Annons

”Demokratin måste pausas för att lösa klimatkrisen”

Ett elitstyre är bättre än demokrati – i alla fall om världen ska lyckas lösa den akuta klimatkrisen, enligt professor Jørgen Randers. Flera klimatexperter lyfter fram en tydlig förebild: diktaturen Kina.

Under strecket
Publicerad

Jørgen Randers, professor i klimatstrategi vid Handelshögskolan BI i Oslo, är en av förespråkarna för ett slags ”klimatdiktatur”. Han ser Kina som en förebild.

Foto: Wikimedia Commons och AP Bild 1 av 4

I Peking, Daijia Lake Park in Wuhan, har det lokala styret uppmuntrat plantering av skog för att förbättra den lokala miljön.

Foto: IBL Bild 2 av 4

The Nanjing Green Towers är Kinas första satsning i sitt slag. Varje dag ska 1 100 träd ge omkring 60 kilo syre och absorbera koldioxid.

Foto: Zuma Press/ IBL Bild 3 av 4

Två höghus i Nanjing ska ge staden bättre luft genom sin gröna växtlighet. Där ska finnas allt från lägenheter till butiker och restauranger.

Foto: Zuma Press/ IBL Bild 4 av 4

Jørgen Randers, professor i klimatstrategi vid Handelshögskolan BI i Oslo, är en av förespråkarna för ett slags ”klimatdiktatur”. Han ser Kina som en förebild.

Foto: Wikimedia Commons och AP Bild 1 av 1
Jørgen Randers, professor i klimatstrategi vid Handelshögskolan BI i Oslo, är en av förespråkarna för ett slags ”klimatdiktatur”. Han ser Kina som en förebild.
Jørgen Randers, professor i klimatstrategi vid Handelshögskolan BI i Oslo, är en av förespråkarna för ett slags ”klimatdiktatur”. Han ser Kina som en förebild. Foto: Wikimedia Commons och AP

Debatten om demokratins vara eller icke vara har gått het sedan SvD besökte Håkan Juholt på Island. Bland segerrusiga och fotbollstokiga islänningar förutspådde han att Sverige inom en mansålder blir en teknokrati:

– Det är så in i helvete sorgligt. Jag är ledsen att säga det, men jag är hundra procent säker. Vi håller på att avveckla demokratin, sa han.
Men medan den förre S-ledaren varnade för expertstyre, finns de som efterfrågar det. Inte minst inom klimat- och miljökretsar.

Ett känt namn i debatten är biokemisten James Lovelock som uttryckt att ”människans tröghet” utgör ett hinder, samt att klimatkrisen är att likna vid ett krig – då demokratin måste sättas på paus för ett tag.

En annan förespråkare för ett slags ”klimatdiktatur” är Jørgen Randers som är professor i klimatstrategi vid Handelshögskolan BI i Oslo. Hans huvudpoäng är att problemen med den globala uppvärmningen är så allvarliga och akuta att vi inte kan invänta att demokratin får ha sin gång:

Annons
Annons

I Peking, Daijia Lake Park in Wuhan, har det lokala styret uppmuntrat plantering av skog för att förbättra den lokala miljön.

Foto: IBL Bild 1 av 1

– Klimatkrisen kräver en lösning som är lite dyrare och lite mer opraktisk på kort sikt. Och det kortsiktiga är det människor ser. Därför kommer den politiker som presenterar en långsiktig lösning att mista sitt jobb, säger han.

För att exemplifiera går han till sitt hemland, Norge, där en stor andel av befolkningen jobbar inom gas- och oljeindustrin. Som ny ledare för Arbeiderpartiet sa Jonas Gahr Støre för några år sedan att det var tid att ta fram en plan för hur landet på ett välordnat sätt skulle kunna avsluta produktionen av olja och gas:

– Då brölade de 250 000 människorna som arbetar i de här näringarna samstämmigt att de inte ville ha någon sådan diskussion. Det handlade om deras jobb. Jag menar att det är ett typexempel på en demokratisk reaktion.

Han fortsätter:

– Frågar du svenskar och norrmän om de är villiga att avstå konsumtion eller betala högre skatt för att lösa ett problem för barn och barnbarnen – då svarar dessvärre de nej.

I Peking, Daijia Lake Park in Wuhan, har det lokala styret uppmuntrat plantering av skog för att förbättra den lokala miljön.
I Peking, Daijia Lake Park in Wuhan, har det lokala styret uppmuntrat plantering av skog för att förbättra den lokala miljön. Foto: IBL

Randers slutsats blir alltså att ett elitstyre med flertalets bästa för ögonen vore den ultimata lösningen i kampen för klimatet. Men han tillstår att det är svårt att hitta ett ord som inte skrämmer folk.

– Den minst dåliga lösningen vore att kalla det ”planekonomi”.

Fördelen med ett centraliserat toppstyrt system är att när de väl bestämmer sig så går det ganska snabbt. Det finns ingen opposition som bråkar.

Annons
Annons

The Nanjing Green Towers är Kinas första satsning i sitt slag. Varje dag ska 1 100 träd ge omkring 60 kilo syre och absorbera koldioxid.

Foto: Zuma Press/ IBL Bild 1 av 2

Två höghus i Nanjing ska ge staden bättre luft genom sin gröna växtlighet. Där ska finnas allt från lägenheter till butiker och restauranger.

Foto: Zuma Press/ IBL Bild 2 av 2

Du tror inte att demokratin har någon som helst chans att lösa klimatkrisen?

– Inte i tid. Att lösa klimatkrisen är detsamma som att stoppa användningen av olja, kol och gas. Det är klart att demokratin kommer att göra det – till slut. Men inte utan att vi får svåra klimatproblem, långt värre än i dag.

Jørgen Randers nämner diktaturen Kina som en förebild. Kommunistpartiet styr och har styrka att fatta de beslut man anser krävs.

– Hade det inte varit för att jag tror att Kina kommer att leda kampen så hade vi varit ännu värre ute, säger han.

Även Anders Wijkman, tidigare ordförande i Miljömålsberedningen där sju partier enades om Sveriges klimatmål och nu ordförande i Romklubben och Climate-KIC, framhåller Kinas höga klimatambitioner.

Enligt honom sätter landet upp ”mycket tuffare mål än vad vi någonsin har haft i Europa”. Ett skäl han ser är hälsofrågan, som läget är nu håller man på att ”förgifta” sin egen befolkning. Ett annat är att de flesta i landets ledning har naturvetenskaplig utbildning, till skillnad från västvärldens politiker.

– Fördelen med ett centraliserat toppstyrt system är att när de väl bestämmer sig så går det ganska snabbt. Det finns ingen opposition som bråkar, säger han.

1/2

The Nanjing Green Towers är Kinas första satsning i sitt slag. Varje dag ska 1 100 träd ge omkring 60 kilo syre och absorbera koldioxid.

Foto: Zuma Press/ IBL
2/2

Två höghus i Nanjing ska ge staden bättre luft genom sin gröna växtlighet. Där ska finnas allt från lägenheter till butiker och restauranger.

Foto: Zuma Press/ IBL

Enligt Wijkman ligger grunden till dagens problem i den kortsiktighet som råder inom såväl politik som ekonomi. Att vi avreglerade det finansiella systemet i mitten av 80-talet utan att därefter bygga globala regelverk har varit förödande, menar han:

– Vi skulle behövt regleringar för klimatutsläpp, exploatering av skog, jordbruksmark och gruvor, fisket, kemikalier – med mera. Det som i dag är reglerat på nationell nivå, efter decenniers kamp, måste regleras på internationell nivå. EU:s regler räcker inte.

Annons
Annons

Anders Wijkman framhåller två viktiga löften från den konventionella ekonomin. Dels nedsippringsteorin – så småningom skulle alla få det bättre. Dels miljön, som blir sämre inledningsvis, men sedan ska hämta sig när människor kan betala för en renare värld:

– Det kan möjligen stämma lokalt, som i Stockholm. Men globalt gäller det inte. Se bara på klimatet, utarmningen av jordbruksmarken och den biologiska mångfalden, säger han och framhåller politikernas tystnad som en central stötesten.

– Inget politiskt parti lyckas fånga upp att den konventionella ekonomin inte fungerar – att vi har fel ekonomisk modell. Det är ett sjukt system. Men ingen talar om det i tillräckligt klar kontext.

Jørgen Randers hoppades länge, då miljökampen var yngre, att människor skulle förändra sitt kortsiktiga beteende när krisen blir tillräckligt allvarlig. Det tror han inte längre.

– Det är fortfarande bara fem, tio procent av befolkningen som kan tänka sig att betala lite mer nu för att framtiden ska bli hållbar. Jag är medveten om betydelsen av ett folkstyre och jag vet att det är hopplöst att prata om det här utan att bli missförstådd.

– Likväl tycker jag att vi måste prata om det.

Klimatkollen med Jenny Stiernstedtsvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons