Annons
Recension

Language: The cultural toolDe visslar fram ett språk

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Language: The cultural tool

Författare
Daniel Everett
Genre
Sakprosa
Förlag
351 s. Profile Books

Om fältarbetets vedermödor i det inre av Amazonas berättade den amerikanske språkforskaren Daniel Everett i sin bok ”Don’t sleep, there are snakes: Life and language in the Amazonian jungle” från 2008. Den tankeväckande skildringen blev av många uppmärksammad på grund av författarens personliga historia. Everett hade fått i uppdrag att som språkkunnig missionär översätta bibeln till några indianspråk som dittills varit så gott som okända. Syftet var att indierna skulle omvändas. Resultatet blev emellertid det motsatta.

Efter åtta års hårt arbete lyckades Daniel Everett slutligen lära sig pirahã. Med indianernas omvändelse gick det sämre och uppdraget ändade med förskräckelse när Everett gick och blev ateist på kuppen – vilket resulterade i att frun tog barnen och lämnade honom.

Under arbetet i Amazonas väcktes Everetts intresse för den filosofiska idén om att språket styr vårt tänkande om världen. Uppfattningen går åtminstone tillbaka till Wilhelm von Humboldt, men kom att slå igenom under första halvan av förra seklet som den så kallade Sapir-Whorf-hypotesen. Bland många antropologer och filosofer, liksom åtskilliga romantiskt lagda författare och resenärer anses den språkliga relativitetshypotesen antyda något viktigt. Den kom dock att möta starkt motstånd av lingvistikens mäktige alfahanne Noam Chomsky, vars synsätt och metodik nu dominerat lingvistiken under ett drygt halvsekel. Chomskys idéer om en medfödd, universell grammatik har bland annat resulterat i att huvudpoängen för hans lingvistik är att studera hur den förment universella grammatiken realiseras i enskilda språk. Vilket även var vad Daniel Everett gjorde. Innan han bytte sida.

Annons
Annons

I ”Language: The cultural tool” är Everett tillbaka hos pirahã. Men det är inte en fältrapport denna gång utan en analys av språket utmynnande i ett generalangrepp på hela den chomskyanska lingvistiken. Att Chomsky å sin sida avfärdat Everett som charlatan har bara bidragit till att den uråldriga diskussionen om språkets natur och vår relation till omvärlden är frejdigare än på länge.

Pirahã saknar, enligt författaren, räkneord och färgord. Däremot kan man på pirahã sjunga, humma, tjuta och vissla fram budskapet. Vid sidan om vanligt tal finns alltså ytterligare fyra språkligt grundade uttryckssätt. Begrepp vi tar för givna saknas helt, å andra sidan har pirahã en extremt rik vokabulär när det gäller allt som rör naturen. Om det finns en förprogrammerad grammatik i alla mänskliga hjärnor, torde pirahã vara undantaget. Fast Everett menar att Chomskys syn på språket är i grunden felaktigt, och att pirahã ingalunda är ensamt.

Inledningsvis diskuterar Everett om hur jakt med pilbåge och spjut uppkommit. Poängen är att dessa kulturskapelser är som språket; i kraft av vilka vi är och de utmaningar vi stått inför har språket utvecklats som ett verktyg för att lösa vissa utmaningar, som att få mat på bordet – och att leva ett bra liv.

”Language: The cultural tool” är i flera avseende en lysande bok. Några centrala problem skyndas förbi väl hastigt, men skälet är möjligen att det handlar om frågor som vi ännu inte vet hur vi kan besvara. Daniel Everetts resultat antyder dock att Chomskys grandiosa teorier nått vägs ände och att en syn på språk som verktyg bättre skulle fånga sanningen bakom världens häpnadsväckande kulturella och språkliga mångfald.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons