Vladimir Ritjkov, 68 år, med sitt barnbarn i byn Medvedevo, fem personer bor där året om. Han är från Totma, den tredje klockmästaren i familjen. ”Floden var en knutpunkt. Klart att jag känner nostalgi. Vardagen fungerade. Det fanns kvalitetsprodukter i affärerna”.
Vladimir Ritjkov, 68 år, med sitt barnbarn i byn Medvedevo, fem personer bor där året om. Han är från Totma, den tredje klockmästaren i familjen. ”Floden var en knutpunkt. Klart att jag känner nostalgi. Vardagen fungerade. Det fanns kvalitetsprodukter i affärerna”. Foto: Denis Sinyakov

Den ryska landsbygden minns Sovjets storhetstid

Människor på den avlägsna ryska landsbygden lever vid gasledningarna som transporterar rysk gas till Europa. De minns en storhetstid då byarna blomstrade tack vare flodrutterna. SvD följde en expedition som sammanflätar Rysslands historia med samtida utmaningar.

Publicerad

Alla passerade här, det var inte bara en handelsrutt mellan länder utan även mellan handelsmän från olika kulturer

FLODEN SUCHONA Något otäckt kommer upp till vattenytan. Kaptenen Sergej Filenko hinner svänga strax innan stenblocket snuddar vid träbåten. För ett kort ögonblick såg det ut som ett sjöodjur.

De första ryska bosättarna färdades här på 1100-talet. Floden var en av de viktigaste handelsförbindelserna med centrala delar av landet, norra Europa och USA.

Sergej Filenko jämför Ryssland med en myrstack. ”Alla försöker överleva. Putin gjorde en åskguden Tor och kastade åska på myrstacken”. Vi vet att det brinner överallt. Det som gjorde Ryssland mäktigt har rört sig vidare med strömmen.”
Sergej Filenko jämför Ryssland med en myrstack. ”Alla försöker överleva. Putin gjorde en åskguden Tor och kastade åska på myrstacken”. Vi vet att det brinner överallt. Det som gjorde Ryssland mäktigt har rört sig vidare med strömmen.” Foto: Denis Sinyakov

– Alla passerade här, det var inte bara en handelsrutt mellan länder utan även mellan handelsmän från olika kulturer, säger Sergej Filenko, kanske den ende levande ryssen som har färdats 8 000 kilometer i en träbåt. Han har studerat biologi i Finland och utstrålar ett stort lugn.

I 15 år han försökt återskapa rutten längs flodvägarna – samma färd som handelsmännen tog.

Längs flodvägarna pågick byteshandel, som förenade Ryssland med omvärlden. Från staden Velikij Novgorod reste handelsmän och bytte yxor, pärlor och knivar mot päls med lokalbefolkningen längs floderna, och sålde vidare till nordbor, tyskar och britter.

1/3

Förfallen kyrka i byn Medvedevo.

Foto: Denis Sinyakov
2/3

Innertaket på kyrkan i byn Medvedevo. Bevarad kyrkokonst.

Foto: Denis Sinyakov
3/3

Pastor Tito i byn Mjeldino blickar ut över en annan flod, Vytjegda. Han beklagar sig för att det finns så pass få kyrkobesökare kvar, och inte tillräckligt många människor för att reparera kyrkan. ”Ingen tror på någonting längre, det kanske är vårt öde. Bestraffningen för våra synder”. (Berättat för fotografen Denis Sinyakov under tidigare resa).

Foto: Denis Sinyakov

En båt kunde vara iväg i flera år. När den återvände kom vinsten tillbaka som silver och guld. Byarna blomstrade och kunde nyttja flodens fördelar. Samhällen växte fram, vägar byggdes.

Annons

Även vikingar sägs ha använt flodsystemen som en genomfartsled – för att färdas genom det som nu är Ryssland och Ukraina – och tillskansa sig slavar, pälsar och bärnsten från Svarta havet och Kaspiska havet.

SvD ansluter till expeditionen i staden Totma. Härifrån reste upptäcktsresaren Ivan Kuskov, från rysk-amerikanska kompaniet, till Kalifornien och grundade den sydligaste ryska kolonin i USA, Fort Ross, 1812.

Det blev en kortvarig bosättning som användes för att skaffa jordbruksprodukter till de ryska bosättarna i Alaska. I Totma finns en stolthet över relationerna, enligt det lokala museet.

Norrut passerar vi en förfallen kyrka. Innertaket består fortfarande av spektakulär kyrkokonst.

1/3

Andrej Tikalov, byn Lajkovo, visar upp en trofé – han fångat vid Izjmas flodbank i delrepubliken Komi i norra Ryssland. ”På TV säger de att det står mellan USA och Ryssland. Om amerikanerna verkligen beslöt sig för att dra åt tumskruvarna kommer vi att försvagas och alla kommer att leva som vi gjorde på 1800-talet. De som kan leva på egen hand kommer att vara de som överlever. Det blir tufft. Men, min dotter kommer att klara det”. (Berättat för fotografen Denis Sinyakov under en tidigare resa).

Foto: Denis Sinyakov
2/3

För slaverna var floderna ett stort imperium av kultur som även öppnade för handel med andra länder, i likhet med vad Medelhavet var för de gamla grekerna och romarna.

Foto: Denis Sinyakov
3/3

Ryssland var en flodcivilisation. Handelsvägen och storhetstiden längs floderna från staden Velikoj Novgorod var mellan 900-talet till 1400 talet, enligt SvD:s guide Sergej Filenko.

Foto: Denis Sinyakov

Nedanför ett övergivet trähus i byn Zimnjak går fiskaren Aleksandr Rik hemåt med hunden Roy.

– Under Sovjettiden bodde människor här. Det fanns till och med mer fisk. Perestrojkan förändrade allt, säger Aleksandr Rik, som jobbar inom skogsindustrin på vintrarna. Om somrarna fiskar han.

Efter ryska revolutionen 1917 förändrade den sovjetiska regimen landet bortom kännedom och floderna användes för att transportera råmaterial såsom olja.

Annons

I dag fortsätter råvaror att flöda till omvärlden. Men nu i form av gas.

USA:s nya sanktioner kan försvåra för Ryssland att bygga två nya gasledningar till Europa, men det är inte troligt att projekten stoppas. Det kan däremot ta längre tid och bli betydligt dyrare.

Kreml är beroende av olje- och gasintäkter, och ser gasledningarna till Tyskland och Turkiet – Nord Stream 2 och Turkish Stream – som avgörande för att öka sina marknadsandelar i Europa.

Aleksandr Rik i Zimnjak med Roy, en av sina hundar. ”Haha, betyder mitt namn något på svenska? Jag är bara rik i själen”. Han har accepterat att det inte finns någon framtid på den avlägsna landsbygden.
Aleksandr Rik i Zimnjak med Roy, en av sina hundar. ”Haha, betyder mitt namn något på svenska? Jag är bara rik i själen”. Han har accepterat att det inte finns någon framtid på den avlägsna landsbygden. Foto: Denis Sinyakov

Gasjätten Gazproms gasledning Uсhta-Torzjok korsar regionen och transporterar gas till Europa.

Fiskaren Aleksandr Rik säger att en gasledning inte ligger mer än tio kilometer bort, men de flesta lokalinvånare längs floden saknar gas hemma.

– Regeringen pratar om kris, men för oss har har det varit så länge. Gasen är dyr. Minns ni när gasen kostade så lite som 100 rubel?, skrattar Aleksandr.

Annons

Gazprom är landets största skattebetalare. Det finns ett statligt program som kan erbjuda gas till byarna, men inte alla. Vill man ha gas direkt blir det kostsamt, enligt Aleksandr Rik.

Sanktionerna påverkar gaspriserna – som sjunker. Början av Vladimir Putins tid som president var en tid för investeringar då oljepriset var högre.

– Förr var floden Rysslands livsnerv, och sammankopplade oss med omvärlden – som gasledningarna gör i dag. Kontrollerade man floden kontrollerade man allt, säger Sergej.

Handelsmännens rikedom gjorde så att byarna frodades. Putin kanske också är nostalgisk över storhetstiden, menar han.

– Men den stora skillnaden jämfört med nu är att lokalbefolkningen under flodernas storhetstid fick ta del av vinsterna, säger Sergej och smakar på den rökta fisken som Aleksandr bjuder på.

Oljefält nära byn Kolva. Nästan varje år, under vintern, ser stadens invånare att isen på fälten blir svart – förorenad med olja. Den närliggande oljefabriken ger invånarna viss ekonomisk kompensation för skadorna.
Oljefält nära byn Kolva. Nästan varje år, under vintern, ser stadens invånare att isen på fälten blir svart – förorenad med olja. Den närliggande oljefabriken ger invånarna viss ekonomisk kompensation för skadorna. Foto: Denis Sinyakov
Annons

Företag som Gazprom får in mer pengar, men priserna sjunker och teknologin utvecklas inte, vilket leder till inflation.

Sergej Filenko är inte den förste som gör denna resa. Han var en av den kände brittiske konsthistorikern och författaren Roger Tooks roddmän. Efter Sovjetunionens fall började Took utforska handelsrutterna.

Sergej blev förvånad över att en britt var mer intresserad av den ryska historien än ryssarna själva. Took åkte över 3 000 kilometer från Velikij Novgorod för att upprepa handelsmännens resor.

2007 greps Took för barnpornografibrott, och dömdes till fängelse. Enligt polisutredningen hittades fler än 260 bilder på barn i hans dator. 2011 tog han sitt liv i fängelset. Took hade efterlämnat ett brev till Sergej med en beskrivning om var träbåten fanns.

Sergej säger att man aldrig kan känna en person ordentligt, men bestämde sig för att fortsätta Tooks färd. Sedan dess har han rest tusentals kilometer i träbåten med åror, först 2014 köpte han en motor.

1/3

80-åriga Galina med sin gamla katt i byn Sergejevskaja Sloboda.

Foto: Denis Sinyakov
2/3

Sergej Filenko nedanför ett övergivet hus i byn Sergejevskaja Sloboda. ”Regeringar, idéer, stater kommer och går. Men de kan inte påverka floden, människor har lärt sig leva med det de har framför sig”.

Foto: Denis Sinyakov
3/3

Längs floderna odlades potatis, vete och råg. Allt är numera övervuxet. Byn Sergejevskaja Sloboda.

Foto: Denis Sinyakov

Längre norrut ligger byn Sergejevskaja Sloboda. Övergivna trähus står längs landsvägen med utsikt över floden.

Annons

Hundar utan koppel skäller från husen. I byn finns en staty över de stupade i andra världskriget.

När Sergej passerar trähusens fasader stannar han till och berättar att han är imponerad över böndernas hantverk.

– De har stått här i kanske hundra år, och gör det fortfarande trots att byn nästan är tom, säger Sergej.

Hit kommer posten någon gång i veckan.

– Det är tråkigt. Alla har flyttat härifrån, berättar 80-åriga Galina och försöker få fatt på sin gamla katt.

Hon vill inte uppge sitt efternamn, men säger att människor har anpassat sig.

– Det blev värre efter 1991. Pensionerna sjönk. Ryssland behöver utvecklas, landsbygden rustas upp med ny teknik.

Hennes dotter, Ludmila, säger att närheten till gasledningen inte betyder något för byborna.

Ludmilas granne, 30-årige Sergej Filipov har bott i byn i hela sitt liv.

Han har tre barn, och berättar att byns skola stängdes för två år sedan. Barnen måste åka båt till andra sidan floden för att gå i skolan.

– Putins regering kan inte göra något för de unga på landsbygden. Om de kunde skulle jag rösta i presidentvalet nästa år. Nu vet jag inte, säger han.

Annons
1/3

Byn Njuksenitsa. En lite större samhälle längs Suchona. Motorvägen som går till regionen byggdes så sent som på 1970-talet. Än i dag är det svårt att åka hit med kollektivtrafik.

Foto: Denis Sinyakov
2/3

”Lenin levde – Lenin lever – Lenin kommer att leva”, står det under bysten. I år är det 100 år sedan ryska revolutionen.

Foto: Denis Sinyakov
3/3

Byns årliga firande i Njuksenitsa.

Foto: Denis Sinyakov

Floden drar fram, strömmen är stark.

Mer än 100 kilometer från Totma, där SvD satte sig i båten, ligger byn Njuksenitsa, som firar sin årsdag med en fest.

I år är det 100 år sedan ryska revolutionen, bolsjevikledaren och revolutionären Vladimir Lenin hyllas.

Svetlana Popova arbetar på det lokala museet och står intill Lenin. ”Lenin levde – Lenin lever – Lenin kommer att leva”, står det under bysten. Ett utdrag ur författaren Vladimir Majakovskijs dikt ”Komsomolskaja”.

Hon drar en knallröd hatt över huvudet på ett barn, som de unga socialistiska pionjärerna hade. Det första steget i deras politiska mognadsprocess.

Man kan ta en selfie med Lenin för att skapa nya minnen.

– Det fanns tillgänglig vård, skola och arbete. Sådan var socialismen, säger hon.

Det tycks vara enklare för Ryssland att hylla Lenin och jaga inbillade fiender än att göra upp med sin historia. Även människor här kan ha förfäder som dödades under Stalins stora terror. Men repressionen nämns inte.

En av männen som spelar dragspel under firandet, Sergej, vill hellre prata om flodernas storhetstid.

Annons

– Här levde människor rika liv – från Totma till Fort Ross. Vi lyckades ta oss långt tack vare floderna.

En före detta Gazprom-arbetare från Njuksenitsa, som SvD träffar utanför byn, säger att många från regionen åker till östra Ukraina, till Donbass, för att riskera sina liv och kriga sida vid sida med de ryska separatisterna i de självständighetsförklarade folkrepublikerna. Han vill vara anonym.

Han sa upp sig från Gazprom 2002 för att lönen var för låg.

– Kommer det bli krig i Ukraina på riktigt?, frågar han retoriskt men tycks syfta på något annat.

– Vad tror du? Svarar jag.

– Absolut. För vi kan stänga av gasen, tack och lov.

Natt vid floden Suchona. Sergej Filenko läser en karta inför nästa dags färd.
Natt vid floden Suchona. Sergej Filenko läser en karta inför nästa dags färd. Foto: Denis Sinyakov

Motorn har stannat, men strömmen minskar inte i styrka.

– Vi rör oss med strömmen. Ibland kan man bestämma vart man ska, ibland får floden visa vägen till nästa steg i livet. Man improviserar, det är så med landets framtid också. Jag gör nog dessa expeditioner för att komma bort från dumheten i samtidens vardagsrutiner, säger Sergej Filenko.

SvD längs de tidigare framgångsrika flodvägarna. Maria Georgieva och fotografen Denis Sinyakov. För tredje året i rad reser Sinyakov med snickaren Sergej Filenko.
SvD längs de tidigare framgångsrika flodvägarna. Maria Georgieva och fotografen Denis Sinyakov. För tredje året i rad reser Sinyakov med snickaren Sergej Filenko. Foto: Denis Sinyakov

Sergej Filenko jämför Ryssland med en myrstack. ”Alla försöker överleva. Putin gjorde en åskguden Tor och kastade åska på myrstacken”. Vi vet att det brinner överallt. Det som gjorde Ryssland mäktigt har rört sig vidare med strömmen.”

Foto: Denis SinyakovBild 1 av 18

Förfallen kyrka i byn Medvedevo.

Foto: Denis SinyakovBild 2 av 18

Innertaket på kyrkan i byn Medvedevo. Bevarad kyrkokonst.

Foto: Denis SinyakovBild 3 av 18

Pastor Tito i byn Mjeldino blickar ut över en annan flod, Vytjegda. Han beklagar sig för att det finns så pass få kyrkobesökare kvar, och inte tillräckligt många människor för att reparera kyrkan. ”Ingen tror på någonting längre, det kanske är vårt öde. Bestraffningen för våra synder”. (Berättat för fotografen Denis Sinyakov under tidigare resa).

Foto: Denis SinyakovBild 4 av 18

Andrej Tikalov, byn Lajkovo, visar upp en trofé – han fångat vid Izjmas flodbank i delrepubliken Komi i norra Ryssland. ”På TV säger de att det står mellan USA och Ryssland. Om amerikanerna verkligen beslöt sig för att dra åt tumskruvarna kommer vi att försvagas och alla kommer att leva som vi gjorde på 1800-talet. De som kan leva på egen hand kommer att vara de som överlever. Det blir tufft. Men, min dotter kommer att klara det”. (Berättat för fotografen Denis Sinyakov under en tidigare resa).

Foto: Denis SinyakovBild 5 av 18

För slaverna var floderna ett stort imperium av kultur som även öppnade för handel med andra länder, i likhet med vad Medelhavet var för de gamla grekerna och romarna.

Foto: Denis SinyakovBild 6 av 18

Ryssland var en flodcivilisation. Handelsvägen och storhetstiden längs floderna från staden Velikoj Novgorod var mellan 900-talet till 1400 talet, enligt SvD:s guide Sergej Filenko.

Foto: Denis SinyakovBild 7 av 18

Aleksandr Rik i Zimnjak med Roy, en av sina hundar. ”Haha, betyder mitt namn något på svenska? Jag är bara rik i själen”. Han har accepterat att det inte finns någon framtid på den avlägsna landsbygden.

Foto: Denis SinyakovBild 8 av 18

Oljefält nära byn Kolva. Nästan varje år, under vintern, ser stadens invånare att isen på fälten blir svart – förorenad med olja. Den närliggande oljefabriken ger invånarna viss ekonomisk kompensation för skadorna.

Foto: Denis SinyakovBild 9 av 18

80-åriga Galina med sin gamla katt i byn Sergejevskaja Sloboda.

Foto: Denis SinyakovBild 10 av 18

Sergej Filenko nedanför ett övergivet hus i byn Sergejevskaja Sloboda. ”Regeringar, idéer, stater kommer och går. Men de kan inte påverka floden, människor har lärt sig leva med det de har framför sig”.

Foto: Denis SinyakovBild 11 av 18

Längs floderna odlades potatis, vete och råg. Allt är numera övervuxet. Byn Sergejevskaja Sloboda.

Foto: Denis SinyakovBild 12 av 18

Byn Njuksenitsa. En lite större samhälle längs Suchona. Motorvägen som går till regionen byggdes så sent som på 1970-talet. Än i dag är det svårt att åka hit med kollektivtrafik.

Foto: Denis SinyakovBild 13 av 18

”Lenin levde – Lenin lever – Lenin kommer att leva”, står det under bysten. I år är det 100 år sedan ryska revolutionen.

Foto: Denis SinyakovBild 14 av 18

Byns årliga firande i Njuksenitsa.

Foto: Denis SinyakovBild 15 av 18

Natt vid floden Suchona. Sergej Filenko läser en karta inför nästa dags färd.

Foto: Denis SinyakovBild 16 av 18

SvD längs de tidigare framgångsrika flodvägarna. Maria Georgieva och fotografen Denis Sinyakov. För tredje året i rad reser Sinyakov med snickaren Sergej Filenko.

Foto: Denis SinyakovBild 17 av 18
Bild 18 av 18