Annons

Janerik Larsson:Den haltande amerikanska demokratin

Tidningen den 9 november förra året
Tidningen den 9 november förra året Foto: Kirsty Wigglesworth
Under strecket
Publicerad

Vad är det för fel med den amerikanska demokratin?

Svaret på den frågan är att det finns en hel rad rejäla fel, men det är med största sannolikhet inte så att ryska aktörer i någon avgörande grad påverkade utfallet av förra årets presidentval. Problemen finns inom USAs gränser.

Nate Silver har tydligt pekat på den faktor som sannolikt avgjorde valet till Donald Trumps fördel: den dåvarande FBI-chefen Comeys brev till kongressen den 28 oktober. Valet ägde rum den 8 oktober. Nate Silvers argumentation är övertygande.

Felen finns på andra håll.

Ett problem är att USA är en federal statsbildning dvs det är delstaterna som bestämmer hur demokratin ska utövas. Det har inneburit och innebär att den politiska makten i en delstat aktivt kan förändra regelverket – t ex gränserna för valkretsarna – så att det gynnar det egna partiet. Detta kallas gerrymandering och är inget nytt.

Det finns dock en punkt där den amerikanska högsta domstolen kan ingripa mot gerrymandering och domstolen tillkännagav igår att den ska pröva ett sådant fall i delstaten Wisconsin. Utfallet kan få stor betydelse för hur valen går till framöver.

Annons
Annons

Här mera om gerrymandering.

Det har genom tiderna funnits många sätt att förhindra att människor som är fattiga, är svarta, är latinos etc röstar. En gång i tiden var det demokraterna som sökt hålla dessa väljare borta från den politiska processen men efter 60-talets medborgarrättslagar är det republikanerna på olika sätt påverkat valdeltagandet. Det har t ex skett genom att vallokalerna varit så dåligt bemannade att det tagit många timmar innan en person kan få lägga sin röst.

I presidentvalet 2012 förekom det många sådana exempel på hur republikanska valdistrikt höll väljare som förväntades rösta på demokraterna borta. President Obama tillsatte då en kommission som skulle föreslå reformer. Den kommissionen leddes av två prominenta, höga jurister som kom från vardera partiet. De levererade också 2014 en rad rekommendationer. Här fanns alltså enighet över partigränserna för att förbättra medborgarnas möjligheter att rösta.

I presidentvalet 2016 fick Hillary Clinton ca 3 miljoner fler röster än Donald Trump. På grund av det amerikanska valsystemet med elektorsröster från delstaterna blev Trump trots det president. Helt enligt regelboken.

Men Trump har inte förmått svälja den förtreten att flest medborgare inte röstade på honom. Han har därför tillsatt en kommission som i praktiken fått i uppdrag att bevisa att han haft rätt när han hävdat att de tre miljonerna röster kommit från invandrare som inte haft rätt att rösta.

Kommissionen består endast av republikaner som delar Trumps bild av vad som hände den 8 november förra året. Den leds operativt av en ökänd republikan, Kris Kobach, som är känd för att med allehanda knep söka förhindra demokratväljare att rösta.

Annons
Annons

Valfusk är alltså nyckelordet och New York Times gick häromdagen i en ledare till hård attack mot Kobach och kommissionen.

Det är högst osannolikt att den kommissionen kommer att få någon effekt på kommande val, men det kan däremot HD-utslaget få.

I denna strid är en viktig del många vita amerikaners oro för att svarta och främst latinos med tiden ska få den politiska makten i landet genom att de blir en majoritet.

Rasismen är långt ifrån död i USA och valet av Trump ses av analytiker som ett bevis på detta.

Denna strid är viktig att komma ihåg när man ser experter som hävdar att ”det amerikanska systemet” kan stå emot allehanda påtryckningar och manipulationer t ex från Donald Trump.

Man ska verkligen inte utesluta att de etniska spänningarna framöver ökar i hög grad. Donald Trumps mur mot Mexiko är inte bara är ett stollepåfund utan en politisk symbol som många vita amerikaner ser med gillande på.

För den som utifrån betraktar det amerikanska valsystemet ter det sig svårbegripligt att det inte gått att åstadkomma ett säkrare, anständigare system än det man har. Den typ av ordning som vi i Sverige är vana vid finns inte i USA. Där finns inte heller nationella ID-kort – något som onekligen skulle förbättra systemet.

Den amerikanska demokratin kommer att halta vidare.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons