Annons

De kan sänka USA:s vapenindustri

Amerikansk vapenbutik i New Castle.
Amerikansk vapenbutik i New Castle. Foto: Keith Srakocic/AP

Vapentillverkarna har all anledning att vara oroliga efter helgens massakrer. Ett pågående fall i Högsta domstolen kan öppna upp för en våg av stämningar mot vapenindustrin – som försöker gömma sig bakom en lag från 2005.

Under strecket
Publicerad

Efter helgens två masskjutningar där minst 31 personer mördades har USA:s president Donald Trump nu besökt både Dayton, Ohio, och El Paso, Texas.

Skjutningarna har återigen aktualiserat frågan om de amerikanska vapenlagarna och kritik har riktats mot presidenten. Enligt Politico har Trump och hans administration under de senaste 2,5 åren lättat på vapenrestriktionerna.

Det har bland annat gjorts genom att förbud mot vapen inom vissa områden tagits bort och genom att begränsa namnen i den nationella databasen över vilka som inte får skaffa vapen.

Annons

Men ser man till vapenförsäljningen så har den minskat sedan Trump intog Vita huset. Reuters rapporterade tidigare i år om att den minskade med 6,1 procent under 2018.

Det var andra året i följd med vikande siffror sedan rekordåret 2016. Då såldes uppskattningsvis 15,7 miljoner vapen, enligt den amerikanska branschorganisationen för skjutvapen, NSSF.

Under det föregående decenniet, som till stor del var under Barack Obamas tid vid makten, hade försäljningen i stället fördubblats. En orsak uppges vara rädslan för att Obama skulle lyckas införa striktare vapenlagar.

På samma vis var folk oroliga inför valet 2016 där Hillary Clinton var förhandsfavorit. Fram till november steg vapenförsäljningen för varje månad som gick, för att sedan sjunka i december efter att Trump blivit vald.

Vapenivrarna sitter helt enkelt lugnare i båten med Trump som president. Frågan är hur länge till.

Ett pågående rättsfall kan nämligen komma att skaka om den amerikanska vapenindustrin.

Upprinnelsen är skolskjutningen på skolan Sandy Hook år 2012 där 20 barn, mellan sex och sju år, samt sex anställda mördades i Newton, Connecticut.

Nio familjer, som förlorat en närstående, och en lärare som skadats vid dådet stämde 2014 vapentillverkaren Remington. De anser att geväret, Bushmaster XM15-E2S, som användes var ett vapen för krig som felaktigt marknadsförts för civila.

En lägre instans inom det amerikanska rättssystemet gick på vapentillverkarens linje och avfärdade målet. Domstolen hänvisade till en federal lag från 2005, Protection of Lawful Commerce in Arms Act, som skyddar vapentillverkare från ansvar när vapnen som de producerar används i samband med brott.

Lagen innehåller dock vissa undantag och vapentillverkaren kan fortfarande stämmas för defekta produkter, för att bryta mot lagar om vapenförsäljning och för att oaktsamt ha överlåtit eller sålt vapen till människor som tydligt kommer att missbruka dem.

Målsägarna överklagade därför beslutet till delstaten Connecticuts högsta domstol och framhöll att Remington varit oaktsamma när bolaget marknadsfört geväret som använts. På delstatsnivå finns också en lag, Connecticut Unfair Trade Practices Act, som inte tillåter reklam som marknadsför eller uppmuntrar brottsligt beteende.

Fyra domare mot tre gick på målsägarnas linje och ansåg att de måste ha rätt att juridiskt pröva om Remington bröt mot lagen genom att marknadsföra ett militärt vapen till civila. Vidare ansåg de inte att kongressen, genom lagen från 2005, menat att ge immunitet till vapentillverkare som på ett oetiskt och oansvarigt vis marknadsfört ett kriminellt beteende.

I början på augusti överklagade därför Remington beslutet till USA högsta domstol, Supreme Court i Washington. De anser att Connecticuts högsta domstol gjort en för bred tolkning av undantaget och att beslutet hotar att släppa lös en flodvåg av stämningar mot företag inom vapenbranschen.

Om Högsta domstolen väljer att pröva frågan och sedan håller fast vid beslutet innebär det att den lägre instans som tidigare avfärdade målet måste ta upp det för prövning. Likaså om domstolen väljer att inte ta upp frågan.

Och förutom en öppnande dörr för fler stämningsansökningar skulle beslutet i förlängningen också exponera vapentillverkarnas interna kommunikation och ge insyn i deras marknadsföringsplaner.

Beslutet kan också komma att tydligt skifta fokus i vapendebatten.

– Det här fallet kommer troligen att stärka den ansträngningen oavsett vad Högsta domstolen gör. Att fokusera på hur vapnen är utformade och tillverkarnas marknadsföring, säger Timothy Lytton, professor i juridik vid Georgia State University, till the Guardian.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons