Annons

”Demokraternas nederlag kan skapa öppning”

Särskilde åklagaren och Rysslandsutredaren Robert Mueller har vittnat inför kongressledamöter den 24 juli.
Särskilde åklagaren och Rysslandsutredaren Robert Mueller har vittnat inför kongressledamöter den 24 juli. Foto: Stefani Reynolds/Polaris/TT

Demokraternas politiska nederlag efter Mueller-förhören kan innehålla en viss öppning för fredsförhandlingar i Europa eftersom de ger Trump mer spelrum. Det gäller Ukraina där en avspänning skulle betyda oerhört mycket, skriver Jens Stilhoff Sörensen.

Under strecket
Publicerad

Jens Stilhoff Sörensen.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1

DEBATT | MUELLER-FÖRHÖREN

Det demokratiska partiets agerande i USA är farligt och djupt oansvarigt. För dem blev kongressutfrågningen av Robert Mueller just den politiska katastrof man kunde förväntat sig eftersom det helt saknas bevis för de påståenden som gjorts om att Trump skulle vara agent till Kreml eller att rysk påverkan skulle ha avgjort valresultatet 2016. Jag har skrivit om detta på SvD Debatt 7/4. Trots tre års utredning har man inte lyckats hitta något för det riksrättsåtal man så ofta talar om. Det har blivit en politisk charad. En del av de politiska utspelen kan tillskrivas cyniskt maktspel, personliga vendettor och narcissism men samtidigt splittrar frågan USA och det är tydligt att många ändå faktiskt tror på anklagelserna. Polariseringen har nått mycket farliga nivåer.

Riskerna med den politiska polariseringen finns även här i Europa och Sverige. Låsningen mellan olika läger där man vägrar samtala kan liknas vid vad den italienske kommunistiske politiske tänkaren Antonio Gramsci varnade för kunde uppstå under en organisk kris. Han beskrev tjugotalets Italien men problemet är likartat. En organisk kris är när det finns bristande legitimitet på olika områden. Om reaktionära och revolutionära krafter balanserar varandra och vägrar kommunicera eller kompromissa uppstår en låsning. Tillståndet är politiskt farligt och även känsligt för maktövertagande av en tredje kraft där processerna och dynamiken kan hamna helt utom kontroll. I en sådan situation är det nödvändigt att hitta tillbaka till dialog och kompromiss och inte minst till anständighet i det offentliga samtalet. Tyvärr finns inga tecken på insikt kring detta.

Annons
Annons

Farorna med den ansvarslösa politiken finns på både globalt och nationellt plan. Den globala faran gäller det nya kalla krig som pågår mellan Väst och Ryssland (se mina artiklar 8/10-18 och 11/1-19). Vi befinner oss i en ny kärnvapenkapprustning och med brutna diplomatiska förbindelser som skapat överhängande risker för misstag med katastrofala konsekvenser. Incidenter inträffar regelbundet. Senast i förra veckan i Sydöstasien där Sydkorea öppnat varningseld mot ryska och kinesiska stridsflyg. De främsta riskerna är dock i Ukraina och Syrien. Just på grund av risken för konflikt mellan kärnvapenmakter är det av yttersta vikt att USA:s president har möjlighet att förhandla med Ryssland. Men Trump hindras i detta av de anklagelser som riktats genom Russiagate och i USA har det Demokratiska partiet nu blivit en av de mest krigshetsande krafterna tillsammans med de stora mediekanalerna. Här har de hamnat på samma sida som de neo-konservativa hökar som Trump försökt kontrollera, delvis genom att ge dem politiska positioner.

I stället för att rannsaka sin valförlust har demokraterna använt Ryssland och Russiagate som instrument att försöka få makt och struntat i de skador detta genererar. Mediernas okritiska följsamhet har inte varit till hjälp.

Mitt i detta allvarliga läge finns det dock en ljuspunkt som det nu gäller att ta till vara på. Demokraternas politiska nederlag efter Mueller-förhören kan innehålla en viss öppning för fredsförhandlingar i Europa eftersom de ger Trump mer spelrum. Det gäller Ukraina där en avspänning skulle betyda oerhört mycket.

Annons
Annons

Jens Stilhoff Sörensen.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1

Ukrainas nyvalde president Volodymyr Zelenskyj gick till val på två löften: att medla fred med Ryssland och att bekämpa korruption. Han har vissa likheter med Trump i att han kom till makten helt utanför de vanliga kanalerna. Precis som Trump var han en politisk outsider som folket satte sin tillit till gentemot ett misstrott etablissemang och de har båda vana från tv-underhållning. Han är komiker och regissör och känd från en mycket populär tv-serie där han spelar en lärare som blir president med hjälp av sina studenter. Sensmoralen är att vem som helst kan bli president och att man inte behöver mäktiga oligarker. I tv-serien måste han lära sig hur han ska bete sig mot utländska statsmän men i verkligheten måste han främst hitta ett sätt att balansera mellan interna och internationella motstridiga grupperingar.

Zelenskyjs löfte till trots finns det nämligen starka krafter både i Ukraina och i Väst som inte vill ha någon avspänning. I Ukraina finns beväpnade ultranationalister som passionerat hatar Ryssland och i USA finns grupperingar inom vapenindustrin och säkerhetsetablissemanget som ser ett möjligt ryskt-ukrainskt närmande som hot mot Natos eller vapenindustrins intressen. Samtidigt fick Zelenskyj ett starkt mandat i våras som återigen bekräftades i parlamentsvalen nu den 21 juli med stor valseger för hans parti. Det var endast i västra Ukraina han förlorade.

Bland de internationella intressena har det nu skett en förskjutning. På grund av fiaskot med Muellerförhören har Trumps ställning stärkts. Därmed kan det finnas en öppning för samtal med Ryssland och för amerikanskt stöd till Zelenskyj att förhandla. En sådan förhandling kommer inte att beröra Krim, men det kan beröra östra Ukraina, minoritetsrättigheter och ekonomiska relationer.

För den ukrainska befolkningen är läget kritiskt. Landet är helt beroende av stödlån från IMF och konflikten plågar landet. Men en sådan öppning i Ukraina skulle också kunna bidra till internationell avspänning och påbörja en positiv spiral. Allt politiskt och diplomatiskt stöd som kan komma från EU och Europa vore här viktigt. Om man återigen missar den här möjligheten fortsätter vi leva i en mycket farlig situation.

Jens Stilhoff Sörensen
docent och lektor i globala studier, Göteborgs universitet, associerad seniorforskare vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP)

Jens Stilhoff Sörensen.
Jens Stilhoff Sörensen. Foto: Pressbild
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons