Annons

Det går att bli tvåspråkig senare än forskarna trott

Ett forskarteam, med bland annat Harvardprofessorn Steven Pinker, ville ta reda på exakt när i livet det fortfarande går att nå det de kallar grammatiskt flyt. Gränsen kom vid högre ålder än tidigare trott.
Ett forskarteam, med bland annat Harvardprofessorn Steven Pinker, ville ta reda på exakt när i livet det fortfarande går att nå det de kallar grammatiskt flyt. Gränsen kom vid högre ålder än tidigare trott. Foto: TT

Vid en viss ålder blir det svårare att lära sig ett språk lika bra som en infödd. Men det är inte lika tidigt som forskare tidigare trott, visar en stor språkstudie. Främst är det lättja som står mellan oss och vår förmåga att bli flytande.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Varje kväll plockade jag fram grammatikböckerna. Konjunktiv och futurum. Oregelbundna verb. Det var när jag under ett år bodde med familjen i Guatemala som jag vred och vände på verbböjningar frampå småtimmarna. Snart kunde jag ge mig på enklare böcker, mina basala frågor i butiker och caféer blev mer nyanserade. Motivationen att lära mig spanska var på topp. Och bara det ökade mina chanser att bli bra på språket – få saker är nämligen så viktiga vid lärande som motivationen, visar en rad studier.

I samma veva knallade min treåriga dotter kavat iväg till förskolan utan vare sig ett ”por favor” eller ”hasta luego” i bagaget.

Själv blev jag långsamt bättre. Men dottern, efter bara några månader pratade hon i ett tempo som vilket spansktalande barn som helst.

Det hela tycks handla om på vilket sätt vi lär oss, när vi är barn respektive vuxna. Och vid en viss ålder så verkar det som att vi helt enkelt slutar att lära oss på det naturliga, omedvetna sätt som vi gjorde när vi var små.

När mindre barn lär sig språk så sker det på ett implicit, omedvetet sätt. Grammatik och ordförråd kryper in och byggs upp utan att de ens är medvetna om det, i lekar och kontakt med allt det som omger dem, förklarar Monika Schmid, professor i lingvistik vid Essex universitet.

Annons
Annons

– När vi blir äldre så tenderar vi att istället använda vår medvetenhet och analytiska förmåga när vi lär oss, där vi ständigt analyserar den input som vi får. Och vissa forskare menar att det här till och med hämmar vår språkinlärning, säger hon.

Tidigare har teorin varit att den kritiska gränsen för att lära sig ett språk lika bra som någon som är född och uppvuxen i landet, har varit i samband med puberteten. Skälet är just att man då inte längre skulle ha samma tillgång till de mekanismer som gör att vi lär oss ett språk på det här naturliga sättet.

Men det verkar inte riktigt vara så deppigt. Forskare har sett att vi tycks kunna lära oss ett språk utan att göra grammatiska missar, vid högre ålder än man tidigare trott.

Förmågan att lära sig ett nytt språk, åtminstone grammatiskt, är starkast fram till 17-årsåldern.

I en av de största studierna någonsin, en webbaserad studie med över 700 000 deltagare från 38 länder som publicerades 2018, slog forskarna fast att det går att bli tvåspråkig betydligt senare än man tidigare sett.

Forskarteamet, med bland annat Harvardprofessorn Steven Pinker, ville ta reda på exakt när i livet det fortfarande går att nå det de kallar grammatiskt flyt. I ett grammatikquiz testades deltagarnas kunskaper i allt från pronomen, prepositioner och verbböjningar. Deltagarna fick se meningar på engelska och sedan svara på om grammatiken var korrekt eller inte. De fick också svara på hur gamla de var och hur länge de studerat engelska.

I sina analyser kunde forskarna konstatera att förmågan att lära sig ett nytt språk, åtminstone grammatiskt, är starkast fram till 17-årsåldern – därefter sluttar kurvan ganska brant nedåt. Men 17 år är ett statistiskt snitt, kommenterar Monika Schmid. Det fanns därmed även de som var betydligt äldre när de började med språket och ändå var flytande.

Annons
Annons

Forskarna såg också skillnad i hur personerna lärt sig språket. De som hade levet i landet mer än 90 procent av tiden var, förstås, i större utsträckning flytande än de som bara lärt sig i skolan. Att bo i landet, att bada i språket, hade en enorm effekt på möjligheten att bli flytande, konstaterade de – även för de äldre deltagarna.

Även när de har väldigt hög, flytande nivå, så sliter många fortfarande med vissa bitar.

Något som också visade sig, och som också Monika Schmid sett i både studier och kontakt med sina studenter från olika länder, är att alla språk tycks ha vissa grammatiska bitar som är särskilt problematiska för dem som ska lära sig. Det verkar finnas vissa ”fickor” när det handlar om att bli flytande sett till både grammatik och uttal när vi lär oss språk som vuxna, sådant vi helt enkelt inte verkar kunna få att sitta hur länge vi än kämpar.

– Även de som har en väldigt hög, flytande nivå, sliter fortfarande med vissa saker. På engelska är ett exempel att verb i tredje person i singular ska ha ett -s i slutet. Det är lite förvånande, det är en väldigt enkel regel med få undantag, men många gör fel med det, säger Monika Schmid.

Och det är framför allt sådana grammatiska knepigheter som verkar bli svårare och svårare att lära sig, ju äldre man blir.

Forskarna såg att skillnaderna i grammatiskt flyt mellan infödda och ej infödda började utkristallisera sig redan hos dem som börjat med språket vid tio års ålder. Redan då tycktes det alltså börja bli svårare att lära sig att prata som en infödd – men den stora nedgången kom alltså betydligt senare.

Annons
Annons

Så varför just 17 år? Forskarna har flera teorier. Det kan dels handla om att det egna språkets grammatiska regler står i vägen för det nya, att först när man nått 17-årsåldern så behärskar man nästan fullt ut det egna språkets grammatik. Men det kan också bero på att vi därefter har svårare att lära in ett språk på just det här naturliga, implicita sättet som barn använder sig av. Medan barn tenderar att använda det som brukar kallas procedurminnet när de lär sig språk, det som används när vi exempelvis lärde oss gå eller cykla. Ju äldre man blir desto mer används istället det deklarativa minnet, det vi använder när vi lär oss fakta.

Studier har visat att man behöver lära sig språk runt 12 års ålder för att ha uttal som en infödd.

I en annan språkstudie, använde Monika Schmid och en grupp forskare mr-scanning för att mäta hjärnaktiviteten hos deltagarna, tillsammans med frågor och språktest. Också då slog forskarna fast att vår förmåga att lära oss språk gradvis minskar med ålder – däremot såg inte forskarna att det var något ”fönster” som stängdes, som exempelvis att något hände exakt vid puberteten vilket man tidigare trott.

I studien fick deltagarna, som bott olika lång tid i Tyskland, lyssna på meningar med korrekt eller inkorrekt grammatik. Hos en person med tyska som modersmål reagerade hjärnan kraftigt vid inkorrekt grammatik (som das Garten istället för det korrekta der Garten), medan reaktionen var mindre stark eller helt uteblev, hos dem som mindre flytande på språket.

Forskarna slog alltså fast att det inte var vid en exakt ålder som förmågan att bli flytande försvann, det var snarare en långsamt avtagande kurva när det blev allt svårare.

Annons
Annons

Fokus i dessa studier var på grammatik, inte uttal. Och även om det går att prata korrekt även om man börjar senare, har tidigare studier visat att man behöver lära sig språk tidigt, runt 12 års ålder, för att ha uttal som en infödd. Andra studier visar att det är ännu tidigare, redan vid fem, sex år inom somliga språk för att få varje fonetisk svårighet att sitta.

Alla kan lära sig språk i vilken ålder som helst om de lägger tillräckligt med tid på det.

Så, om vi nödvändigtvis behöver låta som en infödd, ja då har sannolikt tåget gått för många av oss. Men som Monika Schmid konstaterar: om vi med flyt menar att vi kan prata utan att staka oss för mycket, att vi kan konversera om diverse ämnen, ha ett rejält ordförråd och fixa det mesta av grammatiken, då finns inte någon gräns när det kommer till ålder. Det är framför allt en sak som avgör hur bra vi blir: tiden vi lägger ner.

– Alla kan lära sig språk i vilken ålder som helst om de lägger tillräckligt med tid på det. Jag vet till exempel varför min spanska inte är bättre än den är – jag utsätter mig helt enkelt inte för språket tillräckligt eller studerar så mycket som jag skulle behöva. Men om jag övar mer, läser och pratar mer, då vet jag att jag kommer att bli flytande. Däremot så kommer jag alltid att ha en accent.

Kanske har också just det något med åldern 17 att göra, möjligen handlar det inte bara om hur vi lär utan hur mycket tid vi lägger ner.

– Barn har också lyxen att ägna hela dagarna till språkinlärning – vad de än gör så är språkinlärning en del av det.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons