Annons

SvD:Det är dags att bilda en nationell polisreserv

Mikael Juul Sörensen, om att en eskalerande gråzonsproblematik gör att polisen inte räcker till.

Under strecket
SvD
Publicerad

Polisen kämpar redan en ändlös kamp mot den grova brottsligheten.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1

Polisen kämpar redan en ändlös kamp mot den grova brottsligheten.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1
Polisen kämpar redan en ändlös kamp mot den grova brottsligheten.
Polisen kämpar redan en ändlös kamp mot den grova brottsligheten. Foto: Johan Nilsson/TT

På uppdrag av MSB utvecklade FOI 2014 i en rapport ett antal typfall som grund för planering för det civila försvaret.  Denna rapport fick MSB i januari 2018. I Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik berörs bland annat Polismyndighetens roll i den nu alltmer uppmärksammade gråzonsproblematiken.  I själva verket har Polismyndigheten och Nationella operativa avdelningen ett tungt ansvar när det gäller att möta gråzonsproblematiken. Klarar man det?

Vi vet att ingripandepoliserna i dag kämpar en ändlös kamp mot den grova brottsligheten. Samtidigt har såväl inrikesminister Mikael Damberg och rikspolischef Anders Thornberg som polisförbundet varnat för att det kommer att ta lång tid för att stärka polisen. Så vad kan vi göra?

Annons
Annons

I Polislagen står det följande om polisverksamhetens ändamål:

§1 Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet ska polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.

§2 Till Polismyndighetens uppgifter hör att 

1. förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, 

2. övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa när störningar har inträffat,

4. lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen.

Men polisen har idag alltså redan svårt att klara sina uppgifter och det trots att det bara rör sig om ”vardagen”. Problemen för polisen kommer att öka dramatiskt om gråzonsproblematiken eskalerar – och att det kan ske är något numera ”alla” inser att vi måste ta höjd för. Till bilden hör dock att polisen inte får delegera uppgifter förutom till den privata säkerhetsbranschen och dess ordningsvakter, men det stödet kommer att minska i takt med att situationen försämras. Resurserna kommer att efterfrågas på andra håll.

I FOI-rapporten analyseras olika scenarier som kan utspelas i den utdragna och eskalerande gråzonen – scenarier som faktiskt polisen kanske redan i dag har att verka i. Häri beskriver olika situationer och händelseförlopp som skulle kunna sätta hård press på poliser i ingripandeverksamheten. Bland annat pekar man på att det i Sverige, liksom i de nordisk-baltiska grannländerna, under senare tid har inträffat ett tämligen stort antal svårförklarliga olyckor. Detta bidrar till en ökad arbetsbelastning för polis, räddningstjänst och akutsjukvård.

Annons
Annons

Vidare tar rapporten upp att primärvården kan belastas av lokala utbrott av magsjuka, att räddningstjänsten belastas av en ökning av bränder när människor använder uttjänta eldstäder eller lagar mat över öppen eld på exempelvis balkonger när värme- och elsystem fallerar. Polisen belastas av ökade ordningsstörningar och ökad gängkriminalitet liksom av alltmer våldsamma uppgörelser mellan olika gäng som helt plötsligt förefaller blivit tyngre beväpnade.

Samtidigt sker spridande av propaganda via internetaktivister och alternativa medier som sedan ibland oreflekterat sprids vidare i svenska traditionella medier, förmedlar en skev bild av Sverige. Den svenska allmänheten utsätts för mångtydiga fakta och ibland ren desinformation i frågor som berör bland annat ordning och trygghet, migration och integration, traditionella värderingar, krisberedskap och försvar, samt utrikes- och säkerhetspolitik.

Det är detta som vi måste ta höjd för.

Det är dock en ”officiell hemlighet” att polismyndighetens krisberedskap och förmåga saknas och det bekvämaste vägen för myndigheten är att belägga detta med sekretess. Det kan man till viss del förstå. Däremot är det helt oförståeligt att man samtidigt vägrar inse att det av försvarsberedningen föreslagna återskapandet av beredskapspolisen (en nationell polisreserv) skulle kunna vara ett positivt bidrag i en allt svårare situation. Kort sagt, göra det lättare för polisen att klara sina i polislagen stadgade uppgifter.

Nationella polisreserven skulle kunna kallas in till en polismyndighet vid allvarliga eller omfattande störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt eller vid risk för sådana störningar.

11 juli 2019 gav regeringen i uppdrag till 20 bevakningsansvariga myndigheter, däribland Polismyndigheten, att inkomma med underlag inför den fortsatta inriktningen av det civila försvaret. Myndigheterna ska redovisa uppdraget till respektive ansvarigt departement i regeringskansliet senast den 2 mars 2020. Därefter ska underlagen beredas ytterligare en omgång i den politiska processen. Kort sagt, det kommer att ta tid. Tid som vi inte har.

Kanske är vi redan inne i den eskalerande gråzonen. Anlagda skogsbränder. Ökande grov brottslighet. 

Polisen gör ett fantastiskt arbete med de förutsättningar som finns men det räcker inte – det behövs ett stöd och en back-up i form av en nationell polisreserv.

MIKAEL JUUL SÖRENSEN är sakkunnig i polisens krisberedskap samt beredskapspolisen.

Läs även:

Det var fel att avskaffa beredskapspolisen.

Så kan vi öka den svenska krisberedskapen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons