Annons

Demokratibrott kan straffas med frysta EU-bidrag

Ursula von der Leyen, ny ordförande för EU-kommissionen.
Ursula von der Leyen, ny ordförande för EU-kommissionen. Foto: Zheng Huansong

EU-länder som inte följer demokratins spelregler ska få EU-bidrag som jordbrukstöd och regionalbidrag indragna. Det är nu alla EU-länder beredda att gå med på – även Ungern och Polen, säger Finlands statsminister Antti Rinne som försöker driva igenom ”budgetstraffet” i EU.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

BRYSSEL I en intervju i finska YLE bekräftade statsminister Rinne att alla EU-länder nu är redo att gå med på ett mycket kontroversiellt förslag: att använda EU-budgeten som slagträ och straffverktyg mot enskilda EU-länder.

Förslaget går ut på att villkora EU-bidragen – som jordbruksstöd, regionalstöd och andra EU-pengar – mot rättsstatsprinciper som till exempel att länderna har oberoende medier och rättsväsenden.

– Målet är inte att spika upp ett enskilt EU-land på väggen, utan att försvara vanliga EU-medborgare från despotismen i att inte följa rättsstatsprinciperna, sade den finske statsministern.

Men det är inte en hemlighet att förslaget tillkommit för att stävja utvecklingen i två enskilda EU-länder: Ungern och Polen.

Ungern och Polen har på senare år anklagats hårt av EU-kommissionen, som kontrollerar att alla EU-länder följer unionens regler och gemensamma, grundläggande värderingar, för att just urholka rättsstatsprinciperna.

Bland annat så har regeringarna i Warszawa och Budapest tagit större regeringskommando över ländernas domstolar, medier, centralbanker och skatteväsenden. Den ungerske premiärministern Viktor Orbán har till och med sagt att han vill skapa en ”icke-liberal” demokrati i stil med Turkiet, Ryssland eller Kina.

Annons
Annons

Men det finns idag inget straffsystem som kan bita på EU-länder som bryter mot unionens grundläggande värderingar.

Att införa nya straffsystem i EU:s verktygslåda kräver nämligen att alla EU-länder går med på detta – alltså även de länder som de nya straffverktygen potentiellt sett skulle användas mot. Sannolikheten att Ungern och Polen skulle rösta för ett system vars garn de själva skulle fastna i har tett sig mycket liten.

Men den nya ordföranden för EU-kommissionen, tyskan Ursula von der Leyen, som tillträder sitt nya jobb den 1 november, har hållit en mjukare ton mot Ungern och Polen än dagens EU-kommission.

Det är inte heller en hemlighet att hon bara lyckades övertalade Polens regering att stödja hennes utnämning till EU-kommissionsordförande genom att lova att den kommissionär som hårdast drivit korståget mot Polen kring rättstatsfrågan, nederländaren Frans Timmermans, inte skulle få fortsätta med frågan under hennes ordförandeskap.

Under ett två timmar långt framträdande i EU-parlamentet duckade Ursula von der Leyen också på varje fråga om Polen och Ungern och demokratiska spelreglerna, och svarade i stället enträget att alla EU-länder regelbundet borde demokratigranskas.

Finland är just nu EU:s ordförandeland och kampanjar hårt för att få med sig de andra EU-ländernas regeringar kring att villkora EU-budgeten med demokratiregler.

Andra förslag som dykt upp i omgångar i Bryssel, är att EU-bidrag ska dras in för länder som vägrar att ta emot flyktingar – även där med Ungern och Polen som måltavlor – och att länder som inte lever upp till klimatmål som Parisavtalet ska se sina bidrag minska.

Men ingen av dessa två villkor har ännu dykt upp som konkreta, formella lagförslag.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons