I coronakrisens spår har munskyddet blivit omtalat.
I coronakrisens spår har munskyddet blivit omtalat. Foto: AP

Över 130 länder kräver munskydd – men inte Sverige: ”Kan inte förstå”

En liten bit papper eller tyg orsakar debatter och sliter isär samhällen. Men fungerar munskydd mot covid-19? Och vem ska bestämma om de ska vara på eller av?

Uppdaterad
Publicerad

I maj testade de positivt för covid-19. Men de två frisörerna i Springfield, Missouri, hade jobbat på trots sina lindriga luftvägssymptom. Talat med kunder, färgat, permanentat och klippt hår dagarna i ända. Allt hade varit som vanligt, förutom på en punkt. Både frisörerna och deras 139 kunder hade haft munskydd.

När det stod klart att de två frisörerna arbetat med pågående covid 19-infektion smittspårades kunderna. Efter 14 dagar i karantän rapporterade ingen att de känt sig sjuka. 67 av kunderna accepterade att låta sig testas. Samtliga med negativa resultat.

Historien har publicerats av amerikanska Centers for Disease Control and Prevention och används nu som vetenskaplig ammunition av den svenska coronaoppositionen för att visa att munskydd fungerar och därför bör användas.

– Lägg därtill att den ena frisören smittade sin familj – alltså i en miljö där de inte bar munskydd, säger Lena Einhorn, doktor i virologi och en av de 22 forskare som i mitten av april gick ut och kritiserade den svenska coronastrategin signerad Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten.

Hon lägger också fram tyska Jena som bevis. Där ökade fallen dramatiskt innan munskyddstvång infördes och alltsammans klingade av, medan kurvan fortsatte uppåt som tidigare i andra kringliggande städer.

Dessutom presenterade tidskriften The Lancet en metaanalys av över 40 studier som fokuserat på sjukdomsförekomst med eller utan skydd. Och de kom fram till att särskilt ansiktsskydd med hög skyddsklass kan resultera i en kraftig minskning av risken för infektion.

Annons
I flera länder har färgglada och mönstrade munskydd blivit populära.
I flera länder har färgglada och mönstrade munskydd blivit populära. Foto: Eldar Emric/AP

Oavsett vad den samlade vetenskapen säger, så bär nästan hela världen dem. Ansiktsmaskerna. Men inte Sverige, heller inte i Finland, Norge och Baltikum (där smittan heller inte är lika utbredd). Det finns förstås otaliga maskbärare också här, många högljudda, men rekommendationer eller påbud från högre ort har hittills uteblivit. Istället svarade statsepidemiolog Tegnell som han brukar, när frågan om ansiktsmasker togs upp (som den brukar) i veckan. Att det krävs starkare evidens för att de ska ändra rekommendationerna gällande ansiktsmasker, men att de kan komma att omvärdera om situationen ändras markant. På hemsidan står att läsa: ”Det vetenskapliga underlaget är svagt när det gäller hur effektivt munskydd är mot smittspridning. Folkhälsomyndigheten avstår från att rekommendera allmänheten munskydd.”

Annons

Krav på munskydd

Annat är det i Frankrike och England. Där har man nyligen infört skärpta krav på att täcka både mun och näsa. I USA har president Trump, som tidigare närmast förlöjligat skydden, nu flera gånger setts med en svart mask över ansiktet även om han fortsatt sätter sig upp mot det tvång som råder i omkring hälften av landets delstater.

– Helt plötsligt måste alla ha munskydd, och som du vet så orsakar munskydd problem också. Med det sagt så tror jag på munskydd, jag tror att munskydd är bra, sa han till Fox News.

I Asien har masker varit legio i många år. I Hongkong, Sydkorea och Japan är det snarast norm att täcka mun och näsa på publika platser och särskilt inomhus. Redan innan Coronapandemin bar stora delar av befolkningen i Kinas storstäder mask på grund av dålig luftkvalitet, men också för att det anses ohövligt att hosta och nysa publikt.

Klarar då vanliga svenskar av att hantera dem rätt så att de inte blir mer av en risk än ett skydd? Nej, om du frågar team Tegnell. Ja, om du frågar Lena Einhorn eller någon av hennes numera 26 forskarkollegor som nyligen publicerade artikeln ”Obegripliga inslaget i kampen mot pandemin” på Aftonbladet debatt.

Annons

– Inte ens på sjukhus bär personalen munskydd, eftersom det är så stigmatiserat i Sverige. Om de gör det, blir de tittade snett på. Men jag fattar inte skepsisen, för det är en mycket billigare åtgärd än att stänga ned ett samhälle, säger Lena Einhorn och fortsätter:

– Argumentet om att det gör människor övermodiga är som att säga att du inte ska bära säkerhetsbälte, för då kör du för fort. Jag kan inte förstå resonemanget.

1/4

Mia Schrader och Sonya Sackman från Kiel i Tyskland på besök i Stockholm. Sonya upplever inte att munskydd är besvärligt och tycker att om det kan minska spridningen av coronaviruset så hon ser ingen anledning att inte bära det. Mia säger att hon är van från Tyskland där det är tvång i kollektivtrafiken, i början var hon rädd att folk trodde att hon själv bar på viruset, men numera upplever hon inte att folk bryr sig om hon har munskydd på dig.

Foto: Simon Rehnström
2/4

Helena och Alex Vasse bor i Aix-en-Provence, Frankrike. De är hemma i Stockholm på besök och säger sig vara chockade över hur nära varandra folk går på stan och att de inte heller bär munskydd som i Frankrike. Helena menar att det bara är att titta på siffrorna över antalet dödsfall i Sverige och ta ett större ansvar och bära munskydd.

Foto: Simon Rehnström
3/4

Michelle från Stockholm. Michelle vill minska stigmat kring munskydd i Sverige genom att bära det själv, i förlängningen hoppas han att det ska skydda människor ytterligare och minska smittspridningen.

Foto: Simon Rehnström
4/4

Anwar från Stockholm bär munskydd för att han är äldre och tillhör riskgrupp, han tycker det är beklagligt att man behövt införa munskyddstvång i andra länder men förstår samtidigt att det är nödvändigt då många annars inte tar det ansvaret. Han önskar att fler borde börja göra det här.

Foto: Simon Rehnström

Vetenskapen är ändå hyfsat överens. Masker minskar risken för smitta. Men däremot vilken sorts skydd som ska användas, av vem och i vilka situationer – debatteras hett och har blivit också en politisk vattendelare. Det gör inte saken enklare att även de tyngsta instanserna har vacklat. WHO var först mot, annat än för vårdpersonal och covidsjuka personer, men ändrade sig i början av juni och rekommenderar nu allmänheten att bära mask på platser med allmän smittspridning och där social distans är svår att upprätthålla. Amerikanska CDC hade utfärdat samma råd två månader tidigare.

Annons

När statsminister Stefan Löfven, som periodvis kritiserats för att ha varit osynlig under coronapandemin, i mitten av juli anlände till toppmötet i Bryssel för budget- och coronastödsförhandlingar kom han och Viktor Orbán utan munskydd. När de väl träffades öga mot öga under mötet bar alla skydd, även Stefan Löfven.

Ansiktsmask på eller av, det har varit en pågående diskussion sedan coronaviruset började spridas över världen i början av året. Att det nu kommer en andra debattvåg hör naturligtvis ihop med att flera länder bävar för en andra coronavåg som de gör vad de kan för att förhindra. I mitten av mars hade tio länder munskyddskrav. Nu ber eller kräver fler än 130 länder sina invånare att täcka mun och näsa i olika sammanhang.

Efter reklamen visas:
Så använder du ett munskydd på ett säkert sätt

Även svenskar ”drabbas” av masktvånget. Det syns inte minst i olika socialamediekanaler där glada semesterresenärer på väg mot ett soligt Europa publicerar bilder där de åker flyg, tåg och bussar iförda olika typer av masker. Att de ser glada ut på bild säger sannolikt inget om hur de skulle ha reagerat på ett reellt krav på ansiktsmask i kollektivtrafiken eller på offentliga platser på hemmaplan. Det är lätt att vara säker på sin sak – oavsett den grundar sig på estetik, politisk övertygelse eller uppfattning om hur väl man kan hålla sig ifrån smitta utan att täcka halva ansiktet. Något helt annat att gå runt med en pappers- eller tygbit i ansiktet. Men retoriken är högljudd på båda flankerna.

Annons
I Barcelona är munskydd ett krav.
I Barcelona är munskydd ett krav. Foto: Paco Freire/Sipa

Konservativa amerikanska republikaner säger nej tack, för de vill inte få sin frihet begränsad, liksom libertarianer i Storbritannien som gör sina röster hörda under parollen: ”Keep Britain Free”. De får dock genast mothugg av maskbärare som inte gillar det själviska beteendet utan kontrar: ”Mask it or casket” – i betydelsen att om du inte använder mask så riskerar du att dö.

Även om vissa vill likställa avsaknad av mask med att självmant krypa in i träfracken, så finns också andra typer av argument mot munskydd. Att de är obekväma, att det är svårt att andas, höra vad folk säger och läsa av ansiktsuttryck (ett argument som användes i debatten om hijab och burka) och att det görs historiska kopplingar till både kriminalitet och sjukdom. Redan under medeltiden användes ansiktsmasker av bland andra pestläkare. Men syftet med den karaktäristiska ”näbben” var inte enbart ett skydd, utan där fanns också plats för örter eller kryddor som lindrade stanken.

Annons
Pestdoktor i Marseille 1721
Pestdoktor i Marseille 1721 Foto: Wikipedia

Hur man såg på det estetiskt långnästa uttrycket förtäljer inte historien men dagens omdebatterade tygstycke har under våren blivit en modeaccessoar. Versace, Gucci, Louis Vuitton med flera av de stora modehusen har alla skapat kreativa ansiktsmasker som inte är skyddsklassade men väl håller böter – i Frankrike ”kostar” det 135 euro om man inte bär mask i offentliga inomhusmiljöer – och viss smitta stången. På Amazon säljs diverse olika ansiktsplagg prydda med klassisk Trump-retorik, trots presidentens egen ambivalens i frågan. (Förstås finns även Joe Biden-masker till försäljning, ett valår som detta.)

Här hemma rustar båda Facebookgrupperna ”Masks4all Sweden” (som vill ha maskkrav) och motståndarna ”Vi stöttar Anders Tegnell”. För vissa är evidensen glasklar – oavsett vilket läger man tillhör. Andra tvekar. En sak är i vilket fall säker, att om den ska på så ska både näsa och mun täckas. Och det hör inte alltid till vanligheterna.

Den brittiska tidningen The Spectator skriver fint om flanörer i Spanien (i Madrid ska alla över sex år ska ha munskydd ) som omsorgsfullt bär skydd när de promenerar ensamma, men som när de slår sig ned på en barstol i goda vänners lag låter masken falla. Risken är uppenbar, för det går som bekant varken att äta eller dricka med mask på.

Vad händer framöver? Blir det en höst med mössa och mask?

– Då måste politikerna fatta ett sådant beslut, säger Lena Einhorn.

I Milano hyllas vårdpersonalen bland annat med den här väggmålningen.
I Milano hyllas vårdpersonalen bland annat med den här väggmålningen. Foto: Claudio Furlan/AP

I flera länder har färgglada och mönstrade munskydd blivit populära.

Foto: Eldar Emric/AP

Mia Schrader och Sonya Sackman från Kiel i Tyskland på besök i Stockholm. Sonya upplever inte att munskydd är besvärligt och tycker att om det kan minska spridningen av coronaviruset så hon ser ingen anledning att inte bära det. Mia säger att hon är van från Tyskland där det är tvång i kollektivtrafiken, i början var hon rädd att folk trodde att hon själv bar på viruset, men numera upplever hon inte att folk bryr sig om hon har munskydd på dig.

Foto: Simon Rehnström

Helena och Alex Vasse bor i Aix-en-Provence, Frankrike. De är hemma i Stockholm på besök och säger sig vara chockade över hur nära varandra folk går på stan och att de inte heller bär munskydd som i Frankrike. Helena menar att det bara är att titta på siffrorna över antalet dödsfall i Sverige och ta ett större ansvar och bära munskydd.

Foto: Simon Rehnström

Michelle från Stockholm. Michelle vill minska stigmat kring munskydd i Sverige genom att bära det själv, i förlängningen hoppas han att det ska skydda människor ytterligare och minska smittspridningen.

Foto: Simon Rehnström

Anwar från Stockholm bär munskydd för att han är äldre och tillhör riskgrupp, han tycker det är beklagligt att man behövt införa munskyddstvång i andra länder men förstår samtidigt att det är nödvändigt då många annars inte tar det ansvaret. Han önskar att fler borde börja göra det här.

Foto: Simon Rehnström

I Barcelona är munskydd ett krav.

Foto: Paco Freire/Sipa

Pestdoktor i Marseille 1721

Foto: Wikipedia

I Milano hyllas vårdpersonalen bland annat med den här väggmålningen.

Foto: Claudio Furlan/AP