Annons

Diamantdrottningens krux: Brist på äkta ädelstenar

Fallande aktiekurs, en brittisk hertiginna och gruvor där allt färre diamanter bryts fram. I en längre intervju med SvD berättar Eira Thomas om hur Lucara Diamond ska möta ungas krav på hållbarhet, hur blockkedjan kan minska risken för blodsdiamanter och hur hon ser på åtalet mot det andra Lundinbolagets toppar.

Publicerad
”Diamantindustrin har en oerhört intressant historia att berätta. Den har varit viktig för den ekonomiska utvecklingen i länder som inte kunnat dra nytta av industrialismen, som till exempel Botswana”, säger Eira Thomas.
”Diamantindustrin har en oerhört intressant historia att berätta. Den har varit viktig för den ekonomiska utvecklingen i länder som inte kunnat dra nytta av industrialismen, som till exempel Botswana”, säger Eira Thomas. Foto: Tomas Oneborg

De är unga, har växt upp i dyningarna av finanskrisen och började tjäna pengar i takt med att världsekonomin återhämtade sig och blomstrade. Millennials ska säkra diamantbranschens överlevnad, de är köpstarka men också kräsna och ställer krav på etik och moral.

Detta, i kombination med att utvinningen av äkta diamanter blivit allt svårare, har öppnat dörren för ny konkurrens – i form av syntetiska diamanter. Nyligen sällade sig till exempel hertiginnan av Sussex, Meghan Markle, till skaran som konsumerar glimrande dyrbarheter framställda i laboratorium.

– De syntetiska diamanterna står just nu för 5 procent av marknaden, och vi måste vara vaksamma kring deras framtida roll. Fast jag betraktar det främst som en parallell marknad, säger Eira Thomas, grundare och vd på diamantbolaget Lucara Diamond.

Annons

Hur då?

– Naturliga diamanter representerar styrka, äkthet och evig kärlek. Skulle du nöja dig med en syntetisk sten för att fira en viktig livshändelse?

Eira Thomas sitter vid ett avlångt konferensbord på Lundingruppens representationskontor på Blasieholmen. Framför henne ligger vad som för ett otränat öga ser ut som en enorm diamant, lika stor som en tennisboll. Det är en replika av Lesedi La Rona, som på tswana betyder ”vårt ljus”. Sensommaren 2017 såldes diamanten på 1 109 carat till en brittisk juvelerare.

Men syntetiska diamanter och en pressad aktiekurs är bara två av Eira Thomas utmaningar. Ett ännu svårare problem är bristen på äkta diamanter.

– Även om det bara är en replika är den fortfarande ganska dyr, påpekar Eira Thomas när hon varsamt håller upp kopian av ädelstenen.

I samband med att ädelstenen värderades till minst 70 miljoner dollar rusade Lucaras aktie, och trots att den första auktionsrundan sommaren 2016 blev en flopp höll den höga värderingen i sig. Toppnoteringen på 28,60 kronor nåddes i augusti samma år, men blev inte långvarig.

Aktien hade redan börjat dala när diamanten klubbades ett år senare till ett slutpris på 53 miljoner dollar – motsvarande nästan en halv miljard svenska kronor. I dag handlas aktien kring 11 kronor.

Men syntetiska diamanter och en pressad aktiekurs är bara två av Eira Thomas utmaningar. Ett ännu svårare problem är bristen på äkta diamanter.

Eira Thomas med Lucaras två praktfynd. Till vänster syns The Constellation, som såldes för rekordhöga 63,1 miljoner dollar och har en vikt på 813 carat. Till höger Lesedi La Rona, världens näst största diamant på hela 1 109 carat, med ett pris på 53 miljoner dollar – nära en halv miljard kronor.
Eira Thomas med Lucaras två praktfynd. Till vänster syns The Constellation, som såldes för rekordhöga 63,1 miljoner dollar och har en vikt på 813 carat. Till höger Lesedi La Rona, världens näst största diamant på hela 1 109 carat, med ett pris på 53 miljoner dollar – nära en halv miljard kronor. Foto: Tomas Oneborg

Titeln ”Queen of diamonds” fick hon efter upptäckten av en diamantfyndighet i Kanada.

Eira Thomas är i grunden utbildad geolog och följde redan som barn med sin pappa Grenville Thomas när han letade efter ädelmetaller i kanadensiska vildmarken. Titeln ”Queen of diamonds” fick hon efter upptäckten av en diamantfyndighet i Kanada.

Sitt kanadensiska arv förvaltar hon fortfarande – Lucara har sitt huvudkontor i Vancouver – men hon besöker regelbundet Stockholm. Här är Lucaras medgrundare och styrelseordförande Lukas Lundin född, och diamantbolaget ingår i miljardimperiet Lundingruppen jämte bland annat Lundin Petroleum och Lundin Mining.

Bolaget är noterat på börserna i Stockholm, Toronto och i Botswanas huvudstad Gaborone.

Grafik: Alexander Rauscher
Grafik: Alexander Rauscher

För Botswanas ekonomi är handeln med diamanter oumbärlig – den är statskassans viktigaste inkomstkälla och stod förra året för 36 procent av budgeten. Det var också i Botswana, i Karowegruvan, som rekorddiamanten utvanns.

– Att hitta en diamantgruva är väldigt sällsynt. Det har inte skett några riktigt stora upptäckter det senaste decenniet. Visst, ett antal mindre fynd har gjorts men det var länge sedan några nya diamantgruvor i världsklass sattes i produktion. Vi står inför en potentiell utbudsbrist, säger Eira Thomas och tillägger:

– Det är bra för diamantpriserna, men gör det svårt att möta efterfrågan.

Att arbetsmiljön kan vara riskfylld säger sig självt – arbetet i ett dagbrott kan ske på flera hundra meters djup.

För att tackla utmaningen så länge den bara syns vid horisonten, undersöker Lucara just nu förutsättningarna för en underjordsgruva vid dagbrottet i Karowe.

– Lyckas vi kan det förlänga gruvans livslängd från 2026 till 2036, säger hon, och betonar att bolaget kommer att stanna kvar och fortsätta expandera i Botswana.

Flera gånger understryker Eira Thomas hur Lucara Diamond värnar om gruvsamhället och de anställda.

Men att utvinna äkta diamanter är en komplicerad process. Lager av sand och sten ska forslas bort från berggrunden, malmen ska brytas, lastas och transporteras till en kross där själva utvinningen tar vid. Att arbetsmiljön kan vara riskfylld säger sig självt – arbetet i ett dagbrott kan ske på flera hundra meters djup.

Än så länge kommunicerar inte Lucara Diamond hur höga löner de som bryter diamanterna får. Men bolaget har tagit steg mot att bli mer transparenta. Inte bara för att glädja mer medvetna konsumenter utan också för att klara sig bättre i konkurrensen.

”Sättet diamanter har sålts det senaste seklet är antikt, utdaterat och ineffektivt. Det måste förändras”, säger Eira Thomas.
”Sättet diamanter har sålts det senaste seklet är antikt, utdaterat och ineffektivt. Det måste förändras”, säger Eira Thomas. Foto: Tomas Oneborg

Lucara är dock en relativt liten spelare med 1 procent i andel på en marknad med närmast oligopol. Brittiska De Beers och ryska Alrosa kontrollerar tillsammans två tredjedelar.

Ädelstenarnas högtidliga uppvisning på exklusiva auktioner kan alltså vara på väg att bli ett bleknat minne.

Men trots storleken har bolaget profilerat sig genom att ta betydande kliv i den tekniska utvecklingen. Eira Thomas beslöt i fjol att Lucara skulle förvärva handelsplattformen Clara Diamonds Solution, vilken uppgick till en initial köpeskilling på runt 200 miljoner kronor i dåvarande aktiekurs.

Rådiamanterna säljs via plattformen med hjälp av en särskild patenterad algoritm och blockkedjeteknik som kapar mellanhänder. Skillnaden mot den traditionella diamanthandel som haft sitt säte i belgiska Antwerpen är slående.

– Sättet diamanter har sålts det senaste seklet är antikt, utdaterat och ineffektivt. Det måste förändras, säger Eira Thomas.

Ädelstenarnas högtidliga uppvisning på exklusiva auktioner kan alltså vara på väg att bli ett bleknat minne. Kommer andan av lyx att förloras i digitaliseringens spår? Absolut inte, menar Eira Thomas.

– Clara öppnar upp för att på ett transparent sätt kunna sälja diamanter individuellt i stället för i partier eller kluster. Genom algoritmen matchas kundens specifika behov och önskemål mot utbudet, förklarar hon.

Planen är att plattformen ska växa till en parallell inkomstkälla, jämte diamantutvinningen – men Eira Thomas ser också det stora digitaliseringssteget som ett sätt att öka transparensen.

Köparen ska kunna följa diamantens väg genom hela produktionskedjan. Det är absolut nödvändigt för att behålla kundbasen i framtiden, menar Eira Thomas. Resonemanget om yngre generationers tuffare krav på hållbarhet återkommer.

I verkligheten har handeln kostat miljoner människoliv i bland annat Kongo-Kinshasa, Angola och Sierra-Leone.

Från branschens sida sätts även hopp till att blockkedjetekniken ska sätta punkt för handeln med blodsdiamanter – ädelstenar som utvinns från konfliktzoner och säljs för att finansiera krigen. Begreppet blev känt för den breda massan 2006, när skådespelaren Leonardo DiCaprio smugglar diamanter i ett krigshärjat Sierra-Leone i filmen ”Blood diamond”.

I verkligheten har handeln kostat miljoner människoliv i bland annat Kongo-Kinshasa, Angola och Sierra-Leone.

I dag är den isolerad främst till Elfenbenskusten och blodsdiamanter uppskattas stå för 0,2 procent av den totala produktionen. Siffran kommer från Kimberlyprocessen; en internationell organisation understödd av FN som certifierar anslutna bolags handel med rådiamanter.

Men på en marknad värderad till 140 miljarder kronor handlar det fortfarande om en kvarts miljard kronor.

Eira Thomas påpekar att industrin har genomgått stora förändringar bara de senaste två decennierna. Då var det långt ifrån självklart att värden som social och miljömässig hållbarhet vägde tungt.

– Bara att sätta upp tydliga mål och att regelbundet återrapportera förbättringar är att betrakta som en väldigt positiv utveckling. Det är uppenbarligen en faktor som investerare är intresserade av – och det bör de vara, säger hon.

Hur garanterar ni era kunder att diamanterna är etiskt och hållbart producerade?

– Vi har en rad partnerskap med organisationer som arbetar långsiktigt för hållbarhet i hela produktionskedjan – från miljö och ekonomi till mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Företagsledningen i Botswana arbetar också väldigt hårt med de frågorna.

Men finns det certifikat eller garantier som kunderna kan luta sig mot?

– Vi är anslutna till ett antal viktiga initiativ som verkligen strävar efter att ge den typen av försäkran, och jag tycker även att Lucara har en omfattande och transparent hållbarhetsrapport. Dessutom utförs regelbundna revisioner och återrapportering mot hållbarhetsmålen.

Lucara samarbetar också med Kimberlyprocessen, och skriver därmed under på att verksamheten inte bidrar till konflikthärdar.

”Lundinfamiljen är storägare i Lucara, ja, men jag är inte involverad i några av familjens övriga bolag”, säger Eira Thomas.
”Lundinfamiljen är storägare i Lucara, ja, men jag är inte involverad i några av familjens övriga bolag”, säger Eira Thomas. Foto: Tomas Oneborg

Riktas blicken inåt i Lundinsfären träder samtidigt en mer komplicerad bild fram.

Oljebolaget Lundin Petroleums vd Alex Schneiter och ordförande Ian Lundin utreds sedan 2010 för misstänkt medhjälp till folkrättsbrott. Bolaget hade mellan 1997 och 2003 ett avtal med regeringen i Sudan. Samtidigt rasade ett blodigt inbördeskrig i landet i den region som senare skulle bli Sydsudan – just där bolaget borrade efter olja.

Regeringen har gett åklagarmyndigheten grönt ljus att väcka åtal.

Enligt tunga rapporter från bland andra FN ska striderna ha intensifierats i området för Lundin Petroleums arbete.

Regeringen har gett åklagarmyndigheten grönt ljus att väcka åtal.

I februari i år framkom även att företagstopparna nu utreds för anstiftan till misstänkta trakasserier mot vittnen i den första utredningen.

Lundin och Schneiter har konsekvent nekat till alla anklagelser. ”Vi har aldrig medverkat till något folkrättsbrott”, sa Ian Lundin till SvD i höstas.

Så hur ser Eira Thomas på att arbeta hårt för social hållbarhet och samtidigt vara en del av en bolagsgrupp där nyckelpersoner misstänks för så allvarliga brott?

– Lundinfamiljen är storägare i Lucara, ja, och engagerade i vårt hållbarhetsarbete. Men jag är inte involverad i några av familjens övriga bolag och kan bara uttala mig om Lucaras verksamhet, påpekar hon.

Lucaras medgrundare Lukas Lundin sitter också i styrelsen för Lundin Petroleum. Har du reflekterat över om anklagelserna mot hans bror Ian och Alex Schneiter skulle kunna skada eller påverka Lucara?

– Nej. Jag har känt Lukas hela mitt yrkesliv. Han är otroligt engagerad och jag vet att han skriver under på och är dedikerad att följa de höga hållbarhetskraven vi har. Han stöttar våra ansträngningar att arbeta på ett ansvarsfullt sätt i Botswana, och har alltid gjort det, säger hon.

Annons
Annons

”Diamantindustrin har en oerhört intressant historia att berätta. Den har varit viktig för den ekonomiska utvecklingen i länder som inte kunnat dra nytta av industrialismen, som till exempel Botswana”, säger Eira Thomas.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 5

Eira Thomas med Lucaras två praktfynd. Till vänster syns The Constellation, som såldes för rekordhöga 63,1 miljoner dollar och har en vikt på 813 carat. Till höger Lesedi La Rona, världens näst största diamant på hela 1 109 carat, med ett pris på 53 miljoner dollar – nära en halv miljard kronor.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 5

Grafik: Alexander Rauscher

Bild 3 av 5

”Sättet diamanter har sålts det senaste seklet är antikt, utdaterat och ineffektivt. Det måste förändras”, säger Eira Thomas.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 5

”Lundinfamiljen är storägare i Lucara, ja, men jag är inte involverad i några av familjens övriga bolag”, säger Eira Thomas.

Foto: Tomas Oneborg Bild 5 av 5
Annons
Annons
Annons