Annons

Torbjörn Isacson:De svenska bankerna har agerat synnerligen naivt

Foto: Jessica Gow/TT

SEB ser ut att klara sig bättre än Swedbank i den baltiska penningtvättshärvan. Men det återstår en hel del arbete på området, både inom bankerna och på myndighetsnivå.

Under strecket
Publicerad

SEB har senaste tiden pressats av oro för att banken ska dras in djupt i den baltiska penningtvätt som skakar Danske Bank och Swedbank. På onsdagen kom Uppdrag Granskning så med uppgifter om att stora summor kopplade till bland andra den så kallade Magnitskijaffären passerat via SEB. På just det området klassas SEB till och med som värre än Swedbank. Under förmiddagen följde TT dessutom upp med en lista på en rad andra tvivelaktiga kunder.

Men den dramatiska kursnedgången uteblev på onsdagen, eftersom börsen tagit ut de dåliga nyheterna på förhand. Redan när det kom fram att SEB fått frågor från tv-programmet den 15 november rasade kursen. På onsdagen blev reaktionen den motsatta och aktien gick upp kraftigt. Både på tisdagskvällen och onsdagsmorgonen kom SEB också med besked som tolkades som lugnande av aktiemarknaden.

Allt tyder på att SEB fått bättre kontroll i Baltikum de senaste tio åren. SEB har agerat klart snabbare med att försöka städa upp än Swedbank, där den tidigare vd:n Birgitte Bonnesen personligen riskerar allvarliga straff. De sanktionsbrott som Swedbank senast anklagas för är också av en värre art.

Annons
Annons

Därmed inte sagt att allt fungerat som det ska i SEB. Långt ifrån. Det är tydligt att de svenska bankerna agerat synnerligen naivt och kraftigt underskattat riskerna när de gick in i Baltikum. De detaljer som nu rullas upp ger inte ett imponerande intryck av det arbete som Swedbank och SEB historiskt åstadkommit.

Bankerna tvingas nu lägga ner miljardbelopp på att hantera penningtvättsfrågor

De skickligaste medarbetarna har knappast satts på att granska snåriga transaktioner mellan de baltiska marknaderna och olika skatteparadis. Den kunskapen har ansetts affärsmässigt betydligt mer värdefull att lägga på svenska nyckelkunder. Så precis som det avslöjats att det varit tämligen oerfarna nybörjade som skött svenska Finansinspektionens övervakning av de stora svenska bankerna, så har det varit klar brist på erfarenhet även när de här affärerna granskats inom bankerna. Resultatet har inte blivit särskilt bra varken på det ena eller det andra området.

Bankerna tvingas nu lägga ner miljardbelopp på att hantera penningtvättsfrågor, något som definitivt kommer att slå mot lönsamheten. Även om mycket av den penningtvätt som hittills avslöjats verkar ha varit på en tämligen låg nivå i själva genomförandet, så slipar även skurkarna hela tiden på sina metoder för att lura systemet. Så det är ett dyrt och tidsödande arbete som hela tiden måste utvecklas.

Dessutom måste bankerna, som åläggs mer och mer polisiära uppgifter, få bättre hjälp från myndigheterna. I våras kom exempelvis Bankföreningen med tre krav till finansmarknadsminister Per Bolund. Det mest omvälvande är kravet på att bankerna ska kunna dela information mellan sig. Förutom att listor på misstänkta kunder i sig är något som kan dra på sig kritik från en del håll, så vet den ena banken inte vad den andra banken vet. Banksekretessen är stark, och här ställs olika intressen mot varandra.

Bankföreningen vill även utvidga det till att banker och myndigheter kan utbyta information med varandra, något som finns i en del andra länder.
Dessutom måste Finanspolisen få bättre resurser, bara i fjol rapporterade bankerna in 14 000 misstänkta transaktioner.

På egen hand kan det bli svårt för bankerna att nå hela vägen, även om de värsta klavertrampen sannolikt ligger några år bak i tiden.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons