Annons

Detta innebär USA:s 18 åtalspunkter mot Assange

En attack på pressfriheten – eller ett spioneriåtal? 17 nya brottsanklagelser riktas från USA mot Julian Assange, Wikileaks grundare. Kritiker invänder att Assange bara har gjort vad journalister gör dagligen. SvD reder ut vad det innebär.

Under strecket
Publicerad

Protester i London efter gripandet av Julian Assange tidigare i år.

Foto: Matt Dunham/AP Bild 1 av 4

The Guardians förstasida den 23 oktober 2010 med ett av Wikileaks avslöjande om USA:s krigföring i Irak.

Foto: Sang Tan/AP Bild 2 av 4

Justitiedepartementets chef för nationell säkerhet, John Demers.

Foto: Jacquelyn Martin/AP Bild 3 av 4

Daniel Ellsberg när han nyligen besökte Sverige för att ta emot 2018 års Olof Palme-pris.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 4 av 4

Protester i London efter gripandet av Julian Assange tidigare i år.

Foto: Matt Dunham/AP Bild 1 av 2

The Guardians förstasida den 23 oktober 2010 med ett av Wikileaks avslöjande om USA:s krigföring i Irak.

Foto: Sang Tan/AP Bild 2 av 2
Protester i London efter gripandet av Julian Assange tidigare i år.
Protester i London efter gripandet av Julian Assange tidigare i år. Foto: Matt Dunham/AP

Vad har hänt?

Efter att Julian Assange tvingades lämna Ecuadors ambassad i London i april riktade USA en anklagelse mot honom, om att ha medverkat till ett inbrott i ett datanätverk hos amerikanska försvaret ihop med visselblåsaren Chelsea Manning.

Nu har USA lagt till ytterligare 17 anklagelser om brott mot Assange. Syftet är att få honom utlämnad till USA, vilket är vad Assange själv hela tiden oroat sig för skulle hända.

The Guardians förstasida den 23 oktober 2010 med ett av Wikileaks avslöjande om USA:s krigföring i Irak.
The Guardians förstasida den 23 oktober 2010 med ett av Wikileaks avslöjande om USA:s krigföring i Irak. Foto: Sang Tan/AP
Annons
Annons

Justitiedepartementets chef för nationell säkerhet, John Demers.

Foto: Jacquelyn Martin/AP Bild 1 av 1

Vad anklagas han för?

USA bygger anklagelserna på en spionerilagstiftning som stammar från tiden för första världskriget. Lagen reglerar bland annat hur hemligstämplad information ska hanteras.

Enligt USA:s version efterfrågade, och fick, Julian Assange ett stort material hemligstämplad information om USA:s pågående krig som sedan offentliggjordes på visselblåsarsajten Wikileaks. Enligt de amerikanska åklagarna struntade Assange i att skydda känslig information om bland annat individer som jobbade för den amerikanska staten utan hänsyn till konsekvenserna, enligt nyhetsbyrån AP.

Kritiker menar att de amerikanska anklagelserna innebär ett angrepp på pressfriheten, eftersom journalister världen över varje dag publicerar hemlig läckt information.

Justitiedepartementets chef för nationell säkerhet, John Demers.
Justitiedepartementets chef för nationell säkerhet, John Demers. Foto: Jacquelyn Martin/AP

Är det Wikileaks gör samma sak som journalistik?

Inte enligt USA. ”Julian Assange är ingen journalist”, kommenterade amerikanska justitiedepartementets chef för nationell säkerhet, John Demers, när de nya åtalspunkterna offentliggjordes på torsdagen.

Justitiedepartementet menar att journalister vanligtvis anstränger sig för att stryka bort känsliga uppgifter ur hemligt material de fått tag på innan det publiceras. Det har inte Assange gjort.

Resonemanget imponerar dock inte på kritikerna och försvararna av pressfriheten, som är garanterad i USA:s grundlag. Det Assange gjort, menar de – tagit emot och publicerat hemlig information – är precis vad medier ska göra.

Annons
Annons

Daniel Ellsberg när han nyligen besökte Sverige för att ta emot 2018 års Olof Palme-pris.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

Han åtalas för att ”uppmuntra källor att förse honom med sann information och för att publicera den informationen”, noterar Assanges advokat Barry J Pollack i New York Times. Det är en helt annan brottsbeskrivning än datahacking, som den första åtalspunkten handlade om.

Daniel Ellsberg när han nyligen besökte Sverige för att ta emot 2018 års Olof Palme-pris.
Daniel Ellsberg när han nyligen besökte Sverige för att ta emot 2018 års Olof Palme-pris. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Hur har liknande fall hanterats tidigare av USA?

Någon direkt jämförelse till Wikileaks finns inte. Men tidigare presidenter och deras administrationer har flera gånger försökt stoppa publicering av viss information.

Ett sådant känt fall är när visselblåsaren och militäranalytikern Daniel Ellsberg läckte en hemlig granskning om Vietnamkriget. Dokumenten visade att flera administrationer systematiskt ljugit för det amerikanska folket om hur dåligt kriget gick. New York Times började publicera rapporten 1971, men Nixon gav order om att försöka få publiceringen stoppad, vilket misslyckades.

Ellsberg åtalades för bland annat spionage, men anklagelserna lades senare ned. Hela rapporten avhemligades 2011.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons