Annons

Janerik Larsson:Den briljante David Brooks

 Demonstrators gather outside the International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia before the trial of former Bosnian Serb President Radovan Karadzic, in The Hague, Netherlands, Thursday, March 24, 2016. Karadzic is blamed for a deadly campaign of sniping and shelling in the capital, Sarajevo, and the 1995 murders of 8,000 Muslim men and boys in Srebrenica. The conflict left 100,000 dead and forced more than 2 million from their homes
Demonstrators gather outside the International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia before the trial of former Bosnian Serb President Radovan Karadzic, in The Hague, Netherlands, Thursday, March 24, 2016. Karadzic is blamed for a deadly campaign of sniping and shelling in the capital, Sarajevo, and the 1995 murders of 8,000 Muslim men and boys in Srebrenica. The conflict left 100,000 dead and forced more than 2 million from their homes Foto: Michael Corder
Under strecket
Publicerad

David Brooks är en skarpsynt politisk kommentator i New York Times. Han väljer gärna perspektiv som skiljer sig från dagsdebattens. Det är kanske därför han valt att i amerikansk TV inte så ofta delta i de mera polariserade programmen utan i stället flitigt förekommer i PBS News Hour.

I tisdagens NYT har han en briljant krönika som slutar i tanken att USA kan vara på väg mot ett europeiskt flerpartisystem.

Det är en djärv tanke. Det har gjorts sådana försök att bryta tvåpartimodellen i stort sett ända sedan republikens grundande, men inget försök har varit framgångsrikt.

Men det viktiga i Brooks’ krönika är vägen fram till den tanken.

Han jämför den destruktiva kurs som det republikanska partiet slagit in på under Trump med det han upplevde som Europakorrespondent för Wall Street Journal på 90-talet då Jugoslavienkriget signalerade vad som kunde komma.

It prefigured what has come since: the return of ethnic separatism, the rise of authoritarian populism, the retreat of liberal democracy, the elevation of a warrior ethos that reduces politics to friend/enemy, zero-sum conflicts.

Annons
Annons

Han jämför det republikanska partiets omsvängning från Reaganeran till idag:

The key Republican narratives were capitalist narratives about dynamic entrepreneurs and America’s heroic missions. The Wall Street Journal editorial page was the most important organ of conservative opinion. The party’s views on other issues, like immigration, were downstream from confidence in the abundant marketplace and the power of the American idea.

Från en tid då möjligheter är det centrala till en tid då knapphet är det centrala har amerikansk politik både till höger och vänster förändrats så att det är krigare som anger tonen:

The fact is that the scarcity mentality and the perpetual warrior style it demands are incompatible with any civilized political creed. At first the warriors seem to be fighting for the creed but eventually they transform it.

Under the influence of this mentality, evangelicalism turns from a faith into a siege-mentality interest group that reveres a pagan immoralist. Under the influence of this mentality, liberalism goes from a creed that values individual rights and deliberation to one that values group separatism and intellectual intolerance.

När jag läste Brooks krönika funderade jag över i vilken utsträckning hans analys kan appliceras också utanför USA. I Europa. Även i svensk politik.

Det kan vara ett tankespår värt att följa.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons