Annons

”Det finns effektiva sätt att begränsa barnens arv”

Hur skyddar jag mina aktier i ett äktenskapsförord? Vad kan göras när en part vägrar bodelning? Går det att göra barnen arvlösa? Advokat Caroline Elander Knip skriver om familjerätt och arvsrätt. Här är ett urval av de mest uppskattade texterna.

Under strecket
Publicerad

1 / 10

Caroline Elander Knip är advokat med specialitet inom familjerätt och arvsrätt, varje vecka svarar hon på utvalda frågor från SvD:s läsare.

Nedan har vi samlat nio av de mest lästa och uppskattade texterna under året som gått.

Har du en fråga? Mejla den till caroline.elander@svd.se. Utvalda frågor besvaras och publiceras. Självklart kan du vara anonym.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1

2 / 10

Sambons rätt till bostaden går före barnens arv

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Fråga: För några år sedan flyttade jag och min sambo till ny bostadsrätt. Jag står själv helt för bostaden och endast jag har skrivit under samtliga handlingar.

För en tid sedan undertecknade jag ett testamente som ger mina två barn – jag har inga barn med min nuvarande sambo – och min sambo lika mycket av min totala förmögenhet vid min bortgång.

Går sambolagen före mitt testamente eller gäller fördelningen av arvet enligt ovan?

Caroline Elander Knip: Enligt sambolagen ska sambor, när ett samboförhållande upphör på grund av separation eller dödsfall, genom bodelning dela på den så kallade samboegendomen. Med det menas bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk. Detta är huvudregeln enligt lagen och gäller alla som inte har avtalat bort bodelningsregeln genom ett samboavtal.

Upphör ett samboförhållande på grund av dödsfall sker fördelningen av arvet i enlighet med lag eller ett eventuellt testamente först efter att bodelning har skett. Bodelning och arvskifte är två separata fördelningar som följer olika lagregler.

Jag uppfattar din fråga som att du och din sambo inte har något samboavtal som säger att sambolagens regler om bodelning inte ska gälla. Detta medför att din bostadsrätt, även fast du var den som betalade och även fast det är du som står på köpekontraktet, med största sannolikhet utgör samboegendom. Alltså ska den delas lika mellan dig och din sambo för det fall ni separerar eller om någon av er dör.

Efter att ha erhållit hälften av din bostadsrätt enligt ovan ska din sambo tilldelas en tredjedel av dina övriga tillgångar, detta enligt hur du återgett innehållet i ditt testamente.

Detta ger resultatet att din sambo kommer att få mer av dina tillgångar än dina barn. Hälften av bostadsrätten i bodelning och en tredjedel av övriga tillgångar i arv. Om detta inte är avsikten rekommenderar jag dig att omgående upprätta ett samboavtal och se över ditt testamente.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1

3 / 10

Få ensam vårdnad svårare än många tror

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Begreppet ensam vårdnad betyder inte att den ena föräldern förbjuds att träffa sitt barn. Tvärtemot vad många tror är det heller inte lätt att få ensam vårdnad. Barnets behov ska alltid vara avgörande.

En missuppfattning jag ofta stöter på är innebörden av begreppet ensam vårdnad. Många kommer till mig och uppger att de vill ha ensam vårdnad för att de tycker att det är jobbigt att den andre föräldern inte alltid svarar i telefon, inte dyker upp på avtalad tid eller för att de anser att det inte är bra för barnet att träffa den andre föräldern så mycket.

Vanligtvis är dock inget av detta ett giltigt skäl för ensam vårdnad och huvudregeln i lagen är att föräldrarna gemensamt ska ha vårdnad om sitt barn. Detta innebär att föräldrarna tillsammans är ansvariga för barnets personliga förhållanden.

Personerna som har vårdnaden om barnet, vårdnadshavarna, har såväl en rättighet som skyldighet att fatta beslut i frågor som rör barnet exempelvis var det ska bo och gå i skola. Har en person ensam vårdnad fattar denna person själv beslut i dessa frågor.

För att en förälder ska få ensam vårdnad krävs det som regel att föräldrarna helt saknar förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Alternativt att den ene föräldern är olämplig som vårdnadshavare på grund av missbruk eller andra brister i omsorgen om barnet som medför bestående fara för dess hälsa eller utveckling.

Det räcker alltså inte att föräldrarna inte alltid delar samma uppfattning om hur barnen ska tas omhand eller att kommunikationen dem emellan inte är helt bekymmersfri. Tvärtemot vad många tror är det som regel svårt att få ensam vårdnad om ett barn.

Att en förälder har ensam vårdnad innebär inte heller att den andre föräldern per automatik inte får träffa barnet. Ett barn har alltid rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med.

Värt att notera är att umgänget i första hand är till för barnet och inte för föräldern och att det är barnets intressen och behov som ska vara avgörande. Har föräldern exempelvis brukat våld gentemot barnet eller den andre föräldern eller genomgår föräldern inte drogtester enligt överenskommelse är det inte alltid lämpligt att umgänge äger rum.

I de allra flesta fall kan föräldrarna själva, med hjälp av ombud eller med hjälp av samarbetssamtal hos Familjerätten, enas om vem som ska ha vårdnaden, var barnet ska bo eller omfattningen av umgänget. Lyckas inte föräldrarna med detta så kan de vända sig till domstolen och be den fatta beslut i de tvistiga frågorna.

Oaktat om parterna själva når en överenskommelse eller om domstolen beslutar i frågor om vårdnad, boende och umgänge är det alltid barnets bästa som ska vara avgörande. I denna bedömning ska särskild vikt läggas vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna jämte risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa.

Annons
Annons

I dag är det Skatteverket som registrerar äktenskapsförord, tidigare var det tingsrätterna. Illustration:; Thomas Molén

Bild 1 av 1

4 / 10

”Alla mina aktier” håller inte i ett äktenskapsförord

I dag är det Skatteverket som registrerar äktenskapsförord, tidigare var det tingsrätterna. Illustration:; Thomas Molén
I dag är det Skatteverket som registrerar äktenskapsförord, tidigare var det tingsrätterna. Illustration:; Thomas Molén

Fråga: Jag och min sambo ska gifta oss i höst. Jag äger aktier dels i det bolag där jag arbetar dels i en depå hos banken. Vi är överens om att denna egendom inte ska delas om vi skiljer oss.

Kan jag skriva i äktenskapsförordet att alla mina aktier ska vara min enskilda egendom? Räcker det?

Jag har även hört att äktenskapsförordet ska registreras. Vissa säger att det är hos tingsrätten och vissa hos Skatteverket. Vad gäller egentligen?

Caroline Elander Knip: Genom ett äktenskapsförord kan ni mycket riktigt göra dina aktier enskild egendom inför ett kommande äktenskap. Detta ger resultatet att dina aktier inte kommer att ingå i den fördelning av tillgångarna, den så kallade bodelningen, som ska ske vid en eventuell separation eller vid ett dödsfall.

Det man ska ha i beaktande när man upprättar äktenskapsförord är att egendomen som görs till enskild ska vara så tydligt specificerad som möjligt. Det ska inte råda någon tvekan om vilken egendom som ska göras enskild genom äktenskapsförordet. Det ska, som vi kallar det inom juridiken, vara förutsebart för båda parter.

Problemet med aktier är att dess antal brukar öka och minska under åren. Skriver du i ditt äktenskapsförord att "alla mina aktier" ska vara din enskilda egendom kan du även rent praktiskt dagen före du har tänkt att ansöka om skilsmässa köpa aktier för alla dina pengar med resultatet att all din egendom är aktier och att det därför inte finns någon egendom att dela på i bodelningen.

Av denna anledning och för att undvika att äktenskapsförordet jämkas bör aktier specificeras exempelvis med namn och antal för att det tydligt ska framgå vilka aktier som omfattas och för att undvika ovanstående problem.

Äktenskapsförordet ska upprättas skriftligen och undertecknas av båda makarna eller blivande makarna och ska därefter mycket riktigt registreras för att vara giltigt. I dag är det Skatteverket som registrerar äktenskapsförord. Tidigare var det tingsrätterna som skötte registreringen. Ett äktenskapsförord registrerat hos tingsrätterna är, trots ändringen av myndighet, fortfarande gällande och behöver inte registreras på nytt.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1

5 / 10

Barn kan inte göras arvlösa men arvet går att begränsa

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Rätten för barn att ärva sina föräldrar skyddas av svensk lag. Men i praktiken finns det sätt att minimera storleken på arvet.

En fråga jag ofta får är huruvida det går att göra barn arvlösa. Det korta svaret är nej, svensk lagstiftning skyddar barns rätt att ärva sina föräldrar. I praktiken finns det dock effektiva sätt att begränsa storleken på arvet, och ett barn som anser sig felbehandlat kan vara tvunget att själv väcka talan vid domstol för att tillgodose sina rättigheter.

En person har rätt att under sin livstid skänka sin egendom till vem han eller hon vill. En förälder kan alltså kan ge bort allt den äger – exempelvis till sin nya partner eller en välgörenhetsorganisation – utan att barnen kan protestera.

Vid första anblick blir resultatet att barnen står utan arv eftersom det helt enkelt inte finns något kvar att ärva.

Lagen anser emellertid att barn är skyddsvärda. Bland annat innebär detta att ett barn alltid har rätt till sin så kallade laglott, hälften av arvslotten (se faktaruta). Om någon har gett bort egendom under sin livstid så kan gåvan, under vissa omständigheter, krävas tillbaka till dödsboets övriga tillgångar när storleken på barnets laglott ska räknas fram.

För att exemplifiera:

Kerstin är skild och sambo med en ny man. I sitt tidigare äktenskap har Kerstin två barn. När Kerstin avlider visar det sig att Kerstins sambo står som ägare till såväl parets lägenhet och fritidshus som till parets bil och båt. Efter viss utredning framkommer det att Kerstin har gett sin båt, sin bil och sin hälftendel av lägenheten och fritidshuset till sin sambo i gåva. Kerstin har bara 200 000 kronor kvar när hon går bort. Den egendom hon gett till sin sambo i gåva är vid hennes dödsfall värd 2 800 000 kronor.

När man räknar på Kerstins barns laglotter, enligt skyddsregeln ovan, adderar man det som finns i dödsboet (200 000 kronor) med den bortgivna egendomen (2 800 000 kronor). Detta ger en total behållning om 3 000 000 kronor. Barnens laglotter utgör en fjärdedel vardera (hälften av deras respektive arvslotter), det vill säga 750 000 kronor, sammanlagt 1 500 000 kronor. Eftersom det bara finns 200 000 kronor i dödsboet "saknas det" 1 300 000 kronor för att barnen ska få sina fulla laglotter. Detta belopp åligger det, förutsatt att Kerstins barn väcker talan vid domstol och vinner framgång, gåvomottagaren, Kerstins sambo, att betala till barnen.

För att en gåva ska gå åter, som det heter inom juridiken, och för att värdet av gåvan ska ingå i dödsboets tillgångar kräver lagen att den avlidne endera gett bort gåvan under sådana omständigheter eller på sådana villkor att den är att likställa med testamente. Detta kan exempelvis vara att gåvan har bortgivits relativt nära inpå dödsfallet eller att den avlidne under sin livstid gett bort en fastighet till någon men fortsatt att nyttja fastigheten, betala för den och i övrigt disponera den precis som innan gåvotillfället.

Som ovan nämnts krävs det, för att barnen ska kunna bli kompenserade för den bortgivna egendomen, att de väcker talan vid domstol. En sådan talan ska väckas mot gåvotagaren och måste ske inom ett år från det att bouppteckningen, den förteckning av tillgångar och skulder som enligt lag ska ske om någon avlidit, avslutats. Görs inte detta inom den utsatta tidsfristen har man förlorat rätten att väcka talan.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1

6 / 10

”Dotterns ex vägrar bodelning – vad kan göras?”

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Fråga: Min sambo lånade ut pengar till sin dotter och hennes make när de köpte lägenhet. Efter en tid skänkte de lägenheten till min sambo och upprättade gåvobrev. Min sambo är därmed nu ägare av lägenheten. Cirka ett år senare genomgick dottern och hennes make skilsmässa.

Då han är utländsk medborgare har han flyttat tillbaka till sitt hemland. Ingen bodelning har upprättats ännu. Dottern vill få allt klart men han vägrar skriva under bodelning då han i efterhand har ångrat att de gav bort lägenheten och vill ha dess halva värde.

Kan dottern genomföra bodelning utan hans deltagande?

Caroline Elander Knip: När ett äktenskap upphör på grund av äktenskapsskillnad eller dödsfall ska det enligt lag ske en fördelning av makarnas egendom, en så kallad bodelning. Detta är ett krav enligt lagen och inget som en av makarna kan motsätta sig. Det ska även tas i beaktande att det inte finns någon yttersta tidsgräns för makarna att begära bodelning. Det går att göra så även om det har passerat flera år sedan skilsmässan.

Det vanligaste är att makarna kommer överens om bodelningen och att de undertecknar ett avtal där överenskommelsen framgår. I vissa fall, liksom i din sambos dotters fall, kommer de före detta makarna dock inte överens. Detta brukar lösas genom att en make kontaktar ett juridiskt ombud som skriver ett brev till den trilskande maken. Vägrar denne ändå att samarbeta så finns det en möjlighet att hos tingsrätten ansöka om att utse en så kallad bodelningsförrättare.

Bodelningsförrättarens uppdrag är att reda ut vilka tillgångar som ska ingå i bodelningen och därefter att försöka få de före detta makarna att komma överens om bodelningen. Går inte detta har bodelningsförrättaren en möjlighet att fatta ett beslut om bodelningen. Bodelningsförrättaren bestämmer således vilken egendom som ska tilldelas vem i bodelningen eller, som i sin sambos dotters fall, om den bortgivna lägenheten ska ingå i bodelningen eller inte. Detta bodelningsbeslut kan, om någon av eller båda av makarna, är missnöjda med detsamma överklagas till tingsrätten.

Att ha i beaktande är dock att det är båda makarna som får betala för bodelningsförrättarens kostnader. De är så kallat solidariskt betalningsansvariga vilket innebär att bodelningsförrättaren kan kräva endast en av makarna på full betalning. Den andre maken får därefter kräva in hälften av kostnaderna av den make som inte betalat.

Din sambos dotter bör av denna anledning börja med att anlita ett juridiskt ombud som kan kontakta den före detta maken och försöka komma överens i godo. Om ni finner detta lönlöst då han numer bor utomlands rekommenderar jag henne istället att ansöka om en bodelningsförrättare. Mer information om detta finner ni på Domstolsverkets hemsida Domstol.se.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1

7 / 10

”Hur hanterar vi pengarna ’problembarnet’ har fått?”

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Fråga: Familjen består av föräldrar och deras gemensamma barn. Föräldrarna är gifta, barnen är numera vuxna och bor inte hemma.

Ur ett ekonomiskt perspektiv lever alla förutom ett av barnen problemfria liv, det vill säga de har ordning och reda på sina liv. Barnet som inte har lyckats lika bra har som en följd av detta under en längre tid fått pengar vid sidan om, i dag uppgår det till ett större belopp. Anteckningar om detta har gjorts av föräldrarna, men det finns inget skuldebrev eller liknande upprättat.

Hur bör detta hanteras på lämpligaste sätt om föräldrarnas ambition är att barnen skall ha lika stor del av kakan? Vad händer när den första föräldern dör och även när den andra föräldern dör?

Caroline Elander Knip: Avgörande i detta fall blir om pengarna är en gåva eller ett lån. Du nämner i din fråga att det inte finns något skuldebrev eller någon revers, vilket talar för att överföringarna ses som ett lån även om det inte upprättats någon skriftlig handling.

Är det ett lån ska det enligt huvudregeln återbetalas vid långivarens död om inget annat anges i ett skuldebrev eller en revers. Det vanligaste vid den här typen av situationer är att lånet upptas i bouppteckningen som en fordran på barnet. Återbetalning sker sedan i form av kvittning mot barnets arv först i samband med att båda föräldrarna har gått bort.

Detta förutsätter dock att det finns tillräckligt mycket medel kvar i boet för att de andra barnen ska kunna erhålla ett lika stort belopp som fordran uppgår till. Saknas det får barnet som lånat pengar själv betala mellanskillnaden, till skillnad från om överföringarna vore att betrakta som gåva.

Om pengarna är en gåva är huvudregeln att gåvor till barn ska anses utgöra förskott på arv. Gåvobeloppet läggs då tillbaka till behållningen vid den sist avlidne makens död varpå de övriga barnens arvslotter räknas fram. Det barn som har fått penninggåvan får på detta sätt mindre i arv än de övriga syskonen. Här är det dock än viktigare att föräldrarna är säkra på att det kommer att finnas tillräckligt mycket egendom i dödsboet. Det finns nämligen ingen skyldighet för det barn som erhållit gåvan att återbetala denna.

Sammanfattningsvis rekommenderar jag föräldrarna att, oaktat om överföringarna ska anses vara en gåva eller ett lån, upprätta en skriftlig handling avseende dessa överföringar så att det inte råder något tvivel om det överförda beloppets storlek eller dess eventuella återbetalning.

Annons
Annons

Få har koll på att Sverige fick en ny arvslag i augusti 2015. Illustration: Thomas Molén

Foto: SvD Bild 1 av 1

8 / 10

Många känner inte till Sveriges nya arvslag

Få har koll på att Sverige fick en ny arvslag i augusti 2015. Illustration: Thomas Molén
Få har koll på att Sverige fick en ny arvslag i augusti 2015. Illustration: Thomas Molén Foto: SvD

Fråga: Jag är ensamstående och har inga barn. Jag har en mindre förmögenhet i form av en bostadsrätt, aktier med mera. Jag har en bror som ej har några barn och en syster som har barn och barnbarn.

När jag går bort vill jag att mina syskon ärver mig i första hand, och om de ej lever vid min bortgång så vill jag att mina syskonbarn ärver mig.

Nu undrar jag: behöver jag skriva testamente?

Caroline Elander Knip: Jag tolkar din fråga som att du i dag inte har något testamente. Finns det inget testamente ska arvet efter en avliden person fördelas enligt lag. Av lagen framgår att de som ska ärva en avliden person, i de fall där det saknas barn, barnbarn eller barnbarnsbarn, är den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna avlidna så ärver syskon, syskonbarn och så vidare. Är även syskon och syskonbarn avlidna ärver eventuella far – och morföräldrar och i sista hand går arvet till Allmänna Arvsfonden. Detta kallas inom juridiken för den legala arvsordningen.

Det framgår inte av din fråga om dina föräldrar fortfarande är vid liv. Om så inte är fallet kommer alltså dina syskon ärva dig. Är din bror avliden så ärver din syster hela arvet. Är även din syster avliden så ärver hennes barn dig och i deras ställe deras barn och så vidare.

Förutsatt att dina föräldrar inte lever så kommer således arvet efter dig att fördelas mellan dina syskon, helt i enlighet med din vilja. Du behöver alltså av denna anledning inte skriva ett testamente.

Det kan dock, av andra anledningar, vara klokt att upprätta ett testamente. Kanske vill du att det som dina syskon eller syskonbarn ärver efter dig ska vara deras enskilda egendom och inte ingå i en eventuell bodelning med deras respektive. En annan anledning kan vara att du vill att något av dina syskon eller syskonbarn ska erhålla ett visst föremål eller en viss summa pengar efter dig.

Det många inte känner till är att Sverige, i augusti 2015, fick en ny arvslag. Den nya lagen säger att det är hemvistet som avgör vilket lands lag som ska tillämpas på ett arv efter en avliden person och inte, som det var tidigare, medborgarskapet.

Av denna anledning kan det även vara klokt att i ditt testamente göra ett aktivt lagval där det framgår att svensk lag ska gälla på ditt arv för det fall du skulle vara bosatt i ett annat land den dag du avlider.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1

9 / 10

”Hur kan vi säkra att våra barnbarn ärver sin mor?”

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Fråga: Vi är två pensionärer med två vuxna döttrar som har egna familjer, man och två barn vardera. Vi vill skriva ett testamente där min hustru ärver mig till 100 procent om jag dör först och jag henne om hon dör först. Vi har inget äktenskapsförord och äger allt tillsammans: fonder, fastigheter etcetera. 

När vi båda gått bort skall våra döttrar ärva oss med 50 procent vardera, som enskild egendom. Hur kan vi säkra upp att våra barnbarn ärver sin mor, om våra döttrar dör innan sina män?

/Mormor och Morfar

Caroline Elander Knip: Skriver ni ett testamente där det framgår att det som era barn ärver efter er ska vara enskild egendom innebär detta att denna egendom – det vill säga arvet efter er – inte kommer att ingå i bodelningen, alltså den fördelning av tillgångarna som ska ske för det fall ett äktenskap upphör på grund av skilsmässa eller dödsfall.

Skulle era döttrar avlida före sina makar kommer deras makar, förutsatt att de endast har gemensamma barn, att ärva all deras egendom med så kallad fri förfoganderätt. Det gäller både giftorättsgods och enskild egendom. Detta innebär att era döttrars makar fritt får förfoga över egendomen men att de inte får skriva ett testamente där de låter någon annan ärva egendomen. Detta då denna egendom ska tillfalla era barnbarn i form av morsarv. 

Den dag era döttrars makar avlider kommer era barnbarn dels erhålla sitt morsarv, dels sitt farsarv. Skulle någon av makarna ha träffat en ny partner och skaffat nya barn med denne så ska era barnbarn först erhålla hälften var av sitt morsarv och sedan dela sitt farsarv med sina halvsyskon. Det är storleken på den enskilda egendomen som avgör hur stor andel som blir morsarv respektive farsarv. 

Litar ni inte på att era döttrars makar kan hantera arvet, utan tror att de kommer att förbruka allt arv efter era döttrar så att det inte finns något kvar åt era barnbarn, rekommenderar jag er att ta en diskussion med era döttrar. Uppmana dem att upprätta ett eget testamente.

I detta testamente kan det framgå att exempelvis deras enskilda egendom, det vill säga arvet efter er, ska gå direkt till era barnbarn vid era döttrars bortgång.

Annons
Annons

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1

10 / 10

Bodelningsregeln få vet om – tillgångarna kan behållas

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Fråga: Kan du bekräfta att fadern som givit bort/skrivit över sina tillgångar/fastigheter till nuvarande fru inte har mycket kvar för sina särkullbarn att ärva?

Jag trodde att alla tillgångar inom hans nuvarande äktenskap ingår i bodelningen såtillvida han inte givit bort den till hustrun som hennes enskilda egendom?

/Anonym

Caroline Elander Knip: Bodelning kallas den fördelning av tillgångarna som ska ske om makar skiljer sig eller om någon av makarna avlider. Du har helt rätt i att alla tillgångar som inte genom arv, gåva, testamente eller äktenskapsförord är enskild egendom ingår i bodelningen mellan den avlidne och dennes efterlevande maka/make.

Det absolut vanligaste i situationer där den ene av makarna har så kallade särkullbarn – det vill säga barn sedan tidigare som inte är gemensamma – är att makarna, efter att den ene av dem erhållit egendom från sin maka/make, upprättar ett äktenskapsförord som gör egendomen till enskild egendom. Alternativt att makarna gör all sin egendom till enskild. Är egendomen enskild ingår den inte i bodelningen vilket ger resultatet att det oftast inte finns något kvar för särkullbarnen att ärva.

Görs inte egendomen till enskild egendom genom äktenskapsförord så finns det emellertid en bodelningsregel i lagen som ganska få känner till. Denna lagregel ger den efterlevande maken en rätt att vid bodelningen behålla sina tillgångar. Detta innebär att även om huvudregeln säger att man ska dela alla tillgångar som inte är enskild egendom lika så kan den efterlevande maken frångå denna huvudregel och välja att behålla sina tillgångar i bodelningen.

Detta ger exakt samma resultat som om all makarnas egendom hade gjorts enskild genom äktenskapsförord – att det inte finns någon egendom kvar för särkullbarnen att ärva.

Det ska dock nämnas att det finns möjligheter för särkullbarnen att göra gällande att överföringarna av egendomen har kränkt deras rätt till laglott. Under vissa förutsättningar kan gåvorna eller den överförda egendomen då återgå till dödsboet vid beräkning av laglotten.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons