Annons

Catarina Kärkkäinen:Det finns hopp för klimatet

Foto: Lars Pehrson

Ekonomisk tillväxt är både en effekt av och en förutsättning för ny teknik.

Under strecket
Publicerad

Varstans i landet har det under helgen pågått demonstrationer för klimatet, med uppmaningar om att gå från ord till handling. En för all del hedervärd anmodan, även om den skojfriskt lagda kanske skulle se viss ironi i att ha en sådan skylt just framför en strejk eller die-in (protest som går ut på att deltagarna spelar döda).

Någonting måste göras. Bekymret uppstår när detta någonting inte alls är så självklart att svaret passar att skrivas på ett plakat eller göras till slagord i en marsch.

Relationen miljö, klimat och tillväxt emellan är en sådan fråga som gärna görs enklare än vad den är. I takt med tillväxten – ökningen av välståndet i världen – har mänsklighetens utsläpp av koldioxid ökat. Dagens produktion bygger till stor del på fossila bränslen. Det behöver förändras. Att utifrån dessa, förvisso sanna, premisser dra slutsatsen att tillväxten måste ges upp är att göra det för enkelt för sig.

Till att börja med finns det andra värden än miljö och klimat som är värda att ta i beaktande. Ni har stulit vår barndom med era drömmar om evig ekonomisk tillväxt, är ett perspektiv.

Annons
Annons

Att ekonomisk utveckling lyfter hundratusentals ur fattigdom varje dag och har gjort att barnadödligheten i världen är den lägsta någonsin, är ett annat.

Tillväxt är inte synonymt med BNP, och ekonomiska och fysiska resurser är inte samma sak. Vi kommer inte att göra slut på våra ändliga resurser i den betydelse som till exempel Världsnaturfonden WWF menar med sitt tankeexperiment ”den ekologiska skuldens dag”. Värdet av att ekonomin växer är inte att sakerna blir fler, utan att vi skapar mer mänsklig tillfredsställelse än vad vi har gjort tidigare.

Det sker inte sällan genom just att vi lär oss att uppnå samma mål på ett mer effektivt sätt – att bygga samma föremål med mindre råvaror eller ta oss mellan två punkter på mindre bränsle. Ekonomisk tillväxt är både en effekt av och en förutsättning för ny teknik. Och den nya tekniken fordrar faktiskt hoppfullhet också för klimatet.

Kärnkraften är ett exempel. Redan när man skriver ordet ser man den samlade miljörörelsens himlande ögon. Men faktum är att inget energislag är så säkert, effektivt och miljövänligt. Sveriges enskilt viktigaste bidrag till lägre utsläpp av koldioxid är den snabba utbyggnaden av kärnkraft under 1970- och 80-talen, som PM Nilsson poängterat i Dagens industri (24/9). Fjärde generationens reaktorer kommer sannolikt att kunna utnyttja kärnbränslet 100 gånger mer effektivt än i dag.

Koldioxidinfånging är ett annat exempel. Det kommer att vara helt nödvändigt om vi ska ha en rimlig chans att uppnå det tvågradersmål som sattes upp i och med Parisavtalet år 2015. Infångningen kan ske antingen direkt vid källan, genom att bränna bioenergi eller ur själva luften. Ekonomerna Jonas Grafström, Marcus Lindeberg Goñi och Martin Korpi vid forskningsinstitutet Ratio har räknat på kostnaden för tekniken, som i dag är mycket dyr, men kan förväntas bli lönsam omkring år 2045.

Utvecklingen sker hela tiden, men kan gå snabbare eller långsammare beroende på förutsättningar. Engagemanget för att politiken ska göra någonting är inte fel. Men ännu viktigare är att det är rätt saker som blir gjorda.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons