Annons

Demograf: Migration kan inte lösa problemen

Det är enbart en kortsiktig illusion när migration framstår som en demografisk lösning i Arbetsförmedlingens modell för sysselsättning och befolkning. Varför myndigheten presenterar missvisande modeller kring åldersstruktur och migration är svårt att förstå, skriver docent Martin Kolk i en replik.

Under strecket
Publicerad

Martin Kolk vid Stockholms Universitet.

Foto: Leila ZoubirBild 1 av 1

Martin Kolk vid Stockholms Universitet.

Foto: Leila ZoubirBild 1 av 1
Martin Kolk vid Stockholms Universitet.
Martin Kolk vid Stockholms Universitet. Foto: Leila Zoubir

REPLIK | SYSSELSÄTTNING

Mikael Sjöberg och Torbjörn Israelsson presenterar en rapport från Arbetsförmedlingen (SvD Debatt 19/3) där de bland annat argumenterar för att Sverige behöver kraftigt ökad invandring för att hålla kvoten mellan arbetande och icke arbetande i befolkningen konstant.

Demografer har sedan länge dokumenterat att ökad invandring inte kan balansera en åldersstruktur på sikt i ett land där medellivslängden ökar. De invandrare som Arbetsförmedlingen anser ska balansera en ökad andel äldre på 2020-talet börjar själva nå pensionsåldern på 2040-talet. Då behövs en ännu större grupp invandrare som ska balansera ökningen av nyblivna pensionärer, och processen upprepas varje generation med större nettoinvandring. Eftersom medellivslängden fortsätter att öka varje år måste dessutom invandringen i arbetsföra åldrar bli högre för varje extra levnadsår i den äldre befolkningen.

Annons
Annons

Att migrationens påverkan på den långsiktiga åldersstrukturen är ganska liten är välkänt i demografisk forskning. En rapport från forskningscentret Nordregio 2016 av Nora Sanchez Gassen och Timothy Heleniak illustrerar detta tydligt. I rapporten räknas ut hur mycket nettomigration som krävs för att hålla 2015 års åldersstruktur konstant i framtiden.

I Nordregios rapport görs vanliga demografiska framskrivningar, och forskarna visar att för att hålla Sveriges åldersstruktur år 2015 konstant fram till år 2080 så behövs 38,1 miljoner nettoinvandrare under perioden, och Sveriges befolkning 2080 blir 54,6 miljoner. Det rör sig alltså om en befolkningsökning på 450 procent. Åren kring 2080 behövs 1,5 miljoner nettoinvandrare varje år. Som jämförelse väntas världens befolkning öka med 47 procent till 2080. Ökningen blir så stor eftersom migration har en liten effekt på en befolknings åldersstruktur till skillnad mot förändrat barnafödande. Givet den stora nettomigration som behövs för att behålla en konstant åldersstruktur brukar demografer anse att migration inte är en lösning för utmaningar kring förändringar i åldersstruktur.

Forskarna från Nordregio utgår i sina beräkningar från en stabil ålderskvot, medan Arbetsförmedlingen använder sig av en stabil kvot mellan den arbetande och inte arbetande befolkningen. Då Arbetsförmedlingen i sin rapport antar att det åldersspecifika arbetskraftsdeltagandet inte förändras i framtiden är beräkningarna i praktiken mycket snarlika. Arbetsförmedlingen stoppar sin analys redan 2030, det vill säga innan deras hypotetiska invandrare har nått pensionsålder. Att migration framstår som en demografisk lösning i deras modell är därför enbart en kortsiktig illusion.

Annons
Annons

Att vi lever längre ska inte ses som ett problem utan som ett framsteg för mänskligheten. Den ökade medellivslängden är en positiv utveckling som vi behöver anpassa samhället till. Det finns snarare två huvudsakliga alternativ som mer direkt kan hantera de problem som tas upp i rapporten med en stigande medellivslängd. Antingen arbetar vi längre och/eller mer vilket också uppmärksammas av Arbetsförmedlingen, eller så överför vi mer resurser från de som arbetar till pensionärer (via skatter eller sparande).

Migration kan naturligtvis fortfarande spela en viktig roll för att möta andra framtida utmaningar, men kan bara marginellt påverka problem med en förändrad åldersstruktur. Det bör även beaktas att invandrare även är utvandrare, och (i synnerhet arbetskraftsinvandrare) oftast kommer från länder med en skevare åldersstruktur och lägre barnafödande än Sverige.

Ett flertal kvalificerade demografer arbetar vid landets universitet som skulle kunna påpeka det orimliga i analyserna. Expertisen finns även hos utredningsgrupper på andra myndigheter och hos författarna till en rad statliga utredningar som Arbetsförmedlingen kunnat ta hjälp av. Varför Arbetsförmedlingen presenterar missvisande modeller kring åldersstruktur och migration som avviker från etablerad samhällsvetenskaplig forskning är svårt att förstå.

Martin Kolk
docent i demografi vid Stockholms Universitet och Institutet för framtidsstudier

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons