Annons

De kan få Nordiska rådets litteraturpris

Dikter om klimatförändringar, noveller om globala orättvisor och smärtsamma mor- och dotterskildringar. Variationen på de nominerade till Nordiska Rådets litteraturpris är stor. Men flera tar upp vår tids ödesfrågor.

Under strecket
Elin Swedenmark / TT
Publicerad

Sami Said är en av de svenska författare som kan få Nordiska Rådets pris, liksom Isabella Nilsson. Arkivbild.

Foto: Fredrik Persson/TT Bild 1 av 3

Helle Helle är en av de danska författare som har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris 2019. Arkivbild.

Foto: Berit Roald Bild 2 av 3

Norske Jan Grue är nominerad för "Jeg lever et liv som ligner deres" (”Jag lever ett liv som liknar deras”) om en ovanlig muskelsjukdom. Arkivbild.

Foto: Ole Berg-Rusten Bild 3 av 3

Sami Said är en av de svenska författare som kan få Nordiska Rådets pris, liksom Isabella Nilsson. Arkivbild.

Foto: Fredrik Persson/TT Bild 1 av 3

Helle Helle är en av de danska författare som har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris 2019. Arkivbild.

Foto: Berit Roald Bild 2 av 3

Norske Jan Grue är nominerad för "Jeg lever et liv som ligner deres" (”Jag lever ett liv som liknar deras”) om en ovanlig muskelsjukdom. Arkivbild.

Foto: Ole Berg-Rusten Bild 3 av 3
1/3

Sami Said är en av de svenska författare som kan få Nordiska Rådets pris, liksom Isabella Nilsson. Arkivbild.

Foto: Fredrik Persson/TT
2/3

Helle Helle är en av de danska författare som har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris 2019. Arkivbild.

Foto: Berit Roald
3/3

Norske Jan Grue är nominerad för "Jeg lever et liv som ligner deres" (”Jag lever ett liv som liknar deras”) om en ovanlig muskelsjukdom. Arkivbild.

Foto: Ole Berg-Rusten

Spännvidden är stor bland de 13 nominerade till Nordiska rådets litteraturpris. Här finns etablerade författare såväl som debutanter, och texter i flera olika format. Inte mindre än fem diktsamlingar har till exempel chans att få ett av Nordens största litteraturpris, som i år delas ut den 29 oktober i Stockholm.

– Man får ofta höra att poesin och den ambitiösa litteraturen är svår, men genom att lyfta den så att den inte bara blir ett alibi tror jag att man gör något med intresset för den, säger Sara Abdollahi, som tillsammans med Malte Persson och Amanda Svensson är svenska representanter i juryn.

Sara Abdollahi tycker sig se en viss skillnad på litterära inriktningar mellan Sverige och grannländerna. Flera av författarna där blickar ut mer i världen, vilket syns på årets nominerade, menar hon.

– Det finns ett intresse för att sträcka sig mot stora frågor som berör världen, som till exempel naturkatastrofer, klimatförändringar och kapitalism.

Inga Ravna Eira, som föddes i en renskötarfamilj i Karasjok i Norge, är en av dem som tar upp klimatet, i diktsamlingen "Ii dát leat dat eana" (”Detta är inte den jorden”). Hennes djupa kännedom om naturen färgar också det nordsamiska språket: varje dikt har en klimatterminologi som håller på att försvinna i den moderna samiskan.

Annons
Annons

– Det handlar om människors gärningar och ingrepp i naturen men det finns också mytiska inslag från den rådande gudafamiljen i den gamla samiska religionen, säger Sara Abdollahi.

Inga Ravna Eira är född 1948 och är en av de äldsta levande samiska författarna. Bland de yngre nominerade finns Jonas Eika, född 1991. Hans novellsamling "Efter solen" markerar enligt juryn "ett spännande nytt genombrott i dansk litteratur". De fyra novellerna utspelas i Mexiko, London, Nevada och Köpenhamn, och handlar om allt från finansspekulanter till hemlösa pojkar.

– De är skrivna med den bästa sortens realism, den som skrivs fram så att verkligheten känns upphöjd. Han tar sig an den globala ojämlikheten. Det är uppfodrande men inte uppfostrande, säger Sara Abdollahi.

Bland romanerna finns exempelvis den etablerade danska författaren Helle Helles "De", som handlar om en 16-årig flicka och hennes mamma, som diagnostiseras med en dödlig sjukdom. Det är ett ömsint men smärtsamt porträtt av hur en mor och en dotter undviker sorgen.

Även Isabella Nilsson tar i sin diktsamling "Nonsensprinsessans dagbok: en sjukskrivning" upp en mor- och dotterrelation. Berättaren Isabella Nilsson är svårt sjuk i anorexi och lovar sin mamma att inte ta livet av sig det närmaste året. Nonsensprinsessan är det alter ego som hjälper henne att hålla löftet, med språket som verktyg när det logiska tänkandet bryter samman.

– Det är uppfriskande med en samtida författare som intresserar sig för Beckett och Wittgenstein, och hon är inte rädd för att också göra något roligt av det oroliga, säger Sara Abdollahi.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons