsmannen avbröt programmet. Betydligt fler barn hade kunnat vara hemma nu.

Foto: Maria Georgieva

 

GROZNYJ, TJETJENIEN Kheda Saratova bläddrar i en tjock pärm fullmatad med bilder på barn som fortfarande kan befinna sig i Syrien och Irak.

– Att de gick med i Islamiska staten innebär inte att de slutar vara ryska medborgare, säger Saratova, som dagligen får omkring fyra besök av släktingar som desperat söker efter anhöriga.

Breven hon får inleds med rop på hjälp: ”Snälla hitta min syster, hjälp henne återvända till Ryssland. Hon har fyra barn och finns i flyktinglägret al-Hol i nordöstra Syrien. Hennes man dog redan 2015”.

1/2

Kheda Saratova sitter som medlem i Tjetjeniens människorättsråd. Hon intar ofta statens position i politiska frågor. Tjetjeniens starke ledare Ramzan Kadyrov har flera intressen i att finansiera återvändarnas flygningar från Syrien. ”Ramzan, alla Rysslands mammor tackar dig”, står det på Saratovas skylt.

Foto: Maria Georgieva
2/2

Kheda Saratova hjälper ryska medborgare som åkte till IS att återvända. Hon tror att uppemot 2 000 efterlysts som saknade av sina släktingar. Officiellt avslutade Ryssland sitt återvändarprogram 2017. Det finns inga federala program i nuläget. – Det var mycket dåligt att de avbröt programmet. Barnombudsmannen avbröt programmet. Betydligt fler barn hade kunnat vara hemma nu.

Foto: Maria Georgieva

Minst 700 kvinnor eftersöks av släktingar i Ryssland, Kazakstan och Uzbekistan, enligt registret som Saratova arbetar med. Fler än 1 500 barn finns på listan. De flesta som ber om hennes hjälp säger att deras anhöriga har följt efter sina makar, eller lockats av övertygelsen om ett bättre liv.

Enligt president Vladimir Putin gick 4 000 ryska medborgare med i terrorsekten. Hela byar tömdes när lockelsen efter det som uppfattades som ett paradis toppade 2014. Ytterligare 5 000 rapporteras ha rest till Syrien och Irak från de forna Sovjetepublikerna.

Annons
Annons

Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov (till höger) och hans närmaste man, parlamentsledamoten Adam Delimchanov. Den sistnämnde är efterlyst i Dubai som misstänkt för att legat bakom mordet på Sulim Jamadajev 2009.

Foto: Musa Sadulayev/NTB Scanpix

Ett program för att få dem att återvända innebar att 21 kvinnor och fler än 100 barn hämtades hem under 2017. Teorin var att återvändarna som levt under Islamiska statens styre kunde kontrolleras bättre inom Rysslands gränser.

– De är farligare där. Här kan våra säkerhetstjänster skilja ut dem som utgör fara från de oskyldiga, säger Kheda Saratova.

Kampanjen för att få hem IS-krigarnas barn kan kopplas till Tjetjeniens starke ledare, Ramzan Kadyrov och hans stiftelse. Kadyrovs Moskva-sponsrade styre har sedan krigen i norra Kaukasien återkommande slagit till mot upprorsmän och deras familjer. Människorättsaktivisten Saratova är medlem i Kadyrovs människorättsråd.

Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov (till höger) och hans närmaste man, parlamentsledamoten Adam Delimchanov. Den sistnämnde är efterlyst i Dubai som misstänkt för att legat bakom mordet på Sulim Jamadajev 2009.
Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov (till höger) och hans närmaste man, parlamentsledamoten Adam Delimchanov. Den sistnämnde är efterlyst i Dubai som misstänkt för att legat bakom mordet på Sulim Jamadajev 2009. Foto: Musa Sadulayev/NTB Scanpix

Kadyrov kan ha olika motiv. Han har tidigare tagit chansen att eliminera IS-krigare och motståndare inne i Syrien. Nu kan han visa upp sig som en stark religiös ledare, och utöva kontroll på hemmaplan över de som åkte och sedfan återvände. Han sägs ha organiserat ett dussintal evakueringar från Syrien till Tjetjeniens huvudstad Groznyj med flyg.

Varje resa uppges ha kostat minst 11 miljoner rubel, motsvarande 1,5 miljoner kronor, enligt fyrabarnsmamman Zagidat Abakarova som satt på ett av Kadyrovs chartrade flyg från flygbasen Latakia.

Men kampanjen har mött motstånd bland högt uppsatta tjänstemän inom de ryska säkerhetstjänsterna.

Annons
Annons

Fembarnsmamman Zalina Gabibulayeva ville själv inte vara med på bild. Hennes 11-åriga Fatima passar sin bror Mohammed i lägenheten i centrala Groznyj. Fatima trivdes i kalifatet innan bombningarna, och beskriver att det fanns en vardag också.

Foto: Maria Georgieva

Zalinas yngste son Mohammed föddes i ett kurdiskt flyktingläger efter att Zalina och barnen smugglades ut ur IS-kontrollerat territorium i mitten av 2017.

Foto: Maria Georgieva

– Ryssland gör mer än de flesta länder, säger Kheda Saratova. Totalt 200 har fått komma hem från IS ruiner, siffran inkluderar både kvinnor och barn.

Officiellt avslutade Ryssland sitt återvändarprogram 2017. Det finns inga federala program i nuläget. Evakueringarna av barn avbröts 2017 men återupptogs i december 2018. Kvinnor hämtats dock inte längre hem i samma takt. Kheda förklarar att man är noga med välja vilka man ska hjälpa.

Ryssland vet vilka man tar hem, upprepar hon när SvD undrar hur de skiljer offer från förövare. Kheda säger att hon är spindeln i nätet och arbetar nära släktingarna. De skriver en förfrågan så att anhöriga kan få hjälp att lämna IS. Det inger förtroende och hjälper henne navigera. Hon har stenkoll på registret, säger hon.

Praxis är att förhöra kvinnor som flygs in från Syrien på flygplatsen i Groznyj. Sen får de åka hem.

Inte en enda kvinna i Tjetjenien har ställts inför rätta. Man behandlar inte kvinnor så eftersom de ändå blir förlåtna av Allah, enligt vad olika IS-kvinnor berättar för SvD. Kvinnorna uppger också att de inte har haft något inflytande i männens kalifat. Från grannrepubliken Dagestan har dock kvinnor dömts till fängelse för att ha underlättat terroristers verksamhet.

1/2

Fembarnsmamman Zalina Gabibulayeva ville själv inte vara med på bild. Hennes 11-åriga Fatima passar sin bror Mohammed i lägenheten i centrala Groznyj. Fatima trivdes i kalifatet innan bombningarna, och beskriver att det fanns en vardag också.

Foto: Maria Georgieva
2/2

Zalinas yngste son Mohammed föddes i ett kurdiskt flyktingläger efter att Zalina och barnen smugglades ut ur IS-kontrollerat territorium i mitten av 2017.

Foto: Maria Georgieva

Fembarnsmamman Zalina Gabibulajeva, som nu bor i Groznyj, satt på ett av planen från Syrien.

Till en början verkar hon inte passa in i bilden av en återvändare. Hennes första make deltog i upproren i Dagestan och dödades 2010.

Tjetjeniens regering försöker beskriva kvinnorna som gick med i IS som duktiga fruar, som följer sina män och lyder dem in i döden. Gabibulajeva fattade dock sitt eget beslut att korsa gränsen från Turkiet till Syrien 2014, då hon var utan en man.

Annons
Annons

Zagidat Abakarova, var 29 år när hon reste till Syrien i slutet av 2014. Hon fick hjälp att återvända från Syrien med Khedas hjälp, och arbetar med psykologstöd åt andra återvändare som volontär. Hon vittnar om svält och hårda bombningar i Raqqa.

Foto: Maria Georgieva

Dzjannet Erezchebovas (bakom skrivbordet) dotter försvann I Mosul I November 2016. Hon har letat efter henne sedan dess. Två anhöriga, en blind man man och hans fru, har rest till Tjetjenien från grannrepubliken Dagestan för att leta efter sina döttrar. De ber om Khedas och Dzjannets hjälp. De vill inte tro att döttrarna rest till Syrien för att kriga. – Vi vet exakt var de befinner sig. Den yngre dottern är fängslad. Namnet som nämns är Zalugova Magomedova.

Foto: Maria Georgieva

– Alla ville leva i ett muslimskt kalifat efter Sharialagar, säger Gabibulajeva.

Hon slog sig ned i Tabqa, en ”fredlig” stad. När hon såg hur människor en efter en började skickas ut för att strida mot en säker död började hon ifrågasätta sitt val. Hon bestämde sig för att fly. Men hon behövde gifta om sig för att få bättre status först.

Hon nekar till att ha krigat eller deltagit i våldsamheter.

– På basaren i Tabqa avrättades människor. Framför mina ögon såg jag två personer i orangea overaller som mördades. Men jag fattade aldrig varför de filmade avrättningarna. Om någon protesterade fick de betala med sina liv.

Hennes tredje man dödades i ett bombanfall mindre än ett år efter att de hade gift sig. När flygbombningarna tilltog bestämde hon och hennes fjärde make sig för att det var dags att ge sig av.

De smugglades ut från IS territorium i mitten av 2017 och trodde att de gjorde ett bra drag när de överlämnade sig till de kurdiska styrkorna. Gabibulayeva var gravid med sitt femte barn, som föddes i flyktinglägret al-Hawl.

Men hennes man greps av kurderna och utlämnades till ett Balkanland där han nu sitter fängslad. Själv tillbringade hon fyra månader i lägret innan hon plötsligt flögs tillbaka till Ryssland. Där dömde en domstol i Dagestan henne till två års fängelse för att ha gömt vapen, som hon själv hävdar att hon inte haft något att göra med. Straffet har skjutits upp i tio år eftersom hon har små barn.

1/2

Zagidat Abakarova, var 29 år när hon reste till Syrien i slutet av 2014. Hon fick hjälp att återvända från Syrien med Khedas hjälp, och arbetar med psykologstöd åt andra återvändare som volontär. Hon vittnar om svält och hårda bombningar i Raqqa.

Foto: Maria Georgieva
2/2

Dzjannet Erezchebovas (bakom skrivbordet) dotter försvann I Mosul I November 2016. Hon har letat efter henne sedan dess. Två anhöriga, en blind man man och hans fru, har rest till Tjetjenien från grannrepubliken Dagestan för att leta efter sina döttrar. De ber om Khedas och Dzjannets hjälp. De vill inte tro att döttrarna rest till Syrien för att kriga. – Vi vet exakt var de befinner sig. Den yngre dottern är fängslad. Namnet som nämns är Zalugova Magomedova.

Foto: Maria Georgieva

Hon har förhörts flera gånger sedan familjen kom tillbaka från Syrien. Säkerhetspolis har återkommande besökt hemmet där hon bodde tidigare i grannrepubliken Dagestan.

Annons
Annons

Det som oroar fembarnsmamman är om barnen blir skyldiga Kadyrov gentjänster i framtiden.

– Det är inte barnens fel att de hamnade i kalifatet. I år har minst 25 barn fått komma hem, säger Kheda Saratova.

Den humanitära aspekten kring barnen borde uppmärksammas mer, enligt experter. Barn som får komma hem blir en del av samhället.

Hur de integreras återstår dock att se, enligt Ekaterina Sokirianskaja, Kaukasien-expert och chef för Conflict Analysis & Prevention centre. Hon är splittrad över insatserna.

– Kadyov är ett lokomotiv som kör detta, för honom är det bra pr. Kheda gör ett viktigt jobb, samtidigt som hon ger Kadyrov humanitära poäng. För Ryssland blir det hela en möjlighet att göra tvärtemot hur väst hanterar IS-kvinnor och barn, säger Ekaterina Sokirianskaja.

Kheda försöker hitta fler kvinnor och barn. Ryssland sysslar på så vis med en form av ”outsourcing” genom att överlåta det jobbet.

– Det ligger i Rysslands intresse att satsa på återvändarnas rehabilitering. IS-krigare kan gömma sig. Vi måste vara beredda så att de inte skapar nya grupperingar på vår mark och förgör vårt land, säger Kheda Saratova.

I startgroparna finns ett projekt där rehabiliteringscenter ska startas för att hjälpa barn som återvänt.

– Metoderna är långt från fulländade, men mer handlingskraftiga än de västerländska regeringarnas, säger Kheda Saratova.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons