Annons
Kommentar

Joel Dahlberg:Det är något unket med korten

Det finns något djupt suspekt i att banker ständigt uppmanar oss att betala med kort, samtidigt som de vägrar berätta hur vanligt det är med kortbedrägerier.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Per Larsson/TTBild 1 av 1
Foto: Per Larsson/TTBild 1 av 1
Foto: Per Larsson/TT

"Jag betalar aldrig med kort på restaurang", sade en bankdirektör på en av de mindre svenska bankerna till mig för tio år sedan. Orsaken var att han visste hur vanligt det var med bedrägerier.

Sedan dess har korten på många sätt blivit säkrare, vi lämnar exempelvis inte längre ifrån oss kortet när vi betalar på restaurang och bankomatrelaterade bedrägerier har minskat. Men bedragare hittar nya vägar, vilket 25 000 anmälningar under ett kvartal tydligt visar.

Från bankhåll argumenterar man för att det inte spelar någon roll hur vanligt det är med bedrägerier eftersom kunderna nästan alltid hålls skadeslösa (jag har skrivit många artiklar om kort kontra kontanter men fått mycket få läsarmejl om kunder som inte fått ersättning vid kortbedrägerier).

Annons
Annons

Det argumentet håller inte. Två starka trender talar nämligen för att bankerna i framtiden kommer att vara mindre generösa med ersättning vid bedrägerier.

Den första är att kontanterna håller på att försvinna som alternativ till kort. Det blir successivt allt svårare att få tag på kontanter; på bankkontoren är de i princip borta samtidigt som uttagsautomaterna blir färre. Det här är dessutom en utveckling som inte bara stöds av banker utan även av företrädare för både Riksdag och Riksbank.

Den stora beredvilligheten när det gäller ersättning till kunder som anmäler kortbedrägerier bottnar inte i välvilja utan i att man vill få bort kontantanvändningen. I takt med att kontanterna försvinner, kan man alltså räkna med att det blir svårare för kortkunder att få ersättning.

Den andra trenden är EU:s nya regelverk för hur stora avgifter bankerna kan ta ut i samband med kortbetalningar (så kallade mellanbanksavgifter). Här finns sedan i höstas ett tak. Det ska införas successivt och väntas kosta de svenska bankerna många hundra miljoner kronor i minskade intäkter.

Vi vet hur bankerna resonerar vid plötsliga intäktsbortfall, det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna. Det är därför bolånen blir dyrare trots lägre marknadsräntor (här är det minusräntan som står för intäktsbortfallet).

Inom kortverksamheten har Handelsbanken redan höjt årsavgifterna och alla banker ser nu över sina kostnader inom kortverksamheten. En stor och - att döma av det växande antalet anmälningar - ökande kostnad är ersättningar till kunderna vid bedrägerier.

Hysch-hyschet runt kortbedrägerierna gör att man inte vet hur mycket det rör sig om men det är ingen vild gissning att det handlar om stora summor. Man kan därmed också räkna med att bankerna kommer försöka minska sina kostnader för kortbedrägerier.

Det här blir en marig balansgång för bankerna. Att det kan bli svårare för kunder att få ersättning vid bedrägerier är information man inte vill sprida, eftersom det skulle minska kortanvändningen.

Balansgång kräver omdöme, vilket gång på gång visat sig vara bristvara hos våra storbanker. Hanteringen av kortbedrägerier kan därmed mycket väl bli nästa stora pr-katastrof.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons