Annons

”Det kan vara känsligt att prata om musik och IQ”

Eva Bojner Horwitz är ny professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
Eva Bojner Horwitz är ny professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Foto: Malin Hoelstad

Att mäta hälsoeffekten av musik – går det? Ja, om vi forskar på stressnivåer, flow, inlärning och känsloregister. Eva Bojner Horwitz har fått den helt nya professuren i musik och hälsa på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och vill att forskningsresultaten ska få märkas i samhället.

Under strecket
Publicerad

”Musik kan användas för att stretcha känslorepertoaren. När man kan avläsa känslorna i den egna kroppen har man också lättare att förstå andra”, säger Eva Bojner Horwitz.

Foto: Malin Hoelstad

Musik kan öka vår förmåga att läsa av känslor, hantera smärta efter operation, komma ur skrivkramp, bli mer medmänsklig, stressa mindre i skolan, må bättre på äldreboendet, stå emot prestationsångest på scenen, buffra mot utbrändhet, dö lugnare ...

Eva Bojner Horwitz ger många exempel på forskningsresultat om effekterna av musik i skola, vård och omsorg när hon berättar om sitt nya jobb som professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Tjänsten är helt nyinrättad och det har tagit många år från beslut till tillsättning.

Kan det här med att mäta vad musiken gör förminska konstens inneboende värde?

– Nej, jag menar att vi måste fortsätta att mäta effekten av musik, säger Eva Bojner Horwitz. Det finns så många forskningsresultat vi nu kan peka på.

Ett projekt som redan är igång är ett utbildningsprogram för musiker som vill kunna arbeta professionellt i vården och behöver kunskap om olika vårdsammanhang. Ett annat är en utbildningsdag för blivande musiklärare om psykisk ohälsa på skolorna – och inte minst om vilka egna varningssignaler man kan ha på stress. Det har studenterna på Kungliga Musikhögskolan frågat efter länge.

Annons
Annons

– Musiker är inkännande personer, och deras kontakt med sin kroppsmedvetenhet kan användas fördelaktigt för att motverka risken för utbrändhet, säger Eva Bojner Horwitz.

— Vi behöver ta hand om oss för att orka, och då kan vi använda musicerandet. Men vi får se upp så vi inte blir för ’professionella’ …

Studier visar att musikupplevelser kan öka förmågan att reglera känslor.

Det där säger hon för att en av hennes doktorander gjort en studie som visar att professionella sångare får ett högre stresspåslag än amatörsångare.

Den som stressar kan lätt se världen i svart-vitt, tappa känslornas nyanser. Men den differentieringen kan tränas och studier visar att musikupplevelser kan öka förmågan att reglera känslor.

– Musik kan därför användas för att stretcha känslorepertoaren, säger Eva Bojner Horwitz. När man kan avläsa känslorna i den egna kroppen har man också lättare att förstå andra. Det behöver vi för att bli vänligt inställda till våra medmänniskor, vilket är relevant för ett hållbart samhälle.

Hon berättar att ett synkroniserat flow uppstår när musiker samarbetar, bryr sig om varandra i musicerandet och gör något mycket koncentrerat, tappar tid och rum. Frågan är om något liknande kan hända mellan musiker och publik?

— Tänk om det är så att det påverkar oss till att göra goda saker när vi har tagit del av en musikensemble som spelar tillsammans!

Långvarig musikträning ändrar hjärnans utseende, enligt tvillingstudier i Sverige. Den vita substansen i hjärnan ökar och hjärnbarkens brygga mellan höger och vänster hjärnhalva får större tjocklek. Och ju tidigare man börjar, desto större sannolikhet att man fortsätter och därmed kan få andra kognitiva färdigheter på köpet.

Annons
Annons

”Musik kan användas för att stretcha känslorepertoaren. När man kan avläsa känslorna i den egna kroppen har man också lättare att förstå andra”, säger Eva Bojner Horwitz.

Foto: Malin Hoelstad

Några exempel på musikforskning i skolan:

Efter en extra timme musik i veckan, jämfört med en extra timme data, under år 5 och 6 hade eleverna en signifikant minskning av stresshormoner vid terminens slut.

I Schweiz har en stor studie visat att en timme musik i veckan på bekostnad av andra ämnen ger bättre resultat på de nationella proven i matte och språk.

I projektet ”Vi slår på trummor, inte på varann” spelade lärare och elever trummor tillsammans en timme i veckan under ett skolår i två skånska skolor. Fler kom in på gymnasiet och förstörelsen minskade.

– Det kan vara känsligt att prata om IQ och musik, säger Eva Bojner Horwitz. Men det är inte bara i skolan som musiken har betydelse. När vi blir känslomässigt engagerade påverkar vi lärmiljön positivt och stressen sjunker.

Att implementera den forskning som finns om musik i våra skolsystem, arbeta för att musiker ska kunna jobba i vården, ordna seminarieserier om musikens inverkan på hjärnan – det är en del av Eva Bojner Horwitz nya uppdrag.

– Om forskarna nu kunnat visa att det blir synergieffekter av att musicera och av att föra in musik i vård och i skola – varför inte se till att det händer på riktigt?

”Musik kan användas för att stretcha känslorepertoaren. När man kan avläsa känslorna i den egna kroppen har man också lättare att förstå andra”, säger Eva Bojner Horwitz.
”Musik kan användas för att stretcha känslorepertoaren. När man kan avläsa känslorna i den egna kroppen har man också lättare att förstå andra”, säger Eva Bojner Horwitz. Foto: Malin Hoelstad
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons