Annons

Spektakulära rymningar från Migrationsverket

Hjälp från utsidan, hot eller våld. 257 personer har rymt från Migrationsverkets fem stängda förvar i landet sedan 2010, visar SvD:s granskning.

Bakom de frihetsberövades rymningar finns spektakulära, men även våldsamma metoder.

Under strecket
Publicerad

Från rökbalkongen i Märsta förvar lyckades intagna såga sig ut och därefter ta sig vidare ut på taket till friheten. Säkerhetsåtgärder vidtogs efteråt.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 4

Gymmet på förvaret i Märsta blev scen för en spektakulär rymning. De intagna sågade sig ut och hittade ett för personalen okänt schakt där de kunde fly ut via taket.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 4

Trämurarna på rastgården på förvaret i Märsta har stålbarriärer högst upp, det har inte hjälpt. Ett 60-tal rymningar har skett i Märsta sedan 2010.

Foto: Lars PehrsonBild 3 av 4

Tommy Harnesk visar en sandlåda på rastgården. En intagen gömde sig i den när gården stängdes. Och lyckades på så sätt fly. Efter det har rutinerna ändrats.

Foto: Lars PehrsonBild 4 av 4

Från rökbalkongen i Märsta förvar lyckades intagna såga sig ut och därefter ta sig vidare ut på taket till friheten. Säkerhetsåtgärder vidtogs efteråt.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1
Från rökbalkongen i Märsta förvar lyckades intagna såga sig ut och därefter ta sig vidare ut på taket till friheten. Säkerhetsåtgärder vidtogs efteråt.
Från rökbalkongen i Märsta förvar lyckades intagna såga sig ut och därefter ta sig vidare ut på taket till friheten. Säkerhetsåtgärder vidtogs efteråt. Foto: Lars Pehrson

Det är 20 år sedan som Migrationsverket tog över förvarsverksamheten från polisen. Förvaren fungerar alltjämt som en plats för frihetsberövade individer som inte får stanna i Sverige.

De som sitter i något av Migrationsverkets fem förvar ska enligt utlänningslagen vara frihetsberövade. Det handlar om personer som har ut- eller avvisningsbeslut, där identitet i bland inte går att fastställa, eller där det föreligger en risk att personen avviker.

Ändå sker flera rymningar varje år.

För landets alla fem förvar handlar det om 257 genomförda rymningar sedan 2010. Vissa är mer spektakulära än andra, en del våldsamma och andra hotfulla. I vissa fall har personalen hittat en kofot som använts, i andra fall har personer utifrån fritagit intagna med stora yxor. I andra exempel har intagna använt stålsågar för att ta sig ut.

Annons
Annons

Gymmet på förvaret i Märsta blev scen för en spektakulär rymning. De intagna sågade sig ut och hittade ett för personalen okänt schakt där de kunde fly ut via taket.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

Olika val leder till olika konsekvenser. Det här beror lite på hur vi vill att förvarsverksamheten ska se ut.

Personal har även utsatts för våld och hot vid fritagningar och rymningar, visar SvD:s granskning.

På förvaret i Gävle den 20 november 2011 kastades rep över från utsidan. När personalen försökte hindra den intagne att rymma så klev en man upp på muren utifrån och sköt i luften med en pistol. Den intagne rymde med sin kumpan och personalen kontaktade bland annat Säkerhetspolisen, enligt den rapport som skrevs.

Flest rymningar har skett från det mindre förvaret i Kållered, Göteborg. Över 80 rymningar har skett därifrån. I Märsta, som har det största förvaret, har det skett ett 60-tal rymningar sedan 2010.

Gymmet på förvaret i Märsta blev scen för en spektakulär rymning. De intagna sågade sig ut och hittade ett för personalen okänt schakt där de kunde fly ut via taket.
Gymmet på förvaret i Märsta blev scen för en spektakulär rymning. De intagna sågade sig ut och hittade ett för personalen okänt schakt där de kunde fly ut via taket. Foto: Lars Pehrson

– Vi är låsta institutioner, som statens institutionsstyrelse, rättspsyk, kriminalvården. Ska man fråga vilken nivå av säkerhet vi ska ha, så är svaret att de inte ska kunna rymma. Så ser det ut, vårt uppdrag är att hålla dem här för att kunna verkställa utvisningsbeslut, säger Tommy Harnesk, chef på Migrationsverkets försvarsenhet i Märsta.

Varje genomförd rymning är ett misslyckande.

Så sent som i slutet av mars i år lyckades tre intagna på Migrationsverkets förvar i Märsta att rymma samtidigt. På något sätt hade de tre sågat sig ut från en rökbalkong och tagit sig vidare upp på taket. Larmen gick men personalen lyckas aldrig lokalisera de intagna.

Annons
Annons

Trämurarna på rastgården på förvaret i Märsta har stålbarriärer högst upp, det har inte hjälpt. Ett 60-tal rymningar har skett i Märsta sedan 2010.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 2

Tommy Harnesk visar en sandlåda på rastgården. En intagen gömde sig i den när gården stängdes. Och lyckades på så sätt fly. Efter det har rutinerna ändrats.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 2
Trämurarna på rastgården på förvaret i Märsta har stålbarriärer högst upp, det har inte hjälpt. Ett 60-tal rymningar har skett i Märsta sedan 2010.
Trämurarna på rastgården på förvaret i Märsta har stålbarriärer högst upp, det har inte hjälpt. Ett 60-tal rymningar har skett i Märsta sedan 2010. Foto: Lars Pehrson

Fallet ovan var dock inte det enda där flera personer lyckats rymma samtidigt från förvaret i Märsta. Några månader innan det, i oktober 2016, lyckades fem personer såga sig igenom en vägg i förvarets gym. Trots ett stort polispådrag återfanns ingen av personerna.

– Vi försöker jobba så att det inte sker rymningar. Varje genomförd rymning är ett misslyckande, så är det, säger Tommy Harnesk.

Samtidigt är de som är förvarstagna där enligt utlänningslagen. Personerna är frihetsberövade. Och förvaren är slutna, personerna är inte fria att gå ut i samhället.

– Det förekommer att de kan rymma på olika sätt, det har ni ju sett i er granskning. Vi jobbar proaktivt för att se hur det kan ske och var det kan ske. De sitter här 24 timmar om dygnet så de kan sitta här och klura och lura på grejer. Min upplevelse är att vi täppt till det mesta, men det finns inga garantier ändå, säger Tommy Harnesk.

Tommy Harnesk visar en sandlåda på rastgården. En intagen gömde sig i den när gården stängdes. Och lyckades på så sätt fly. Efter det har rutinerna ändrats.
Tommy Harnesk visar en sandlåda på rastgården. En intagen gömde sig i den när gården stängdes. Och lyckades på så sätt fly. Efter det har rutinerna ändrats. Foto: Lars Pehrson

Det sker till och från varje år, fritagningar och rymningar. Vad behövs för att hindra det?

– Migrationsverket har till exempel valt att inte använda taggtråd, man har höga plank istället. Olika val leder till olika konsekvenser. Det här beror lite på hur vi vill att förvarsverksamheten ska se ut, säger Harnesk.

Så det kommer uppifrån?

– Ja, det gör det.

Vad tycker du om det?

– Min uppfattning är att det är bättre om vi förhindrar att människor utsätter mina medarbetare för risker, om man kan göra det, säger Tommy Harnesk.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons