Annons

Okonventionella metoder kan gynna biologisk mångfald

Jonas Andersson är lantbrukare och delägare till Wiggeby Jordbruk på Färingsö utanför Stockholm.
Jonas Andersson är lantbrukare och delägare till Wiggeby Jordbruk på Färingsö utanför Stockholm. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Modernt jordbruk skadar den biologiska mångfalden – och det särskilda EU-stöd som skulle öka den ses nu som tandlöst. Men okonventionella jordbruksmetoder kan bromsa utvecklingen.

– Det här är nog framtiden om man ska ha ett miljövänligt jordbruk, säger lantbrukaren Jonas Andersson.

Under strecket
Publicerad

”Det gör jättenytta för den biologiska mångfalden”, säger Jonas Andersson om projektet med samzoner.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2

Jonas Andersson tycker att EU måste rikta miljöstöden mer regionalt i framtiden.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2

Det ser ut som en lång väg av jord – nio meter bred och nästan 400 meter lång. Jonas Andersson sätter sig på huk och gräver försiktigt med fingrarna i marken.

– I går hittade jag de första solrosorna som hade grott här, säger han och visar två späda stjälkar som sticker upp, bara ett par centimeter höga.

Om några månader kommer hela jordremsan att blomma: solrosor, honungsört, klöver och bovete. Det är en del i ett projekt som kallas ”SamZon”, som organisationen Odling i balans driver tillsammans med ett antal svenska lantbrukare – med målet att öka den biologiska mångfalden.

Jonas Andersson och Wiggeby jordbruk på Färingsö är en del av det. Genom att odla remsor med örter, gräs och blommor bredvid åkrarna ökar man antalet vilda pollinerare och fältfåglar. Dessutom kan zonerna förhindra förlusten av fosfor som kan övergöda vattendragen.

Enligt en rapport från FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald riskerar en miljon växt- och djurarter att försvinna under de kommande decennierna.

I förlängningen hotas även mänskligheten, eftersom vi är beroende av naturens förmåga att till exempel rena luft och vatten, reglera klimatet och pollinera våra grödor.

Annons
Annons

”Det gör jättenytta för den biologiska mångfalden”, säger Jonas Andersson om projektet med samzoner.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Enligt Naturvårdsverket är ett hot mot den biologiska mångfalden att äldre metoder inom jordbruket, som gynnade många arter, har blivit alltmer sällsynta. Under de senaste hundra åren har lönsamhetskrav och effektivisering inneburit att svenska lantbrukare i högre utsträckning odlar en och samma gröda på stora ytor – så kallade monokulturer.

”Det gör jättenytta för den biologiska mångfalden”, säger Jonas Andersson om projektet med samzoner.
”Det gör jättenytta för den biologiska mångfalden”, säger Jonas Andersson om projektet med samzoner. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

FN konstaterar i sina hållbarhetsmål att cirka tre fjärdedelar av mångfalden bland grödor har försvunnit från böndernas odlingsmarker under 1900-talet. Monokulturerna ökar dessutom sårbarheten för framtida klimatutmaningar, eftersom ett homogent jordbruk klarar av förändringar i miljön och angrepp från skadedjur sämre.

Projektet med samzoner är ett sätt att försöka lösa problemet. Jonas Andersson tar ett steg över från den nyodlade samzonen till en remsa med vanligt gräs, gestikulerar för att visa skillnaden.

– Det är så konkret: på gräset är det inget pollineringsvärde, här är det jättemycket. Det gör jättenytta för den biologiska mångfalden, säger han.

Men det finns fler sätt. SvD har tidigare berättat om Wijnand Sukkel, senior forskare vid Wageningen University & Research i Nederländerna, som forskat om så kallad strip-farming.

Det måste bli mer nationellt styrt, man måste rikta miljöstöden regionalt i framtiden.

Annons
Annons

Jonas Andersson tycker att EU måste rikta miljöstöden mer regionalt i framtiden.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

I stället för att konventionellt odla en gröda per fält blandar man olika grödor som har en positiv inverkan på varandra. Grödorna odlas bredvid varandra i remsor och skördas vid olika tidpunkter, vilket i motsats till traditionellt jordbruk tvärtom bidrar till ökad biologisk mångfald.

Men monokulturerna dominerar fortfarande. Enligt Wijnand Sukkel beror det på flera anledningar.

– Marginalerna i jordbruket är låga och tekniken med större maskiner och krav på effektivitet har drivit jordbruket åt det här hållet i många år, har han tidigare sagt till SvD.

Dessutom ser han en problematik i EU-bidragens utformning, som han menar ofta brister. Framförallt ansökningssystemet försvårar för bönder som blandar olika grödor på ett och samma fält.

Jonas Andersson tycker att EU måste rikta miljöstöden mer regionalt i framtiden.
Jonas Andersson tycker att EU måste rikta miljöstöden mer regionalt i framtiden. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Svenska Jordbruksverket har inte fått in någon ansökan om jordbruksstöd för strip-farming. Enligt Mathias Sandin-Lindqvist, regelhandläggare på Jordbruksverket, finns det dock inget som hindrar att lantbrukare som använder metoden får generellt jordbruksstöd.

Men för Jonas Andersson är det inte aktuellt.

– På vissa ställen i Sverige kanske det går, till exempel de plattaste ställena i Östergötland. Men det fungerar inte med vår produktion, säger han.

Förutom det generella jordbruksstödet införde EU 2014 ett särskilt så kallat förgröningsstöd – men det har kritiserats för att vara urvattnat. Den europeiska revisionsrätten konstaterade i en granskning från december 2017 att stödet endast har lett till positiv förändring i fem procent av EU:s odlingslandskap.

En stor anledning till det var att 65 procent av de granskade bönderna redan levde upp till, eller var undantagna, kraven.

Man kan ha ett produktivt jordbruk och samtidigt kontra det med sådana här insatser.

Jonas Andersson ser en svårighet i att ha samma regler för hela EU.

– EU drar alla över en kam, men det skiljer sig oerhört mycket geografiskt i vilka förutsättningar man har. Det måste bli mer nationellt styrt, man måste rikta miljöstöden regionalt i framtiden. Det blir för mycket pappersarbete och byråkrati kring det där, säger han.

I stället vidtar han de åtgärder han kan för att öka den biologiska mångfalden – som projektet med samzoner.

– Man kan ha ett produktivt jordbruk och samtidigt kontra det med sådana här insatser. Det här är nog framtiden om man ska ha ett miljövänligt jordbruk, säger han.

Efter reklamen visas:
Är det här lösningen på att odla utomhus?
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons