X
Annons
X

”Avsiktliga misstolkningar från ledande forskare”

Läs mer om Svenska skolan
Skoldebattören Sten Svensson skriver i en replik till ledande forskare att de ägnar sig åt indicieartade bedömningar, avsiktliga misstolkningar och konspirationstankar.
Skoldebattören Sten Svensson skriver i en replik till ledande forskare att de ägnar sig åt indicieartade bedömningar, avsiktliga misstolkningar och konspirationstankar. Foto: Privat, Fredrik Sandberg/TT

REPLIK | SKOLAN

När skolan privatiserades och marknadsutsattes av den borgerliga regeringen i början av 1990-talet var förhoppningarna mycket stora. Äntligen skulle det ske en verklig satsning på kunskaper. Den gamla socialdemokratiska skolpolitiken som förutom kunskapsmålen även hade betonat sociala mål, alternativa arbetsformer och elevdemokrati, skulle nu med marknadskrafternas hjälp konkurreras ut från skolan, menade anhängarna. Men åren gick och inget kunskapslyft gick att se och ju mer omfattande konkurrensen om eleverna blev, desto sämre blev resultaten.

Att det kunde vara marknadskrafterna som orsakat denna nedgång var naturligtvis omöjligt, resonerade anhängarna. Det måste vara något annat och hypoteserna har varit många. Nedgången har skyllts grundskolans införande, på Palme, på flumskolan och på kommunaliseringen.

Det senaste argumentet är att skylla på att det lanserades en ny kunskapssyn och en ny pedagogik i utredningen "Skola för bildning", som föregick 1994 års läroplaner. Den tesen drivs av Skogstad med flera på SvD Debatt 20/10. Samma argument finns i boken "Kunskapssynen och pedagogiken" som delvis har samma författare som SvD-artikeln. De hävdar att skolan genomsyras av en postmodern/relativistisk/konstruktivistisk kunskapssyn. Kärnan i den kunskapssynen är att all kunskap är relativ och att den inte kan överföras från en lärare till en elev.

Annons
X

Problemet för artikelförfattarna är att utredningen Skola för bildning inte genomsyras av den närmast kunskapsförnekande kunskapssyn som de påstår. Den utredningen går igenom det aktuella forskningsläget och den för ett utförligt och mångfacetterat resonemang om olika kunskapsformer och om hur elever lär sig.

"Fyra olika kunskapsformer diskuteras i betänkandet; fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det måste finnas en balans mellan dessa kunskapsformer eftersom de kompletterar varandra och utgör varandras förutsättningar." ¹

En av Skola för bildnings huvudtankar är att de föreslår en övergång till målstyrning. Det innebär att utredningen inte går in på hur undervisningen ska ske utan dessa frågor lämnar de i huvudsak över till lärarna att avgöra.

"Läroplanen skall ange de nationella målen, men den skall, till skillnad från tidigare, inte ge anvisningar om hur målen skall nås, det vill säga val av stoff, arbetssätt och arbetsmetod." ²

Skola för bildning förordar således ingen speciell pedagogik eller arbetsform som lärarna ska arbeta efter.

Även om kunskapssynen vore sådan som dessa debattörer påstår, kan de inte visa att den präglar lärarna och arbetet i skolan. Det räcker inte med att säga att "denna kunskapssyn påverkat generationer av lärare". Var finns forskningen som visar på det totala genomslaget i skolan? Jag hittar inget stöd för den hypotesen vare sig i boken Kunskapssynen och pedagogiken eller i författarnas olika artiklar.

Men Henrekson, Enkvist, Ingvar och Wållgren har en brasklapp i inledningen till sin bok där de motiverar varför de skrivit den.

"Samhället behöver få bredare bedömningar av ledande forskare om de sammantagna effekterna av ett antal samverkande faktorer. Även om det bara är möjligt att uppnå indiciebaserade bedömningar är det viktigt att etablerade forskare då och då tar sig för att göra sådana".

"Indicieartade bedömningar" kallas det tydligen när ledande forskare tycker till om olika saker.

Artikelförfattarna för också fram en rent konspirationsteoretisk tanke när de påstår att tjänstemännen på Skolverket gått bakom ryggen på utbildningsministern och skrivit in samma extrema kunskapssyn även i 2011 års läroplaner. Som bevis åberopar de en egen debattartikel.

Indicieartade bedömningar, avsiktliga misstolkningar och konspirationstankar, det är tydligen så som skoldebatten ska föras enligt dessa debattörer.

Sten Svensson
medlem i Nätverket för en likvärdig skola och skolpolitisk utredare Katalys

1 Skola för bildning. Sid 79.
2 Skola för bildning Sid 141.

Annons
X
Annons
X

Skoldebattören Sten Svensson skriver i en replik till ledande forskare att de ägnar sig åt indicieartade bedömningar, avsiktliga misstolkningar och konspirationstankar.

Foto: Privat, Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X