Annons

”Det är vår uppgift att granska sjukförsäkringen”

Våra resultat visar att det finns arbetsförmåga bland många personer som beviljas ersättning från sjukersättningen. Våra kritiker bortser helt från detta, skriver Pathric Hägglund och Per Johansson, Riksrevisionen, i en replik.

Under strecket
Publicerad

Pathric Hägglund och Per Johansson

Foto: Pressbilder, Riksrevisionen Bild 1 av 1

Pathric Hägglund och Per Johansson

Foto: Pressbilder, Riksrevisionen Bild 1 av 1
Pathric Hägglund och Per Johansson
Pathric Hägglund och Per Johansson Foto: Pressbilder, Riksrevisionen

REPLIK | RIKSREVISIONEN

Studien utgår från en forskningslitteratur och har inget att göra med vad debattörerna kallar en politisk högergir av Riksrevisionen.

Tre debattörer riktar kritik mot vår rapport ”Är sjukskrivning bra för hälsan?” som presenterades innan jul (SvD Debatt 21/1). Inlägget är en blandning av anklagelser och rena felaktigheter som vittnar om att debattörerna förstått varken det som undersöks eller dess metod.

Bakgrunden till rapporten är att kunskapen om sjukskrivningens effekter är mycket bristfällig. Därmed saknas också god kunskap om vilka konsekvenser sjukförsäkringens regler och tillämpning har för både individen och samhället. Leder den tillbaka till arbete? Kan den till och med försämra hälsan och minska livsinkomsten för den som sjukskrivs trots arbetsförmåga? Leder den till onödigt höga kostnader för staten? Det är en naturlig uppgift för Riksrevisionen att öka kunskapen om detta för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv sjukförsäkring. Riksrevisionen ska enligt lag granska om statlig verksamhet är just ändamålsenlig och effektiv.

Annons
Annons

Det anser emellertid inte debattörerna. Enligt dem är sjukfrånvaro synonymt med sjukdom, och därmed är det ointressant att studera dess effekter, i synnerhet på gruppnivå. Att våra resultat, som bygger på ett renodlat experiment bland personer vars ärenden varit särskilt svårbedömda, visar på motsatsen, det vill säga att arbetsförmåga visst finns bland många personer som beviljas ersättning, bekommer inte debattörerna som därmed, i samma anda, avfärdar all evidensbaserad medicinsk forskning som alltid görs på gruppnivå.

Tvärtemot det debattörerna påstår finner vi inget stöd för att varken arbete eller sjukskrivning i genomsnitt skulle vara att föredra hälsomässigt för den population vi studerar. Hälsan mäts via fyra olika indikatorer (läkemedelskonsumtion, besök i öppenvård, dagar i slutenvård samt mortalitet). Alla dessa mått har i andra sammanhang visat sig ha ett starkt samband med sjukskrivning. Måtten anses dock inte adekvata av debattörerna, men några förslag på alternativa och bättre mått anges inte.

Riksrevisionens studie utgår från en forskningslitteratur som påvisat incitamentens betydelse för sjukfrånvaron och har inget att göra med vad debattörerna kallar en politisk högergir av Riksrevisionen. Debattörernas kritik vittnar om en vetenskapsfientlig syn där data inte behövs och där teorier inte behöver testas.

Att löpande följa hur sjukförsäkringen fungerar och hur den påverkar människor är en förutsättning för en gemensamt finansierad och generöst utformad försäkring. Med ökande utgifter i sjukförsäkringen ökar risken för åtstramningar, vilka främst skulle drabba de mest behövande. Det är ingen ekonomistisk högerteori. Det är en empirisk verklighet.

Pathric Hägglund

docent i nationalekonomi

Riksrevisionen

Per Johansson

professor i statistik

Riksrevisionen

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons