Annons

Professor: ”Ska ej vara lätt att avsätta en president”

Nu drar rättegången mot Donald Trump igång.
Nu drar rättegången mot Donald Trump igång. Foto: Manuel Balce Ceneta/AP

Den partiberoende inställningen i riksrätten mot Donald Trump väcker frågor om konstitutionen.

– Det är en allvarlig sak att avsätta en president och det ska inte vara lätt, säger Richard Briffault, professor i juridik vid Columbiauniversitetet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Richard Briffault.

Foto: Columbia Law SchoolBild 1 av 1

NEW YORK Nu inleds rättegången mot USA:s president och ännu ligger inte alla kort på bordet. Till den följetong som pågått sedan tidig höst läggs ständigt nya uppgifter.

Att USA:s tidigare ambassadör i Kiev, Marie Yovanovitch, kan ha övervakats av personer i kretsen kring Trump, fick i förra veckan Ukraina att inleda en utredning om brott.

Demokraterna letar nu fler bevis och anklagar säkerhetsmyndigheten NSA för att undanhålla dem. Republikanerna ser jakten som ett tecken på att Demokraternas case är för svagt.

Efter reklamen visas:
Riksrätten mot Trump är igång – men vad händer nu?

Presidentens förvarsteam har formellt kallat anklagelserna ”illegitima” och försöket att avsätta honom ”farligt”.

Donald Trump har också stärkt sitt försvar. Ken Starr och Alan Dershowitz är båda kända från uppmärksammade rättegångar i USA:s moderna historia. Starr som särskild åklagare i riksrätten mot president Bill Clinton och Dershowitz som försvarsrådgivare i rättegången mot O J Simpson.

Hos många väcks därför frågan om konstitutionen, grundbulten i den amerikanska demokratin, fyller sitt syfte.

Oddsen talar till presidentens fördel. Senatorerna väntas rösta efter partilinjerna och presidenten frikännas eftersom Republikanerna är i majoritet i senaten. Demokraterna är däremot i majoritet i representanthuset, och kunde därför väcka åtal mot presidenten. Konstitutionen ger representanthuset makt att ställa en president inför riksrätt, och senaten makt att fälla hen.

Annons
Annons

Richard Briffault.

Foto: Columbia Law SchoolBild 1 av 1

Därmed skiftar makten från Demokraterna till Republikanerna.

Hos många väcks därför frågan om konstitutionen, grundbulten i den amerikanska demokratin, fyller sitt syfte. Den uttryckliga intentionen att riksrätt inte ska utnyttjas partipolitiskt framstår alltmer illusoriskt.

Hittills har inställningen speglat partitillhörigheterna. Det i ännu högre grad än under riksrätten mot Bill Clinton i slutet av 1990-talet.

Ett dussintal senatorer, framför allt i det republikanska partiet, har sagt sig vara redo att bryta det edsvurna löftet om en oberoende bedömning. Senatens majoritetsledare Mitch McConnell har till nyhetsmedier sagt att han koordinerar allt han gör med Vita huset, med argumentet att han svarar med samma mynt som Demokraterna.

– Jag är ingen opartisk jurymedlem. Ett riksrättsåtal är ett politiskt beslut. Representanthuset tog ett politiskt beslut att väcka riksrättsåtal mot Trump, sa McConnell.

Richard Briffault.
Richard Briffault. Foto: Columbia Law School

Richard Briffault, riksrättsexpert och professor i juridik vid Columbiauniversitetet, har förståelse för båda partiers perspektiv men förvånas av republikanernas i princip fullständiga lojalitet med Trump.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt i vilken utsträckning Republikanerna bundit upp sig till presidenten. Men att vara ”opartisk” kan tolkas olika. Det är inte illegitimt att framföra sitt eget perspektiv om huruvida det är bra eller dåligt för landet att avsätta presidenten, säger han.

Rättegången sker enligt fastslagna steg. Innan senaten röstar om åtalspunkterna mot presidenten – maktmissbruk och motarbetande av kongressens arbete – ska den besluta om vittnen ska kallas, presentera och utvärdera bevisföring och överlägga det som framkommit. Delar av processen väntas ske bakom lyckta dörrar.

Annons
Annons

Samtidigt som utfallet beskrivs som givet hänger flera frågor i luften. Kommer John Bolton, Trumps sparkade nationella säkerhetsrådgivare som sagt sig vara villig att vittna och ha viktiga uppgifter att förtälja, att kallas till senaten? Och vad består i så fall hans uppgifter av?

Om 51 av senatens 100 ledamöter röstar för att kalla honom får landet veta.

– Republikanerna är förmodligen rädda att om de kallar vittnen så kommer det ta tid och då kommer vi närma oss valet. Då blir argumentet att ”låt oss se vad väljarna säger” visserligen starkare. Men valet är redan nu bara nio månader bort. Jag kan förstå argumentet att det är bättre att låta väljarna avgöra, säger Richard Briffault.

Det nuvarande systemet är inte perfekt men tillräckligt.

Även om senaten frikänner Donald Trump från åtalspunkterna skulle den kunna diskvalificera honom från en ytterligare mandatperiod i Vita huset. Om senaten väljer att rösta om saken krävs att en enkel majoritet står bakom.

Richard Briffault finner en sådan omröstning osannolik. Han är också tveksam till att förändra konstitutionen och riksrättsförfarandet. Det nuvarande systemet är inte perfekt men tillräckligt, anser han.

– Man kan argumentera för att riksrätt används som partipolitiskt verktyg. Redan under Clinton fruktade folk att möjligheten att ställa en president inför riksrätt skulle missbrukas. Men jag tvivlar på det. Bush ställdes inte inför riksrätt trots kontroverserna kring hans krig. Inte heller Obama ställdes inför riksrätt trots att han använde presidentmakten ganska aggressivt.

Enligt Briffault ligger inte problemet så mycket i konstitutionen som i det politiska klimatet.

– Det är en allvarlig sak att avsätta en president och det ska inte vara lätt. Men det problematiska är att republikanerna inte är intresserade av att reda ut fakta eller ens uttrycka missnöje med något av det presidenten gjort.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons