Annons

Demonstranterna nöjer sig inte med Macrons reträtt

Proteströrelsen Gula västarna fick sin vilja igenom – men är ännu inte nöjda. Beslutet om att bränsleskatten inte blir av välkomnas, men mer behövs för att stävja den folkiga ilskan.

– Jag tror att det här kommer allt för sent, säger Jacline Mourad, en av demonstranterna.

Under strecket
Publicerad

Våldsamma protester har de senaste tre veckorna lamslagit Frankrike. Det hela började med förslag på höjd bränsleskatt – idag är det folkliga missnöjet allomslutande.

Foto: Michel Euler/AP Bild 1 av 1

Våldsamma protester har de senaste tre veckorna lamslagit Frankrike. Det hela började med förslag på höjd bränsleskatt – idag är det folkliga missnöjet allomslutande.

Foto: Michel Euler/AP Bild 1 av 1
Våldsamma protester har de senaste tre veckorna lamslagit Frankrike. Det hela började med förslag på höjd bränsleskatt – idag är det folkliga missnöjet allomslutande.
Våldsamma protester har de senaste tre veckorna lamslagit Frankrike. Det hela började med förslag på höjd bränsleskatt – idag är det folkliga missnöjet allomslutande. Foto: Michel Euler/AP

Under onsdagen kom beskedet att Frankrikes president Emmanuel Macron stryker den planerade höjningen av bränsleskatt efter de historiska protesterna som pågått under tre veckas tid runt om i Frankrike.

– Regeringen är redo för dialog och vill visa det genom att den här skattehöjningen har strukits från 2019 års budget, sa premiärminister Eduard Philippe till pressen under onsdagen.

Beskedet innebär vidare eftergifter från regeringen – under tisdagen var budet att skattehöjningen skulle skjutas upp sex månader – men nu stryks den alltså helt. Den franska bensinen kommer att förbli beskattad med 64 procent, en skattesats som med dagens priser innebär att en liter bensin kostar motsvarande runt 15 kronor.

De senaste veckorna har Frankrike lamslagits av landsomfattande protester där hundratusentals demonstranter som kallar sig Gilets jaunes, De gula västarna, blockerat vägar och skanderat slagord.

Annons
Annons

Under torsdagen gick polisen i Paris ut och uppmanade restauranger och butiker längs paradgatan Champs-Élysées att hålla stängt under lördagen då nya protester väntas.

I lördags nådde demonstrationerna ett klimax i Paris där demonstranter drabbade samman med kravallpolis och satte eld på bilar och byggnader i området runt stadens kända Triumfbåge. 412 personer greps varav 363 ännu var frihetsberövade på onsdagen, i vad som beskrivs som de våldsammaste upploppen på flera decennier.

Men trots onsdagens besked om att bränsleskattshöjningen inte blir av visar de våldsamma demonstrationerna inga tecken på att mattas av. De gula västarna välkomnar beslutet – men meddelar att de ännu inte är nöjda.

– Jag tror att det här kommer allt för sent, säger Jacline Mourad, en av De gula västarna till nyhetsbyrån, AP.

Jacline Mourad säger att de olika grupperna av demonstranter som organiserats kommer att besluta vad de nu vill göra oberoende av varandra, och hon tror att många kommer vilja fortsätta att demonstrera:

– Det här är ett steg i rätt riktning men enligt mig kommer det inte att fundamentalt ändra något för rörelsen, fortsätter hon.

Det kan tyckas förvånande att demonstranterna fortsätter trots att de fått sin vilja igenom – men den folkliga ilskan handlar om långt mer än en skattesats.

Stigande matpriser, hyror som skjuter i höjden och massiv arbetslöshet var några av de ingredienser som tillsammans hade byggt upp ilska runt om i Frankrike när protesterna startade den 17 november.

På landsbygden och i städerna, unga och gamla, lågutbildade och akademiker – över hela det politiska spektrat fanns fransmän som hade svårt att få ekonomin att gå ihop.

Annons
Annons

2017 gick Emmanuel Macron till val på att han skulle reformera Frankrikes ekonomiska system och göra stora förändringar i välfärdspolitiken. En av Macrons första åtgärder efter tillträdandet på presidentposten var att slopa delar av Frankrikes tidigare förmögenhetsskatt, ett beslut som snabbt gav honom öknamnet ”de rikas president”.

Förslaget om höjd bränsleskatt blev gnistan som tände det sjudande missnöjet. Macron menar att bränsleskatten skulle vara en nödvändig åtgärd för att tackla klimatförändringarna. De gula västarna håller med om att det är ett viktigt syfte, men håller däremot inte med presidenten om metoden som de menar främst drabbar de redan fattiga.

– Eliten pratar om slutet på jorden som vi känner den, vi pratar om slutet på månaden, sa en demonstrant i gula västarna i en tidigare intervju med franska tidningen Le Monde.

Demonstrationerna har mer och mer kommit att handla om ett förkastande av hela Macrons fiskala politik, och flera samhällsgrupper demonstrerar ännu oberoende av bränsleskatten.

Studenter vill se en förändring av utbildningssystemet, lastbilsfacket uppmanar till körstrejk och det största fackförbundet för lantbrukare, FNSEA, har utlyst ett antal strejker nästa vecka.

Demonstrationerna är mittenpolitikern Macrons största politiska kris sedan han tog över presidentämbetet 2017. Hans opinionssiffror har störtdykt under demonstrationerna och endast 23 procent av fransmännen uppger nu att de är nöjda med Macrons presidentskap, vilket är hela 6 procentenheter lägre än föregående vecka.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons