Annons
Krönika

Tove Lifvendahl:De måste dra åt samma håll

”Vilket kaffe skulle du bjuda på om du fick oväntat besök?” Gevalia 1985. En klassiker i svensk reklamhistoria.
”Vilket kaffe skulle du bjuda på om du fick oväntat besök?” Gevalia 1985. En klassiker i svensk reklamhistoria. Foto: Karam Miri
Under strecket
Publicerad

Gevalias briljanta kampanjslogan ”Vilket kaffe skulle du bjuda på om du fick oväntat besök?” byggde på svenskarnas tradition att alltid bjuda på en kopp kaffe när de får besök i hemmet.

1985 kom den första annonsen som visar hur ett stort kryssningsfartyg lägger till vid en liten kobbe. Det blev en succé, och fyra, fem nya annonser presenterades sedan varje år. Under 1990-talet konverterades idén framgångsrikt till tv-reklamen, där en styrketränande man med skivstången i händerna far genom golvet ner till den fikande granntjejen. Under 2000-talet har Gevalia gått vidare till installationer; stora farkoster har dykt upp i stadsbilden och fortsatt att ge omgivningen anledning att dra på smilbanden vid tanken på oväntat besök.

Men gemytligt kafferep var inte vad kommunalpolitikerna i Härnösand tycktes ha i tankarna på tisdagen, då det 185 meter långa kryssningsfartyget Ocean Gala anlöpte Utansjö hamn som ligger norr om Härnösand. Fartyget har 800 passagerarhytter och tar 1 840 passagerare.

Redan i januari hörde fartygets ägare av sig: Kunde Härnösand tänka sig att i hamnen hysa fartyget som var tänkt att hyras ut som asylboende till det svenska Migrationsverket? Nej, det kunde inte Härnösand tänka sig. ”Ett fartyg kan inte förtöja som boendeanläggning under ett år vid kaj utan att ett bygglov har beviljats och en miljöprövning skett. Det är inte bara att lägga till. Sällan har kommunens och länsstyrelsens myndighetsutövning känts så befogad som i detta fall om nu en formell förfrågan kommer”, sade kommunalrådet Fred Nilsson (S) till tidningen Allehanda (5/2).

Annons
Annons

Det sägs att det inte finns något en kommunpolitiker fruktar mer än åsynen av Bert Karlsson på stadens gator.

Fyra månader senare stävade trots detta Ocean Gala i hamn. De relationer som i februari beskrevs som goda mellan kommunen och Migrationsverket har, milt uttryckt, ansträngts. Fred Nilsson: ”Vi är inte emot flyktingar. Men vi accepterar inte att man gör som man vill och etablerar ett bostadsområde i Härnösand på eget sätt”.

Willis Åberg som är boendeansvarig på Migrationsverket förklarar sitt läge: ”Vi har ett väldigt stort behov av boendeplatser. Det var utifrån det perspektivet vi agerade. När boendeplatserna tog slut på land såg vi det som en möjlighet. Att det sedan blev en drastisk ändring i antal asylsökande för några månader sedan var inget som vi kunde styra över”. (DN 15/6)

Både Fred Nilsson och Willis Åberg företräder båda högst respektabla meningar och intressen. Här uppstår en frontalkrock mellan det kommunala självstyret och det nationella ansvaret.

Härnösand är inte det enda exemplet. Runt om i kommun-Sverige sprids nu med svart humor varianter på bilden av oväntat besök; det sägs att det inte finns något en kommunpolitiker fruktar mer än åsynen av Bert Karlsson på stadens gator – ett säkert tecken på att Migrationsverket inom kort kommer att meddela placering av ett antal nyanlända.

Ibland hörs kommentarer om att kommunernas invändningar skulle handla om en motvilja mot flyktingar. Det är att göra det lätt för sig; den kommunala vardagen är en mycket krass och ett besked om nya invånare innebär att kommunledningen har mycket begränsad tid på sig att uppfylla det åtagande som följer i form av skola, vuxenutbildning, vårdplatser.

Annons
Annons

Solna kommun har just fått veta att det planeras ett boende för asylsökande i kommunen. Boendet ska ha plats för 852 personer. Beskedet kom förra veckan; i ett brev lät Migrationsverket meddela att de planerar att öppna ett boende för asylsökande i Solna i september.

”Det damp ner som en chock för oss. Man planerar att öppna ett av Sveriges största boende i Solna, samtidigt som vi tyvärr tvingats till baracklösningar för de vi redan tar emot. Att då addera 852 individer gör att hela vårt mottagande ställs upp och ner”, säger kommunalrådet Pehr Granfalk (M) till SVT (13/6).

Det går att förstå frustrationen. Migrationsverket har inte involverat Solna kommun i planeringen av asylboendet, och kommunledningen får heller inte veta var i kommunen boendet ska ligga, vilket gör det svårt att planera och förbereda.

”Jag tror att Migrationsverkets agerande kommer göra att många Solnabor som är positivt inställda till att vi ska ta vår del i migrationskrisen faktiskt känner att det här kanske är en fråga som gör att man blir mer skeptisk till flyktingmottagandet i Solna, men även i stort, tyvärr, när det hanteras så otroligt uselt av Migrationsverket”, säger Pehr Granfalk.

I Härnösand arbetar kommunen febrilt för att hitta sätt att förhindra att Ocean Gala blir kvar. Man har haft kontakt med Kustbevakningen och Transportstyrelsen. Det visar sig att hamnen saknar ISPS-märkning som är ett krav för att utlandsregistrerade fartyg ska få lägga till. Ett regelverk som styrs under FN:s kontroll. Detta anförs nu som skäl för polisanmälan. (Allehanda 14/6)

Annons
Annons

Ett misslyckande kommer att drabba alla.

Situationen är ohållbar. I ett läge där Sverige i bred politisk enighet har valt att ta emot närmare en kvarts miljon asylsökande under de senaste två åren, behöver samtliga partier nu ta ett större ansvar för att situationen hanteras så väl det bara går. Ett misslyckande kommer att drabba alla. Ansvaret omfattar därför såväl regering som opposition, och Sveriges kommuner leds av både röda och blå, så alla har därmed dessutom ett direkt egenintresse i saken.

Men det som nu sker är att myndigheter och kommuner aktivt motarbetar varandra; de ägnar värdefull kraft, energi och skattefinansierad tjänstetid i ett Svarte Petterspel som saknar värdighet. Från många håll hörs också stigande frustration från entreprenörer och civilsamhälle då de i akt och mening att göra insatser för att få mottagandet och integrationen att fungera, gång på gång springer in i en stenvägg av myndigheter.

Om Sverige ska klara detta måste kommunledningar och myndigheter dra åt samma håll.

”Kalla till kriskommission”, skrev jag i maj 2015. Svaret kom i form av en nationell samling i oktober dit 800 deltagare bjöds in av regeringen för att få inspiration och sång. Med all respekt var det kanske inte en aktivitet som vittnade om någon djupare insikt om allvaret.

Nu skriver vi juni 2016, och behovet av reellt, operativt samråd har bara vuxit. En mycket utnött metafor som har använts av företrädare längs hela det politiska spektrat är att Sverige slits i sär. Det är på sina håll i landet dessvärre ingen överdrift, och det är den politiska sfären som genom passiv åskådan låter det ske. Statsministern är den givna sammankallande. Om Sverige ska klara detta måste kommunledningar och myndigheter dra åt samma håll.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons