Foto: Simon Rehnström

Har bankernas öde i sina händer – snart avgörs allt

Misstankar om penningtvätt riskerar att utvecklas till geopolitik på statsministernivå. Ett avgörande besked kan förändra situationen radikalt – och i Baltikum arbetar tre nyckelpersoner mot klockan.

Publicerad

Den här texten publicerades första gången i juni 2019. I september 2019 har den uppdaterats med ny information.

RIGA/TALLINN Bakom en oansenlig port på en innergård i Riga gestikulerar hon yvigt i ett stort mötesrum. Då och då sticker någon av hennes kollegor in huvudet till chefen för Lettlands kontrollenhet för penningtvätt, fast klockan är halv sex en måndagskväll.

Ilze Znotina är kvinnan som ska göra det, rädda Lettland från att hamna på den ”grå” listan. Om hon misslyckas fruktar många att Baltikums två största banker, Swedbank och SEB, lämnar regionen.

– Vi är som brandmän just nu. Jag har alltid jobbat hårt, men aldrig så hårt som nu, säger Ilze Znotina och stryker tillbaka det långa, lockiga mörka håret bakom örat.

Många sätter sitt hopp till den snabbfotade juristen som kommit till myndigheten för att hjälpa sitt hemland.

– Vi har haft hundratals miljarder euro som flutit igenom vårt banksystem, men endast 4 procent har stannat här, säger hon.

Summorna är oerhörda. Lettland har endast 2 miljoner invånare.

1/3

Bostadsområde i Lettlands huvudstad Riga.

Foto: Simon Rehnström
2/3
Foto: Simon Rehnström
3/3
Foto: Simon Rehnström

I svensk media har det rapporterats om Finansinspektionens stora granskning av Swedbank och SEB, men långt viktigare är den grå listan.

Organet som fattar beslutet är internationella Financial Action Task Force (FATF) i Paris. På ett möte i november ska ledamöterna titta på hur det ser ut med penningtvätt i Lettland. I februari nästa år kommer avgörandet: grå listan eller ej.

Den grå listan betyder att FATF avråder investerare från att låna ut pengar till landet. På listan finns bland andra Irak, Syrien, Jemen och Etiopien.

Annons

Det värsta vore om USA agerade. I fjol likviderades den lettiska banken ABLV efter att USA förbjudit den att använda dollar på grund av misstankar om storskaligt tvättande av svarta pengar.

Dryga tiotalet har stora volymer utan att ha några kunder här.

Men USA brukar inte göra så mot länder på den grå listan. Om Lettland ändå skulle få problem kan Swedbank och SEB bestämma sig för att dra sig hemåt – ett beslut de troligen måste förankra hos statsminister Stefan Löfven (S).

Grannlandet Estland hamnade i fokus i Danske Banks skandal, som anses vara världens största, därför att den misstänkta penningtvätten skedde där. Men i Estland finns just inga banker som är specifikt nischade på att syssla med sådant som kan misstänkas vara penningtvätt. Det gör det i Lettland, som därför är betydligt mer illa ute. Något som innebär en risk för Swedbank och SEB.

Swedbanks huvudkontor i Riga, Lettland.
Swedbanks huvudkontor i Riga, Lettland. Foto: Simon Rehnström
Annons

En bra bit från Ilze Znotinas kontor sträcker Swedbanks skyskrapa till huvudkontor sin triangelformade spets mot den regniga och blåsiga himlen på en ö i floden Daugava. Medan regndropparna rinner nedför de rundade glashissarna på SEB:s huvudkontor en bit längre bort.

Frågan är hur stor risk bankjättarna anser att de löper om de stannar kvar i Lettland och övriga Baltikum, vilket de har sagt att de ska göra.

Ute på stan syns de två svenska bankernas loggor praktiskt taget överallt. Ovanför bankomater, på kontor och som digital reklam i busskurerna.

Läkarstudenterna Pauls Berzins och Antonina Zemcugova.
Läkarstudenterna Pauls Berzins och Antonina Zemcugova. Foto: Simon Rehnström

Jag tror att alla banker har suspekta pengar.

I regnrusket skyndar letterna fram i parken vid Frihetsmonumentet. Läkarstudenterna Pauls Berzins och Antonina Zemcugova har inte hört talas om misstankarna mot Swedbank i Baltikum.

Annons

– Swedbank blir allt populärare, banken är mycket lättare att använda än SEB. Swedbank ligger mycket längre fram digitalt, säger Pauls Berzins.

Ett stenkast bort, vid Laimaklockan, ett landmärke mellan centrum och gamla stan, går Anita Freidenfelde.

– Jag tror att alla banker har suspekta pengar, även Swedbank, säger hon.

Nästa dag har regnet dragit bort och Stockholms handelshögskolas välrenoverade ornamenterade stenfasad lyser vit i Rigas solsken. Rektor Anders Paalzow är bekymrad. Med det vita håret på ända och uppkavlade skjortärmar lägger svensken armarna i kors.

– Det finns 16 lettiska banker, varav dryga tiotalet har stora volymer utan att ha några kunder här, säger han.

Handelshögskolans rektor Anders Paalzow.
Handelshögskolans rektor Anders Paalzow. Foto: Simon Rehnström

Det är just i portföljen med utländska kunder, så kallade non-residents, som faran för penningtvätt är störst. Det är i sådana portföljer i Baltikum som Danske Bank och Swedbank har haft misstänkta transaktioner.

Annons

Lettland hamnade i den här situationen när Sovjetunionen föll och Lettland blev självständigt 1991. Huvudstaden Riga var Baltikums största stad och en gammal hansastad. De pampiga gamla stenhusen vittnar om fornstora dar, men många fasader är numera rejält slitna.

Lettland för nu ett trefrontskrig mot penningtvätt. Ilze Znotina leder den ena flanken, chefen för Finansinspektionen Peters Putnins den andra. Den tredje återkommer vi till.

Vi hade inte någon tanke på penningtvätt 1990.

Finansinspektionschefen Peters Putnins huserar precis intill Rigas relativt nybyggda rådhus i gammal stil. Med sin lågmälda, strama framtoning är han den utåtriktade Ilze Znotinas motsats.

Iklädd mörkblå kostym och klarblå slips beskriver han hur problemet uppstod.

– När Sovjetunionen föll privatiserades bankerna och många började göra transaktionsaffärer (föra över pengar mellan banker, reds anm). De tre baltiska länderna, och särskilt Lettland, blev en bro mellan öst och väst, säger han tyst.

Han har själv jobbat på bank tidigare och påpekar, liksom flera andra, att Schweiz sågs som modellen.

Annons

– När jag började jobba i banksektorn fanns till och med hemliga konton där vi inte såg namnet på kunden, en idé vi tog från västerländska banker. Vi var stolta över att vi kunde hålla banksekretessen.

Alla de tre baltiska länderna ligger nära Ryssland eller Vitryssland geografiskt. Lettland har flest andel ryssar i befolkningen och ett antal av dem sökte sig till banksektorn. Till skillnad från många västerlänningar förstod de sig på hur man gjorde affärer i öst. Dessutom underlättades kommunikationen av att de hade ryska som modersmål.

Därtill fick Lettland sina egna oligarker.

– Vi hade inte någon tanke på penningtvätt 1990. Bankerna i det forna Sovjetunionen behövde snabb service för att föra över pengar till väst och vi stod för den servicen, säger Peters Putnins.

Peters Putnins, chef för lettiska Finansinspektionen.
Peters Putnins, chef för lettiska Finansinspektionen. Foto: Simon Rehnström
Annons

Ryssarna ville föra ut pengar ur landet för att de inte ansåg att Ryssland och rubeln var säkra. Även vitryssar, ukrainare och personer från andra före detta Sovjetstater skickade gärna pengar till Baltikum, främst till Lettland. Inte minst då de tre baltiska länderna gick med i EU och Nato 2004. Då blev de ”riktiga” västländer, vilket betydde att pengar som skickades dit hamnade i väst.

Men parallellt hände andra saker. Då Usama bin Ladens terrorister kraschade in i World Trade Center i New York den 11 september 2001, drog USA åt tumskruvarna på resten av världen. Jakten på pengar som finansierade terrorism intensifierades och penningtvätt blev plötsligt något som myndigheterna började titta på.

När så terroristerna slog till i Frankrike 2015 fick även EU upp ögonen för penningtvätt på allvar.

– Den här brofilosofin mellan öst och väst har brutits. Nu måste vi anpassa vår banksektor till vår lokala ekonomi. Vi måste hålla en låg profil så att vi inte hamnar i trubbel igen, säger Peters Putnins stillsamt.

Annons

Det här är ett hårt slag mot Lettlands rykte.

Till saken hör att de tre baltiska staterna har små ekonomier och inte behöver någon stor banksektor för att serva lokala företag.

– När nu bankerna enbart bör erbjuda klassiska bankprodukter kommer de att vara hyfsat säkra från penningtvätt, säger Peters Putnins.

Men sommaren 2019 avgick ordförande för Lettlands finansinspektion Peters Putnins och vice ordförande Gunta Razane, efter att parlamentet klubbat en reform av inspektionen, som en del i kampen mot pengatvätt.

Peters Putnins har tidigare, enligt nyhetsbyrån Reuters, kritiserat reformen för att den skulle påverka inspektionens oberoende och att det hela var ett försök att bli av med honom innan hans mandat går ut 2022.

Lettlands tredje front i kampen mot penningtvätt är finansdepartementet, som huserar i en stenbyggnad med pelare på båda sidor om den tunga träporten. Fastigheten byggdes 1940 åt Sovjetunionens lettiska finansdepartement. I dag vajar Lettlands röda och vita flagga, samt EU:s blå, från balustraden över ingången.

Annons

Här finns Liga Klavina, biträdande statssekreterare för finansiella frågor.

– Det här är ett hårt slag mot Lettlands rykte, men vi började förbättra vår lagstiftning 2015. Vår banksektor är helt annorlunda än den var för fem eller tio år sedan, säger hon och rättar till sin svart- och vitmönstrade kavaj.

Liga Klavina, biträdande statssekreterare för finansiella frågor.
Liga Klavina, biträdande statssekreterare för finansiella frågor. Foto: Simon Rehnström

Hon påpekar att Lettland redan har krympt sin banksektor, bland annat genom att förbjuda bankerna att serva skalbolag. Det har minskat andelen utländska kunder, non-residents, från över hälften – till under 10 procent.

Men rektor Anders Paalzow på Stockholms handelshögskola i Riga är inte övertygad.

– Om du köper en fastighet här blir du bofast och får ett så kallad resident permit med adress och personnummer. Det skulle kunna vara så att minskningen av non-residents i banksektorn beror på att de helt enkelt blivit residents, säger han.

Annons

Men det förnekar Finansinspektionen. Myndigheten påpekar att antalet non-residents som har köpt fastigheter har minskat de senaste åren och att antalet inhemska bankkonton inte har ökat nämnvärt.

1/3

Lägenhetshus i Tallinn, Estland.

Foto: Simon Rehnström
2/3
Foto: Simon Rehnström
3/3
Foto: Simon Rehnström

Många i Lettland är misstänksamma mot alla möjliga uppgifter. Korruptionshärvorna har varit många, men de brukar inte få några rättsliga konsekvenser. Runt 30 procent av alla löner beräknas betalas ut i kuvert, kontant.

Centralbankschefen Ilmars Rimsevics, som suttit sedan 2001, är misstänkt för mutbrott och penningtvätt – mot sitt nekande. Men Lettlands ökänt långsamma rättssystem väntas göra att det hela drar ut på tiden tills efter att hans förordnande går ut i december.

Det första som händer SvD i Riga är att en taxichaufför börjar prata om hur mycket svarta pengar det finns, och sedan själv kräver hutlöst betalt – kontant.

Lettland ligger på plats 41 på antikorruptionsorganisationen Transparency Internationals index, medan Litauen ligger på plats 38 och Sverige på plats 3. Baltikums stjärna är Estland, på plats 18.

Inta Zile.
Inta Zile. Foto: Simon Rehnström
Annons

Många letter är väl medvetna om läget. En av dem är psykoterapeuten Inta Zile, som går på trottoaren i solen med mössa och halsduk som skydd mot Rigas vårkyla.

– Swedbank har tidigare sett det här som ett sätt att tjäna pengar och negligerat de officiella reglerna. Jag tror att det här är ett globalt problem och att det existerar inom jordbruket också, säger hon.

Hon tycker att det är bra att Lettland försöker sanera banksektorn så att landet slipper hamna på den grå listan.

– Äntligen. Det är ett sovjetiskt system och väldigt svårt att ändra. Det kommer att ta lång tid, till nästa generation, att klara det, säger hon.

Swedbank och SEB är lika kända här som i Sverige. Swedbank har över hälften av marknaden när det gäller betalningar och står för en tredjedel av utlåningen till privatpersoner. SEB är tvåa med bland annat nästan en femtedel av utlåningen till privatpersoner.

Foto: Simon Rehnström
Annons

I grannlandet Estland är de två svenska bankerna ännu större. Swedbank har 60 procent av alla betalningar och nästan hälften av utlåningen till privatpersoner. Medan SEB har drygt en fjärdedel av utlåningen till privatpersoner.

Husen i Tallinn ser mer välhållna ut än i Riga. Här finns också ett antal skyskrapor. En av dem som sticker ut är SEB:s oregelbundna glasskapelse.

Estland är helt enkelt ett lite rikare land, något som även BNP per capita skvallrar om. Estlands låg på knappt 20 000 dollar år 2017, medan Lettlands låg på knappt 16 000 och Litauens på knappt 17 000. Samtidigt låg Sveriges en bra bit över 50 000.

Estland är samtidigt klart minst med sina 1,3 miljoner invånare.

I Lettland är det de inhemska bankerna som sysslat med penningtvätt.

I Tallinn är flera personer som SvD talar med upprörda över att Danske Banks penningtvätt, och Swedbanks misstänka transaktioner, gett landet dåligt rykte. Så även ordföranden för Estlands bankförening, Erki Kilu. Högst upp i en av Tallinns blänkande skyskrapor, med utsikt över hela staden, beskriver han vad som hände.

Annons

– När nyheterna om Danske Banks penningtvätt kom så teg alla: banken här i Estland, våra myndigheter och våra politiker. Samma sak med nyheten om Swedbank. Danske Bank och den danska Finansinspektionen förstod däremot pr. Därför blev det här en estnisk sak i media och inte ett Danske Bank-problem eller ett Swedbankproblem, säger han.

”Det är de skandinaviska storbankerna som har tvättat pengar eller gjort misstänkta transaktioner här”, säger Erki Kilu.
”Det är de skandinaviska storbankerna som har tvättat pengar eller gjort misstänkta transaktioner här”, säger Erki Kilu. Foto: Simon Rehnström

Flera personer, både i Lettland och Estland, påpekar att skillnaden mellan länderna är stor.

– I Lettland är det de inhemska bankerna som sysslat med penningtvätt, som ABLV, medan det är de skandinaviska storbankerna som har tvättat pengar eller gjort misstänkta transaktioner här, säger Erki Kilu.

Swedbanks och SEB:s vara eller icke vara i Baltikum hänger alltså främst på vad andra banker har gjort i Lettland – även om Swedbank, enligt Uppdrag Granskning, har haft misstänkta transaktioner i alla tre baltiska länder.

Annons

På ett kafé vid den långgrunda sandstranden nedanför Tallinns rikaste villaområde sitter svenskfödde Jaan Männik i sommarsolen. Han har varit vd för Telia i Estland, ordförande för centralbanken samt politiker. Nu är den glasögonprydde 74-åringen pensionär.

Jaan Männik var vd för Telia i Estland och ordförande för Estlands centralbank.
Jaan Männik var vd för Telia i Estland och ordförande för Estlands centralbank. Foto: Simon Rehnström

– Om man endast ser till ryktet, och inte till den mänskliga katastrofen med 850 döda, så vill jag jämföra penningtvätten med Estoniakatastrofen då ett fartyg med landets namn gick till botten, säger han.

Är det inte drastiskt att jämföra med Estonia?

– Egentligen är det inte jämförbart, men det är två händelser som drastiskt har förstört Estlands rykte.

Ute på stan går Lu Pahkel längs den breda gatan Suur-Ameerika i sin grå täckkappa.

– Vi har låg lön i Estland och varje månad går min lön in till Swedbank. Det här är inte bra för Estlands rykte, säger hon.

Annons

I närheten står Inga Kupinskaja och knappar på sin mobil, med solglasögonen elegant instuckna i håret.

– Jag har hört lite om Swedbank och (misstänkt, reds anm) penningtvätt, men jag har ett kreativt yrke, jag är webbdesigner, och är inte intresserad av finansiella saker. Jag har SEB, och tack och lov verkar allt vara bra där.

Inga Kupinskaja.
Inga Kupinskaja. Foto: Simon Rehnström

Men Kaarel Talvoja, som står i solen vid en vägg, tror att alla är ungefär lika goda kålsupare.

– Det är inte så mycket information om Swedbank och penningtvätt. Men jag tror att de flesta estniska banker har varit inblandade i penningtvätt, medvetet eller omedvetet. Det är precis som med politik runt om i världen: de flesta politiker gömmer hemligheter – några gömmer dem bättre, några sämre, säger han.

Annons

När fotografen tar bilden fäller Kaarel Talvoja ned solglasögonen framför ögonen, för att bli lite mer inkognito.

Vi hade en tro på det okorrupta i den nordiska affärsmodellen.

En bit bort, högt upp i ett modernt glaskomplex, sitter Estlands finansminister Martin Helme i sitt stora ljusa arbetsrum, slipslös och i mörkblå pullover. Genom fönstret har han utsikt över Swedbanks glas- och betongrektangel till skyskrapa, bankens huvudkontor i Tallinn.

Kaarel Talvoja.
Kaarel Talvoja. Foto: Simon Rehnström

Martin Helme har endast haft posten i ett par veckor och kommer från det högerpopulistiska Estlands konservativa folkparti (EKRE), som leds av fadern Mart Helme. Han fnyser åt att landet nu ställer drygt tio personer från Danske Bank inför rätta.

– Det här är folk på den lägsta nivån. Vi borde röra oss högre upp och undersöka vilka som var inblandade. Rör det sig om en systematisk politisk cover-up?

Annons

Varför skulle det göra det?

– På grund av korruption. Jag vill inte spekulera i hur eller varför, men jag vill inte utesluta det heller, säger han.

Sedan vänder han sig till sin kommunikationschef och säger att premiärministern – som har suttit sedan 2016 – kommer att bli arg på honom för att han uttrycker sig så här.

– Om någon säger att vi inte kunde ha gjort något så är det inte sant. Vår antipenningtvättsenhet inom polisen kan frysa tillgångar när som helst. Av någon anledning hände inte det, säger Martin Helme.

Estlands finansminister Martin Helme.
Estlands finansminister Martin Helme. Foto: Simon Rehnström

Ändå var det känt inom bankvärlden, det som skedde inom Danske Banks non-residentportfölj. Det medger Erki Kilu, som alltså är ordförande för Estlands bankförening, uppe i sin skyskrapa.

– Vi i branschen visste att de sysslade med transaktioner, men inte att det gällde så här stora summor, säger han.

Annons

Även den estniska Finansinspektionen hade koll på läget. Myndigheten informerade den danska Finansinspektionen om Danske Bank 2007, 2009, 2012, 2013 och 2014 – utan att något hände.

Den ryska centralbanken varnade också, 2007. Förra året kopplade den danska tidningen Berlingske mordet på den ryska centralbankens vice ordförande Andrej Kozlov, 2006, till Danske Banks estniska penningtvättshärva.

Jag är inte säker på att folk skulle hurra om de lämnar.

Danske Banks problemportfölj kom med när Danske Bank köpte finska Sampo bank 2007. Portföljen fanns redan då Sampo köpte banken, eftersom en del av banken då bestod av Eesti Forekspank, som riktade in sig på ryska kunder när Sovjet imploderade. Men Danske Bank utökade portföljen kraftigt.

I sitt glaskomplex är finansminister Martin Helme fast besluten att gå till botten med hela historien.

– Vi trodde att ingenting kunde hända i skandinaviska banker. Vi hade en tro på det okorrupta i den nordiska affärsmodellen. Nu ska vi se till att Estland aldrig blir ett smutsigt land, eller riskfyllt land, igen.

Annons
1/3

Tallinn, Estland.

Foto: Simon Rehnström
2/3
Foto: Simon Rehnström
3/3
Foto: Simon Rehnström

Beskedet från SEB och Swedbank har hittills varit att de kommer att vara kvar i Baltikum. Efter Swedbanks ordinarie bolagsstämma i våras sade tillförordnade vd Anders Karlsson att banken har fyra hemmamarknader. Vid SEB:s stämma sade ordförande Marcus Wallenberg att: ”Den baltiska bankverksamheten är, och kommer fortsatt att vara, en viktig del av bankens strategi".

Men i Baltikum bävar många för frågan om Swedbank och SEB kommer att lämna.

När Estlands finansinspektion slängde ut Danske Bank ur landet beslutade sig banken för att lämna alla baltiska länder samt Ryssland.

Nordea och norska DNB är också på väg ut. De slog ihop sina verksamheter till Luminor, som blev regionens tredje största bank, och håller på att sälja större delen till det amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone.

Nyligen stängde Handelsbanken sina enda tre baltiska kontor.

Swedbanks huvudkontor i Tallinn.
Swedbanks huvudkontor i Tallinn. Foto: Simon Rehnström
Annons

Kvar är alltså regionens största och näst största bank: Swedbank och SEB.

De är helt dominerande, och en självklar del av både näringslivet och privatlivet i Baltikum.

– Jag är inte säker på att folk skulle hurra om de lämnar. Dessutom skulle det innebära en oförutsägbar marknad. Ingen vill ha den instabiliteten, säger Martin Helme.

Det kan också bli svårt för bankerna att sälja sin baltiska verksamhet eftersom få från väst är intresserade av att köpa, då trenden är att bankerna drar sig hemåt, påpekar flera personer. Och om någon rysk bank skulle vilja köpa blir det geopolitik av det hela.

– Om bankerna skulle fatta ett beslut om att lämna så kommer frågan upp på statsministernivå i både Sverige och de baltiska länderna, säger Jaan Männik i solen på kafét i Tallinn.

I så fall skulle Sveriges statsminister Stefan Löfven få diskutera med en före detta statsminister, eftersom Göran Persson tar över ordförandeklubban i Swedbank vid stämman i Stockholms Folkets hus den 19 juni.

Han var dessutom en av de toppolitiker som drev på för EU:s utvidgning österut.

Ilze Znotina för en kamp mot klockan.
Ilze Znotina för en kamp mot klockan. Foto: Simon Rehnström

I Riga kämpar Ilze Znotina mot klockan. Hon framhåller att de svenska bankerna egentligen sysslar med vanlig bankverksamhet, inte med penningtvätt, medan det finns lokala banker som endast servar utländska kunder med att flytta pengar. Men hon är ändå kritisk.

– De svenska bankerna har en halv miljon kunder, men har endast haft tre, fyra personer som sysslat med att motverka penningtvätt. Det är helt enkelt inte möjligt att klara uppgiften då, säger hon.

Hon tillägger:

– Svenska banker var tyvärr avslappnade jämfört med icke-svenska banker i relation till hur mycket risk de tog på sig. De tänkte: vi är så bra att vi inte kan bli anklagade.

Bostadsområde i Lettlands huvudstad Riga.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 23
Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 23
Foto: Simon Rehnström Bild 3 av 23

Swedbanks huvudkontor i Riga, Lettland.

Foto: Simon Rehnström Bild 4 av 23

Läkarstudenterna Pauls Berzins och Antonina Zemcugova.

Foto: Simon Rehnström Bild 5 av 23

Handelshögskolans rektor Anders Paalzow.

Foto: Simon Rehnström Bild 6 av 23

Peters Putnins, chef för lettiska Finansinspektionen.

Foto: Simon Rehnström Bild 7 av 23

Liga Klavina, biträdande statssekreterare för finansiella frågor.

Foto: Simon Rehnström Bild 8 av 23

Lägenhetshus i Tallinn, Estland.

Foto: Simon Rehnström Bild 9 av 23
Foto: Simon Rehnström Bild 10 av 23
Foto: Simon Rehnström Bild 11 av 23

Inta Zile.

Foto: Simon Rehnström Bild 12 av 23
Foto: Simon Rehnström Bild 13 av 23

”Det är de skandinaviska storbankerna som har tvättat pengar eller gjort misstänkta transaktioner här”, säger Erki Kilu.

Foto: Simon Rehnström Bild 14 av 23

Jaan Männik var vd för Telia i Estland och ordförande för Estlands centralbank.

Foto: Simon Rehnström Bild 15 av 23

Inga Kupinskaja.

Foto: Simon Rehnström Bild 16 av 23

Kaarel Talvoja.

Foto: Simon Rehnström Bild 17 av 23

Estlands finansminister Martin Helme.

Foto: Simon Rehnström Bild 18 av 23

Tallinn, Estland.

Foto: Simon Rehnström Bild 19 av 23
Foto: Simon Rehnström Bild 20 av 23
Foto: Simon Rehnström Bild 21 av 23

Swedbanks huvudkontor i Tallinn.

Foto: Simon Rehnström Bild 22 av 23

Ilze Znotina för en kamp mot klockan.

Foto: Simon Rehnström Bild 23 av 23