Annons

Maria Rankka:Det finns värre brister än sterila förkläden

Apotekstjänst missar.
Apotekstjänst missar. Foto: Pontus Lundahl/TT

Beslutsfattare vågar inte göra rätt.

Under strecket
Publicerad

I början på den här veckan meddelade Varuförsörjningen, en samverkansgrupp mellan de fem landsting som ställt in planerade operationer på löpande band på grund av brist på sjukvårdsmaterial, att de beslutat att ta in nya leverantörer.

Drygt tio dagar och uppemot 200 inställda operationer senare gör landstingen alltså det självklara för alla personer som använder sin hjärna; försöker lösa problemet alldeles oavsett vad som står i avtalet.
Företaget som skulle leverera har uppenbarligen klappat igenom. Men det har även de som bär ansvarat i regionerna.

Varför upphandlas inte flera leverantörer på en gång? I många sammanhang är det rimligt att ha en primär och en sekundär leverantör. Inte minst när en bristsituation får så allvarliga konsekvenser som den här.
Alla som genomgått en planerad operation vet att det ofta kräver såväl fysisk som mental förberedelse. Dessutom kanske patienterna har ont så det är ingen liten sak att behöva ändra sina planer och ladda om för ett nytt operationsdatum, även om landstingen anser att detta är rutiningrepp som kan vänta.

Annons
Annons

Nästa fråga rör varför regionerna inte genast undersökte möjligheten att beställa sjukvårdsmaterial från annat håll. Antingen står det i avtalet att leverantören har ensamrätt eller så gör det inte det. Oavsett vilket talar sunt förnuft för att regionerna borde ha vänt sig till det upphandlade företagets konkurrenter.

Om regionerna varit så korkade att de gått med på ensamrätt är det egentligen värt att problematisera i sig, men även i det scenariot borde de alltså ha lyft luren och ringt en annan leverantör, upphandlad eller ej.
Jag har svårt att se att någon skulle ha hamnat i fängelse om han eller hon visat handlingskraft och fixat fram materialet. Sannolikheten för att det upphandlade bolaget som inte lyckats leverera, efter att ha blivit kölhalade i medierna, skulle stämma regionerna får sägas vara ganska låg.

Det andra och mer rimliga scenariot är att avtalet inte ens förhindrade regionerna, åtminstone inte i den uppkomna situationen, att beställa från någon annan. Då uppstår frågan varför de väntade så länge?

Jag slås ofta av hur beslutsfattare på olika nivåer inte vågar göra saker som är rätt, om de ligger lite utanför byråkratboxen. Standardförklaringen i näringslivskretsar är att politiker och offentliga tjänstemän inte är tillräckligt kompetenta för att klara av uppgifterna. Även om det kanske finns några sådana exempel, är det en arrogant och respektlös förenkling.

Det finns mycket bra personer i offentlig förvaltning. Det som är lika förbryllande som bekymmersamt är hur dessa begåvade personer gång på gång försätter sig i situationer där de framstår som inkompetenta.

Vad i kulturen, styrningen eller incitamentsstrukturen är det som hindrar människor på den här typen av positioner från att agera och ta ansvar. VD:n i bolaget som misslyckats har lämnat sin post. När tänker någon ansvarig på landstingssidan göra detsamma? Bristen på sunt förnuft är långsiktigt allvarligare än bristen på sterila förkläden.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons