Annons

Risk för inbördeskrig – kaoset i Libanon på 3 minuter

Libanons premiärminister Saad al-Hariri avgår. Det sker efter veckor av protester i landet mot det politiska systemet och dess korruption. Rädslan växer nu för att det ska leda till ett nytt inbördeskrig.

Under strecket
Publicerad

En demonstrant skriker slagord efter att ha blivit attackerad av Hizbollah-medlemmar i centrala Beirut på tisdagen.

Foto: Hussein Malla / AP Bild 1 av 2
Foto: Hassan Ammar / AP Bild 2 av 2

En demonstrant skriker slagord efter att ha blivit attackerad av Hizbollah-medlemmar i centrala Beirut på tisdagen.

Foto: Hussein Malla / AP Bild 1 av 1
En demonstrant skriker slagord efter att ha blivit attackerad av Hizbollah-medlemmar i centrala Beirut på tisdagen.
En demonstrant skriker slagord efter att ha blivit attackerad av Hizbollah-medlemmar i centrala Beirut på tisdagen. Foto: Hussein Malla / AP

Vad har hänt?

Den 17 oktober inleddes demonstrationer över hela landet. Människor protesterade mot att regeringen ville höja avgiften på samtal via mobilappen Whatsapp. Att ringa är dyrt i Libanon och i princip alla använder sig därför av Whatsapp, vars samtal går över internet i stället för över mobilnätet.

Whatsapp-förslaget var bara en av flera avgifts- och skattehöjningar som regeringen ville genomföra för att minska budgetunderskottet och förbättra ekonomin. Efter ett par dagars protester vek sig regeringen och ställde in skattehöjningarna, men det hjälpte inte. Protesterna bara fortsatte.

Demonstranterna kräver att regeringen, presidenten och parlamentets talman avgår. De är trötta på korruptionen och det politiska systemet som är uppbyggt på de dominerande religiösa grupperna i landet. De vill ha ett sekulärt system med politiker som arbetar för landets bästa, inte främst för sin egen grupp.

Annons
Annons
Foto: Hassan Ammar / AP Bild 1 av 1
Foto: Hassan Ammar / AP

Varför är folk så arga?

Libanon befinner sig i en ekonomisk kris som förvärrats den senaste tiden. Landet har ett enormt budgetunderskott och bara Japan och Grekland har en större statsskuld.

Den inhemska valutan har rasat i värde gentemot dollarn, vilket fått bankerna att kraftigt begränsa uttag av dollar. Fast de senaste tio dagarna har bankerna hållit stängt helt och hållet på grund av protesterna. Det gäller även skolor och universitet.

Trots den ekonomiska krisen finns det gott om rika libaneser. Ständigt skjuter nya paradfastigheter upp i Beirut och kring regeringskvarteren kan man få för sig att man befinner sig på en bilmässa för lyxåk. Men vanliga libaneser har svårt att få sin ekonomi att gå runt. Allting i Libanon upplevs som dyrt.

Vart alla skattepengar tar vägen är oklart, men korruptionen anses omfattande.

Efter reklamen visas:
Libanons premiärminister: Jag har nått vägs ände

Vad händer nu?

Demonstrationerna har i allmänhet varit fredliga. Sång, musik och dans har varit vanliga inslag. Men de senaste dagarna har demonstranter attackerats av medlemmar från de shiitiska Hizbollah- och Amal-miliserna.

Hizbollah-ledaren talade i fredags om att ”någon” försöker driva till landet mot inbördeskrig. Det har väckt stor oro, med tanke på det blodiga inbördeskriget mellan 1975 och 1990.

Hittills har protesterna omfattat i princip alla landets befolkningsgrupper. I sunnidominerade hamnstaden Tripoli i norra Libanon har slagord ropats till stöd för shiitiska demonstranter i södern, som hotats av Hizbollah.

Men många av de styrande nådde sina maktpositioner genom inbördeskriget. Rädslan är stor för att de ska ta till våld för att försvara sina privilegier.

Med premiärminister Saad Hariris avgång har demonstranterna nått sitt första mål. Frågan är nu vad som sker framöver. Politisk revolution eller inbördeskrig?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons