Annons

Janerik Larsson:Den amerikanska skräcken för invandring

  On the 20th day of a partial government shutdown, federal employees rally at the Capitol to protest the impasse between Congress and President Donald Trump over his demand to fund a U.S.-Mexico border wall, in Washington, Thursday, Jan. 10, 2019
On the 20th day of a partial government shutdown, federal employees rally at the Capitol to protest the impasse between Congress and President Donald Trump over his demand to fund a U.S.-Mexico border wall, in Washington, Thursday, Jan. 10, 2019 Foto: J. Scott Applewhite
Under strecket
Publicerad

Jag får i stort sett varje dag mejl från läsare. Det gillar jag !

Det är ofta bra lästips, ibland påpekanden om ”tryckfel” och ibland resonemang som i detta mejl som kom för någon timme sedan:

Jag tillhör dem som med intresse läser många av dina bidrag i Svenskan, men främst de som gäller amerikansk politik. I gårdagens ”Konsten att förstå Trump” gjorde du en utmärkt bakgrundsbeskrivning av Donald inför dagens akuta situation och de närmaste 2 åren.

Men något som förvånar mig är att Demokraterna tycks missa några uppenbara och lättkommunicerbara argument rörande muren och den illegala invandringen, varav flera av dem även lätt borde kunna uttryckas på Trumps egen nivå.

I en artikel den 8 jan. hos CNBC av Carmen Chappel gäller rubriken att merparten (2/3) av den illegala invandringen inte kommer genom den södra gränsen. Enligt DHS bestod, under det fiskala 2017,  inte mindre än 701 900 personer av sådana som ”overstayed their visas”, vilket var mer än dubbelt så många än de 300 000 som beräknades ha kommit via den södra gränsen.   Fråga: Varför är dessa ingen säkerhetsrisk?

Annons
Annons

Vidare sägs att ”The Office of Managemet and Budget” i ett brev till Capitol Hill påpekat att det begärda beloppet endast räcker till en mur för endast en mindre del av den 2000 miles långa gränsen. Jag googlade på detta och enligt Washington Post igår skulle Trumps begärda belopp endast räcka till ca 230 miles och kräva 10 000 arbetare 2 år att bygga. Men då återstår sedan ca 800 miles oskyddat.  

Om en mur endast kan skydda emot 1/3 av den totala illegala invandringen och det dessutom dröjer åratal innan muren, endast delvis, är på plats - så måste väl frågan ställas Hur rimligen ett beslut idag att senarelägga ett beslut om muren någon månad rimligen kan hävdas äventyra den nationella säkerheten på kort sikt?

Om inte Demokraterna skulle kunna få ut någonting effektivt och slagkraftigt utav något av detta, dvs hitta några argument i st f att endast säga Nej till  Muren - så förblir jag tvivlande och förundrad över de många märkliga inslagen i amerikansk politik.

Om detta kan jag bara säga att det finns så många aspekter på detta med invandringen till USA att den nu pågående konflikten lättast förstås i ett längre historiskt perspektiv.

Jag har berört frågan tidigare och ska nu lyfta fram några av dessa tidigare kommentarer därför att det kan bidra till att sätta in dagsdebatten i ett sådant perspektiv.

Först denna:

Sanningen om Frihetsgudinnan

Frihetsgudinnan i New Yorks hamn är en symbol för en tanke som är väldigt fin, men som inte är särskilt sann..

Sanningen om USAs syn på invandring är nämligen - något förenklad - den raka motsatsen mot Frihetsgudinnans välkomnande.

Annons
Annons

Det har alltid funnits en stark aversion i USA mot nya invandrare.

En god källa är Peter Schrags bok ”Not Fit for Our Society: Immigration and Nativism in America” (2011).

Läser man den blir det så mycket lättare att förstå exempelvis president Trumps aversion mot invandring - det handlar inte bara om islamofobi.

Men ett annat sätt att se på saken är att studera hur många ”amerikanska” Nobelpris som gått till invandrare.

Jim Pethokoukis på amerikanska tankesmedjan American Enterprise Institute skriver om invandrade entreprenörers betydelse för USA.

Här från februari 2017:

Frihetsgudinnans dubbla budskap

Frihetsgudinnans välkomnande budskap är både sant och falskt.

Jag har berört detta tidigare men jag läste just ett intressant reportage i Boston Globe.

Det handlar om en anti-invandringskampanj i Boston för hundra år sedan.

On February 5, 1917, the restriction advocates scored their first big win with the passage of the federal Immigration Act of 1917. Getting the law approved required a congressional override of a presidential veto. The sweeping law opened a new epoch in the nation’s handling of immigration.

Under den republikanska primärvalskampanjen skrev jag t ex:

”De republikanska presidentkandidaterna skriker sig hesa med olika förslag.

Donald Trump menar att alla muslimer i USA bör registreras. Jeb Bush tycker USA endast för släppa in kristna från Syrien.

Bilden av USA som ett tolerant och öppet samhälle har sällan varit sann.

Många har kanske glömt hur det var under andra världskriget:

Over 127,000 United States citizens were imprisoned during World War II. Their crime? Being of Japanese ancestry. Despite the lack of any concrete evidence, Japanese Americans were suspected of remaining loyal to their ancestral land.

Annons
Annons

I USA just nu finns det en stark opinion som vänder sig mot presidentens politik mot flyktingar och invandrare men det finns tveklöst också de som nu liksom för hundra år sedan håller med om att USA inte vill ha några fler flyktingar, inga fler invandrare.

Här i september 2016:

Kristina från Duvemåla i dagens debatt

”Kristina från Duvemåla” har varit helgens kulturella upplevelse.

Utvandring är ju ett på flera sätt aktuellt ämne.

Men det jag kom att tänka på efter föreställningen handlade inte om den högaktuella europeiska debatten om flyktingvågen utan om den amerikanska debatten just nu.

Kristina och Karl-Oskars resa till USA i mitten av 1800-talet handlade om en resa till ett land som till stora delar var en ganska obefolkad kontinent och miljoner följde de svenska utvandrarna i spåren.

Då fanns inte dagens amerikanska välfärdsstat. Vi svenskar tror ibland att USA inte har en sådan, men det är en missuppfattning. Den ser förvisso inte ut som den svenska, men det finns ett mycket omfattande system för välfärdstjänster som ryms i den mycket skuldtyngda amerikanska statsbudgeten.

Medan vi diskuterar EUs hanteringsproblem pågår i USA i uppstartsfasen till presidentvalet i november nästa år en debatt som i hög grad handlar just om invandringen som ett hot mot den amerikanska välfärdsstaten – ja som ett hot mot de amerikanska medborgarna i stort.

Det är den ledande republikanske presidentkandidaten Donald Trump som på grövsta tänkbara sätt förolämpat i första hand alla mexikanska invandrare.

USA har många illegala invandrare - 11 miljoner är en siffra som ständigt nämns men jag undrar hur säker den är. Det speciella med dessa illegala invandrare är att de i hög grad är föräldrar till amerikanska medborgare eftersom den amerikanska grundlagen stadgar att envar som föds i USA automatiskt blir medborgare.

Annons
Annons

Trump har nu utlovat dels att han snabbt ska slänga ut de 11 miljonerna illegala, dels att han ska se till att den amerikanska författningen ändras så att alla som föds i USA inte automatiskt blir medborgare.

Inget av löftena torde komma att genomföras även om Trump blir president. I synnerhet inte grundlagsförändringen.

Men det skrämmande är att i huvudsak alla andra republikanska kandidater undviker att ta debatt med Trump om hans galna idéer. Även i det demokratiska lägret finns en påtaglig aversion mot att ta debatten.

Det beror givetvis på att det finns en ganska stor opinion som är oroad över vad de föreställer sig vara invandringens effekt på deras förmåner och inkomstutveckling.

Bilden av USA som ett land som alltid välkomnat invandrare är felaktigt. Den invandringsfientliga opinionen nu har uppträtt många gånger tidigare i amerikansk historia, även långt innan den stora välfärdsstaten hade utvecklats.

Till Trumps lista av utlänningshatande förslag finns också protektionism (riktad mot Kina och Japan i första hand) samt den helt galna tanken att bygga en järnridå från kust till kust längs USAs södra gräns.

Så vill man oroa sig för synen på flyktingar och invandrare behöver man inte bara titta på EUs politiska process. USA har bara tagit emot en handfull flyktingar från krigets Syrien. President Obama har nu utlovat en diminutiv ökning av flyktingmottagandet därifrån.

Detta är bakgrunden till det som läsarmejlet handlar om. Demokraterna vill helst fokusera på de negativa effekterna av de av Trump paralyserade delarna av den amerikanska statsförvaltningen. Att i alltför hög grad ”ställa sig på invandrarnas sida” är varken nu eller någon gång tidigare ett vinnande argument i amerikansk debatt. Det är, tror jag, skälet till att demokraterna undviker den diskussion de skulle kunnat driva om vad Trumps murbygge i praktiken skulle handla om.

Argumenten i läsarmejlet är utomordentligt kloka, men de syns i stort sett inte till i debatten.

Det handlar nämligen inte om en mur utan om en symbolik, en oro för en invandring som på olika sätt hela tiden förändrar USA.

Jag brukar berätta för vänner om ett middagssamtal i Palo Alto hösten 1973 då jag studerade på Stanford. Samtalet ägde rum hos en professor jag kände och alla runt bordet utom jag var amerikaner.

En av middagsgästerna tog upp problemet med invandringen som bidrog till att huspriserna i Silicon Valley ökade så snabbt. Det handlade inte minst om de som kom från de näraliggande amerikanska delstaterna på jakt efter bättre jobb och högre löner.

– Det kommer just nu alldeles för många från Oregon.

Eftersom jag inte kände de andra gästernas bakgrund men ändå var väl medveten om att mycket få i Palo Alto var födda och uppvuxna där frågade jag varifrån personen som klagade kom ifrån.

Från Oregon...för några år sedan, var svaret.

Därefter bytte vi samtalsämne.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons