Annons

”De med svår smärta bedöms orättvist”

Vi behöver en enklare sjukskrivningsprocess så att de med störst behov får en god rehabilitering och fler återgår i arbete, skriver sextio specialister på medicinsk behandling och rehabilitering av personer med långvarig smärta och utmattningssyndrom.

Under strecket
Publicerad
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1
Foto: Jessica Gow/TT

DEBATT | SJUKSKRIVNING

Försäkringskassans bedömningar är oförutsägbara och saknar medicinsk grund. Det leder till en bristande och ojämlik vård där sköra och utsatta människor drabbas särskilt hårt. Vi uppmanar Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg att prioritera frågan.

Cirka 19 procent av befolkningen har långvarig smärta. Många har stora svårigheter att hantera sin smärta, leva ett vanligt liv och arbeta. De är långtidssjukskrivna. De samhällsekonomiska kostnaderna uppgick enligt SBU:s rapport ”Rehabilitering vid långvarig smärta” från 2010, till 87,5 miljarder kronor. De vårdrelaterade kostnaderna var 7,5 miljarder, resterande avsåg produktionsbortfall.

När den statliga utredaren Vivianne Macdisi presenterade ”Samspel för hälsa – finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring”, på SvD Debatt i november 2018, föreslog hon en ny lag för att ”höja kvaliteten i sjukskrivningsprocessen och ge incitament för landsting, arbetsgivare och Försäkringskassan att hjälpa människor att förebygga sjukskrivning och att hållbart återvända i arbete efter sjukfrånvaro och rehabilitering”. Förslagen bereds nu i regeringskansliet.

Annons
Annons

För oss som dagligen möter människor med långvarig smärta och utmattningssyndrom är nya riktlinjer brådskande. Vi står inför ett växande samhällsproblem. Det förebyggande hälso- och arbetsmiljöarbetet är otillräckligt och allt fler behöver behandling och rehabilitering. För att lyckas krävs ett förtroendefullt samarbete mellan vården, arbetsgivarna och Försäkringskassan.

Försäkringskassan godkänner bara förebyggande sjukpenning för medicinsk behandling trots att lagen ger rätt till sjukpenning vid rehabilitering. Behandlingen ska utföras av specialist på klinik. Patienter får ingen ersättning för hemträning trots att det är en viktig del av rehabiliteringen och minskar vårdberoendet. Handläggningen fördröjs, vissa patienter avstår rehabilitering för att de inte fått godkänd sjukpenning i tid eller får indragen sjukpenning under pågående behandling. Andra tackar nej för att de nått ersättningstaket. I stället för att lita på vår medicinska bedömning kräver Försäkringskassan omfattande rapporter som ökar stressen för patienter, vårdpersonal och handläggare och försämrar möjligheterna till rehabilitering. Vårdpersonal, förskollärare och lärare drabbas ofta. De som får ersättning av sin arbetsgivare eller betalar själva klarar sig utan sjukpenning och gynnas därigenom indirekt på bekostnad av de svagaste.

Vi som undertecknar artikeln ger personer med långvarig smärta och utmattningssyndrom individanpassad rehabilitering. Den baseras på en samlad bedömning av läkare, psykologer, fysioterapeuter, smärtsjuksköterskor, kuratorer och arbetsterapeuter. Välbeprövade metoder används för att få fler i arbete. Behandlingen pågår i fem–tolv veckor och resultaten är goda; ökad återgång i arbete, förhöjd livskvalitet, minskad smärta och lägre sjukvårdskonsumtion.

Annons
Annons

Vi har haft ett förtroendefullt samarbete med Försäkringskassan som underlättat rehabilitering och en hållbar återgång i arbete, men tyvärr fungerar det inte längre. Vi behöver en enklare sjukskrivningsprocess för att se till att de med störst behov får en god rehabilitering. Bedömningarna måste vara enhetliga, förutsägbara och rättssäkra, oberoende av var patienten bor eller får behandling. Först då kan vi på ett hållbart sätt få fler tillbaka i arbete.

Vi uppmanar Försäkringskassan att i nära samarbete med vården och arbetsgivarna:

  • Tillämpa lagrummet för sjukskrivning efter 180 dagar där rehabilitering syftar till att främja arbetsförmåga och det finns en plan för återgång till befintligt arbete.
  • Ta fram evidensbaserade riktlinjer för bedömning av läkarintyg för förebyggande sjukpenning i anslutning till rehabilitering av patienter med långvarig smärta och utmattningssyndrom.
  • Använda Nationella registret för smärtrehabilitering, kvalitetssäkra kliniker som regionerna har avtal med och snabba på beslut om förebyggande sjukskrivning och rehabilitering.
  • Utveckla en effektivare process för bedömning av sjukintyg, så att rätt insatser snabbt kan sättas in och nödvändig rehabilitering kan fortsätta utan avbrott.

Bragée Rehab
Peter Alexanders
vd, Bragée Rehab
Madeleine Kreutz
arbetsterapeut och rehabkoordinator, Bragée Rehab
Kerstin Sandqvist
socionom, Bragée rehab
Alexander Kledzik
läkare och programansvarig, Bragée Rehab
Jens Draiby
rehabchef och läkare, Bragée Rehab
Ann Swedberg
psykolog, Bragée rehab
Annette Åberg
socionom, Bragée rehab
Ilda Xibri
socionom, Bragée rehab
Berit Flink
fysioterapeut, Bragée Rehab
Cecilia Oscarson
psykolog, Bragée rehab
Christina Norrlin Sandréus
fysioterapeut, Bragée Rehab
Elisabet Johansson
enhetsledare och socionom, Bragée rehab
Elisabeth Roeck-Hansen
läkare, Bragée Rehab
Ewa Milerad
läkare, Bragée Rehab
Helena Eklund
arbetsterapeut och rehabkoordinator, Bragée Rehab
Henrietta Hedelin
fysioterapeut, Bragée Rehab
Jonas Magnusson
fysioterapeut, Bragée Rehab
Josefine Kronstrand
fysioterapeut, Bragée Rehab
Karin Borgman
arbetsterapeut och rehabkoordinator Bragée Rehab
Nikos Chairetakis
läkare, Bragée Rehab
Kerstin Bronner
socionom Bragée rehab
Marianne Björklund
fysioterapeut, Bragée Rehab
Matilda Jaensson
psykolog, Bragée rehab
Matilda Jansson
fysioterapeut, Bragée Rehab
Mikael Jansson
läkare, Bragée Rehab
Sara Murray
fysioterapeut, Bragée Rehab
Sofia Ödman
enhetsledare och fysioterapeut, Bragée Rehab
Ulrika Nykvist
läkare, Bragée Rehab

Annons
Annons

Capio
Karsten Ahlbeck
överläkare, verksamhetschef
Indre Bileviciute-ljungar
docent och överläkare i smärtlindring och rehabiliteringsmedicin
Hanna Ejegård
överläkare, specialist geriatrik och smärtlindring
Dorota Filipowska-Muszynska
överläkare, smärtläkare

Rehabakademin
Carl Molander
specialistläkare rehabiliteringsmedicin, docent, Rehabakademin
Anders Warenmark
specialistläkare allmänmedicin Rehabakademin
Helena Wernegren
vd, verksamhetschef Rehabakademin
Sara Steneby
specialistpsykolog, psykoterapeut Rehabakademin
Rygginstitutet
Stefan Palm
leg sjukgymnast/rehabchef
Kent Nyman
vd
Malin Åsell
vice vd
Pia Klevemark
leg läkare, spec psykiatri

Spine Center
Diana Kadetoff
smärtläkare, rehabchef
Jan Widman
tf vd
Lena Fagerud
överläkare
Olga Luogovaia
överläkare
Dan Leijonwall
överläkare
Teresa Borg
läkare
Carin Gustavsson
smärtsjuksköterska
Jondi Jonsson-Lecapre
leg sjukgymnast
Martin Arnquist
leg sjukgymnast
Roland Fransson
leg sjukgymnast
Susanne Sandström
leg sjukgymnast
Johanna Aronsson
psykolog
Andreas Hellerström
psykolog
Gabriella Monti
psykolog
Marie-Louise Henning Ottergård
psykolog
Katayun Rezania
kurator
Lisa Gustavsson
medicinsk sekreterare
Maria Steel
medicinsk sekreterare
Eva Moberg
koordinator

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons