Annons

Per Gudmundson:Det finns en särskild plats

Donald Tusk.
Donald Tusk. Foto: Francisco Seco / TT
Under strecket
Publicerad

Ledare | EU

Det finns ”en särskild plats i helvetet” för ”dem som drev på för brexit”. Det sade EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk häromdagen på Twitter.

En annan EU-topp, Guy Verhofstadt, gruppledare i EU-parlamentet för liberala ALDE, spädde på från sitt håll: ”Jag tvivlar på att Lucifer skulle släppa in dem, med tanke på vad de gjorde med England och att de antagligen skulle kunna splittra helvetet.”

Vår egen Margot Wallström (S) låter på samma sätt. Tidigare vice ordförande i EU-kommissionen välsignar hon numera fosterlandet med vad hon tidigare gjorde för hela unionen. Den distanserade synen på folkviljan har hon intakt. Häromveckan rapporterades att hon sagt att britterna på grund av ”dåligt politiskt ledarskap sedan lång tid tillbaka” begår ”ett historiskt misstag som skapar problem för oss alla”. Hon ska ha tillagt att hon ”inte kan förlåta dem för detta”. Vilket har retat upp britterna ännu mer.

Wallströms kansli har dementerat, men citaten ligger lite för väl i linje med en större tendens för att motbudskapet ska få fäste. Många minns Wallströms famösa tv-intervju i BBC:s Newsnight sommaren 2008. Då gällde saken Lissabonfördraget. Först hade Frankrike och Nederländerna röstat nej till EU:s föreslagna konstitution. Nu hade Irland sagt nej till Lissabonfördraget. Men EU-maskineriet rullade på. Fanns det något som folk kunde göra för att stoppa Lissabon? Programledaren frågade gång på gång, men möttes bara av en flod av floskler.

Annons
Annons

Det finns en oförmåga att lyssna. Det kommer att straffa sig.

I Sverige är opinionen mer EU-vänlig än någonsin. Tre fjärdelar av befolkningen är positiva till medlemskapet. Det betyder inte att alla vill ha ”en allt fastare sammanslutning”, som fördraget föreskriver. Tvärtom är skepsisen mot EU:s funktionssätt utbredd.

Den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Redan nu kan man veta hur det kommer att låta. Regeringsunderlaget S, MP, V, C, L och DN kommer att tävla med den borgerliga oppositionen i att snabbast avfärda varje invändning med de enda tre argument som behövs nuförtiden: Hitler, Putin och Trump. Liberalerna kommer att vara högljuddast, lika tydliga i kommunikationen som en ambulans. EU-EU-EU-EU! (som liberalen Karin Pettersson skämtade häromveckan.)

Nytt för i år är dock att några ändå har anat att det finns en annan strömning i opinionen, och anpassat sina budskap. SD har lagt utträdeskravet på hyllan. Nu säger man sig vilja förändra EU inifrån. Man siktar troligtvis på en allians mellan populistiska rörelser, med Visegrad-länderna som ryggrad.

LO svarar med slagordet ”Ta tillbaka kontrollen!” – som av en händelse en brexit-paroll. Men LO:s trovärdighet i målgruppen lär vara låg efter att ha outsourceat den svenska modellen genom EU:s så kallade sociala pelare, och låtit Bryssel diktera svenska arbetsmarknadsvillkor.

Min gissning är att det kommer att visa sig att Donald Tusk hade nästan rätt. Det finns en särskild plats: i EU-parlamentet. Livet där ska visst inte ligga så långt ifrån helvetet, har jag hört.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons